Digital Underground - 112 Under Handsken #112-14

________ ____ _____________ -------------- , \__ \ _ |___ \ / ____| |____ \ www.112uh.tk /| __ | |/| | \ \_/ | || | |\ \ \ www.112uh.com / | ,-~ / /| | | | / / | | || |_| | \ \ -------------- Y :| // / / | | | | / /| |_| || _ | \ \ 112uh@112uh.tk | jj /( .^ /_/|_|_|_|_/ //|_____|| |_|_|___\ \ -------------- >-"~"-v" \\______/_____________|_|_________/ www.telhack.tk / Y \ \______/ /------------------------------------- jo o | \________/ 112 UNDER HANDSKEN { NUMMER 14 } ( ~T~ j -------------------------------------- >._-' _./ / "~" | Otroligt kul att just DU tittade frbi, hrru.. Y _, | Det hr r det fjortonde nummret av 112uh, och vi /| ;-"~ _ l kommer att kra p som om ingenting har hnt. / l/ ,-"~ \ - Vad? Har ngot hnt?, undrar du frsts nu. \//\/ .- \ Svaret r: nej, ingenting har hnt, just av den Y / Y anledningen kr vi p som om ingenting har hnt. l I ! YACH! UNDERGROUND, mina vnner. ]\ _\ /"\ (" ~----( ~ Y. ) Copyleft (C) 2003 - 112 Under Handsken ~~~~020265265~~~~ +-------------------------------------------------------------------- | 'En elektrisk anlggning r sledes starkstrmsanlggning om den | kan vara farlig fr person eller egendom genom att t ex vlla | personskada eller brand. Drmed kommer mnga av televerkets | elektriska utrustningar, svl i egna lokaler som hos abonnenter, | att falla under begreppet starkstrmsanlggning.' | | - Freskrifter fr sktsel av Televerkets elektriska | starkstrmsanlggningar, Televerkets Frfattningssamling. | +-------------------------------------------------------------------- Innehll ............................ : 1 : Aktuellt : Zeromatic : :...:..........:...........:.................................... : 2 : Positionering av mobiltelefoner : Steven Yap & Zeromatic : :...:.................................:........................: : 3 : Interaktiva Hrnan : :...:....................:................ : 4 : r mnniskan guds avbild? : Klaamy : :...:...........................:........: : 5 : Stoppa Pressarna : Anders Espling : :...:..................:................:...... : 6 : Guide till phreaking, del 2 : Zeromatic : :...:.............................:...........:.............. : 7 : Heavy metal kncker de irakiska krigsfngarna mentalt : :...:.......................................................: : 8 : Kryptering : iceman- : :...:............:.........: : 9 : Jelena2000 : :...:............: : A : Lnkar : :...:........: 'Det r vrsta hierarkierna och dom har typ fula hattar och speciella interna handskakningar, typ som dalnetphreakers fast nd inte.' - netzr 'Man r inte mer pedofil n vad man gr sig' - Razm00se 'fett med status men r det inte olaglit?' - Zhupper 'I must have been drunk, but i'm soooooober now!' - Zeromatic 'Kungen brukar tr kondomer ver ftterna och g omkring p familjens dyra indiska matta' - skogsfisk *** Now talking in #phreak *** Topic is '[06:13:01] <AtomicX> listen, unban me and give me my aop back, or I leave #phreak' *** Set by |iquid on Mon Apr 07 13:19:29 Mediafunktioner p #telhack @ EFnet: !avslja <namn> !hascha <obejkt i plural> !knark !topic */ fr de som ftt FETT MED RESPECKT(tm) /* --------------------------------------------------------------------- - 1 Aktuellt --------------------------------------------------------------------- Det har knts vldigt stelt de senaste mnaderna p utvecklingsfronten hr i Sverige, och frmst hr i mitt rum - dr jag dagarna i nda sitter och lyssnar p annorlunda musik och kommunicerar med mina udda irc-vnner. nmer stenlder kndes det nr jag p radion hrde att den huligan som kastade en trta p Bosse Ringholm skulle f 30 dagsbter samt betala tvtten av hans klder. Hur mellanstadie r inte det? Huliganen skulle BETALA TVTTEN AV BOSSES KLDER! Hade bara saknats att regeringskansliet skickade hem klderna till huliganens mamma s att hon hade ftt tvtta dem istllet. Om jag ocks frstod det rtt s avskrevs mlet eftersom att 'straffet var fr litet', men om nu straffet r fr litet, varfr vill man gra det mindre? Antagligen r det bara jag som inte frstr mig p det hr med svensk juridik, dock har jag inget emot trtkastning. Bamselsare och Skivslpp ------------------------- Men s i slutet av april mnad har hr skett ngra sm frndringar p redaktionen; mitt rum. Vr lskade Bamseserie har ftt spridning i det allsmktiga nyhetsbrevet Flashback News Agency, vilket skerligen kommer att resultera i fler arga dagmammor och glada snusande killar med EPA-traktor. Vi p 112 Under Handsken har ftt ett erbjudande om att slppa en kompilering av vra fagra melodier p CD; vi planerar skivslpp i sammarbete med onlajn-shopen "WhateverCD". Skivan - som kommer att finnas under namnet "112uh - Huvudsaken r att det lter" - kommer att kosta 45:-, och d br man ha i tanke att man fr det lga priset fr de riktiga klassikerna frn vr hemsida, SAMT aldrig tidigare uppspelat material: Den Mosade Ankan #2, Tget Kommer (Remix), SceneRap mm. Skivan hittar ni p adressen: www.whatevercd.cjb.net - KP DEN! De Dumstvas Riksfrbund ------------------------ DDRs talesman John Barkstock presenterade idag skisserna infr en ny dunderproduktion: Talesmannen, en sajbertronisk version av den s populra flumdeckaren "Talismanen". Serien ska best av tio delar dr talesmannen (som d spelas av John Barkstock) sker en frsvunnen Nokiatelefon som har frsetts med ett SIM-kort innehllandes en kuslig frbannelse. Barkstock har just blivit avskedad frn polisen pga. hans fysiska handikapp: dumstvheten. B arkstock krver upprttelse d han anser att han blivit diskriminerad, men rtten svarar med ett argsinnt brev dr man menar att "Du kan inte polisanmla en polis, fattar du vl? Din dumstve jvel.. " S Barkstock tvingas ska en ny inkomst- klla. Det r hr som den jvulsmodifierade Nokiatelefonen kommer in i bilden: Om ngon annan n telefonens rttmldige gare anvnder sig av telefo- nen, kommer automatiskt en signal att skickas till ett gng tyska ddssatelliter som befinner sig i en lg omloppsbana kring jorden. Nr signalen nr ddssatelliterna s aktiveras en positioneringsmeckanism mellan tre av satelliterna. Nr snyltaren som anvnder mobilen har positionerats s brassar den nrmaste ddssattelliten av en laser- strle med vars kapacitet man kan brnna hl p ett stenblock frn tjugo kilometers hjd. Autentifieringen sker genom en i mobilen implementerad digitalkamera som fotar anvndaren och jmfr den med ursprungsfotot (den rtte garen, allts). Talesmannen fr till uppgift av en viss Christoffer Christoffersson att finna mobilen och byta ut ursprungsbilden mot ett foto av Christoffersson sjlv, varefter han ska leverera mobilen till Christofferssons kontor och dr f de 30'000:- han behver fr att klara rets budget i DDR. Igenom tio avsnitt kommer man sedan att f flja Barkstock p hans kyliga frd genom mystiska mordgtor och teorier kring Aliens och lasermn.. Bara DU vet vad som egentligen pgr d person efter person plockar upp den hajpa mobiltelefonen och inleder en ny rond i snake, helt ovetandes om att deras identitet just matchas mot ngon annans, och att - inom ngra sekunder - ett ddligt vapen kommer att riktas mot deras huvuden. Fr allt i vrlden - missa inte DDR:s storproduktion! (Kommer snart p en TV fr dumstva, nra dig). //Zeromatic --------------------------------------------------------------------- - 2 Positionering av mobiltelefoner --------------------------------------------------------------------- Om positioneringstekniker ------------------------- Positioneringstekniker r de tekniker som frser en med information om ngots eller ngons position med hjlp av ett 'location finding system'. Det frser operatrer med mjligheten att ka inkomster, reducera besvrliga kostnader, frse anvndarna med nya tjnster och att uppn stllda skerhetskrav. Till exempel, de tillgngliga location-baserade applikationerna och tjnsterna med positioneringsfremner fr konsum- enter inkluderar: * Std fr ndnummersystem (112), * Std fr att jaga och fnga elaka skurkar, * Automatisk lokalisering av bilar, * Regionsspecifik taxering etc, * Innehllsfiltrering och betendendringar beroende p vart den som anvnder tjnsten befinner sig. Det finns ett antal tekniska alternativ fr att bestmma positionen av mobila telefoner, bland annat terminalbaserade och ntverksbaserade lsningar. Det ena har hg intelligens i handset:et fr att bestmma positionen, medan det senare har mer intelligens i det mobila ntets infrastruktur. Cell Of Origin (COO) -------------------- I detta system anvnds det mobila ntverkets basstation (BTS) cell som anvndarens position. Positionskorrekthet beror generellt p storleken av cellen men positionering ner till 150meter r mjligt i glesbebygda omrden dr pico cell sites anvnds. Enhanced-Observed Time Difference (E-OTD) ----------------------------------------- Det hr systemet fungerar s att man placerar lokaliseringsreceivers som verlappar varrandra i det cellulra ntet som en LMU (Location Measurement Unit), utspritt ver flera BTSers omrde. Varje receiver har en korrekt timingklla. Nr en signal frn minst tre basstationer tas emot av en E-OTD:mjukvarukompatibel mobil och LMUn, kalkyleras tidsskillnaderna mellan ankomsten av signalen frn varje BTS till handset:et och LMUn. Skillnaderna i tider kombineras sedan fr att producera korsande hyperboliska linjer frn vilka positionen bestms. Global Positioning System (GPS) ------------------------------- GPS anvnder ett antal satelliter (vanligtvis tre till fyra) fr att bestmma en X, Y position av en anvndare. Vad som anvnds till detta r "triangulering" frn satelliter, en GPSreceiver mter avstnd genom att anvnda sig av 'resetiden' fr radiosignaler tillsammans med satellitens position. Denna raw-info kan antingen behandlas av terminalen (en enhet med inbyggd mjlighet till processing) eller skickas till ntverket fr behandling till att generera den aktuella positionen. Network-Assisted GPS (A-GPS) ---------------------------- Network-Assisted GPS kar GPS-tkomst. Det anvnder fasta GPS- receivers som r placerade med jmna avstnd, var 200km till 400km fr att snappa upp data som kan komplementera tillstndet p terminalen. Den 'assisterande datan' gr det mjligt fr receivern att utfra tidsmtningar frn satelliter utan att behva avkoda & kalkylera positionen. Cell Global Identity - Time Advance (CGI-TA) -------------------------------------------- CGI anvnder identiteten av varje cell med en tckningsarea av en BTS fr att lokalisera anvndaren. Det fungerar med existerande terminaler utan modifikation. Det komplementeras ofta med Time Advance (TA) information. TA r den mtta tiden mellan starten av en radio frame och en data burst. Denna information r redan inbygd i ntverket och exaktheten r hg nr cellerna r sm. Time Of Arrival (TOA) --------------------- P ett liknande stt som E-OTD, anvnds i TOA skillnaden i en signal frn en mobil enhet till tre basstationer fr att kalkylera positionen. I detta system behver man inte ha ett verlappande nt som med LMU. Istllet frses funktionaliteten genom synkronisering av det cellulra ntverket, genom anvndning av GPS eller atomiska klockor vid varje basstation. Angle Of Arrival (AOA) ---------------------- AOA anvnder ett direction finding system med sm blndare vilket krver en komplex 4 till 12-antenns matris vid vart av ett flertal cellsite platser. Dessa antennmatriser kan fungera tillsammans fr att avgra den till cellsiten relativa vinkeln och frn vilken en cellulr signal r uppkommen. Genom att bestmma respektive AOA fr flera cell- sites, kan mobiltelefonens position bestmmas frn skrningspunkten (av projecerade linjer dragna ut frn cellsiten med en vinkel frn vilken signalen uppkom). Cell Broadcast (CB) ------------------- Cell Broadcast anvnds fr simultana leveranser av meddelanden till flera anvndare inom ett specifikt omrde. CB r en "en-till-mnga geografiskt fokuserad" tjnst och meddelanden skickas till flera mobiltelefoner som befinner sig inom en given del av en ntverksarea vid det tillflle d meddelanden blir broadcastat. CB har vissa likheter med SMS eftersom att bda tjnsterna anvnder GSMs ntverks signalleringsrutt. Signal Attenuation (SA) ----------------------- Positionen bestms genom bruk av existerande signaler som opererar enligt principen av signalavsmalning nr mobiltelefonen rr sig mot eller frn en basstation. Eftersom mobiltelefonsantenner r allriktade skingras hastigt energin t alla hll. Om den verfrda strmmen frn mobilen r knd, och strmmen mts vid en annan punkt, kan avstndet bestmmas genom att anvnda en av flera spridningsmodeller. //Steven Yap & Zeromatic --------------------------------------------------------------------- - 3 Interaktiva Hrnan --------------------------------------------------------------------- Vi tyckte att det kunde vara roligt med lite klurigt barnapyssel shr mitt i alltihopa. En labyrint! aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa a 8 8 8 8 8 8 8 8 8 aaaaaaaaa 8 aaaaa aaaa8aaaa aaaa8 aaaaa aaaaa 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8aaaaaaaa a 8aaaaaaa8 8aaaaaaaa 8aaaa a 8 8 8aaa8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 a 8aaa8aaaaaaaa a 8 aaaaaaaa8 8aaa8 8 8aaaaaaaa 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8aaaaaaaaaaaa 8aaa8 8aaaa 8 aaaaa 8aaaaaaaa 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 aaaaa 8aaaa 8 8aaaa 8 8aaaaaaa8 a a 8 8aaaaaaa8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8aaaaaaa8aaaa 8 8 8 aaaa8aaaa 8 aaaa8 8 8aaaa 8aaa8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 aaaaa 8 8aaaaaaaa 8aaaa 8 8aaaa 8aaa8 aaaa8aaaa 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 aaaa8aaaa a 8aaaa aaaa8aaaa 8 8 8aaaaaaaaaaaa 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8aaaaaaaa 8 8 8 8aaa8 8aaaaaaa8 aaaaaaaaa 8 8aaa8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 aaaa8 8aaa8 aaaaa 8aaaaaaaa 8aaa8 a 8aaaaaaaa 8 8 8 8 8 8 8 8 8aaaaaaaaaaaaaaaaaaa8aaaaaaaaaaa8aaaaaaaaaaaaaaa8aaaaaaaaaaaaaaa8 --------------------------------------------------------------------- - 4 r mnniskan guds avbild? --------------------------------------------------------------------- Man sger att mnniskan r guds avbild. Men om vi r guds avbild, d mste ju gud ocks vara ond? Mnniskor r ju olika, r gud d en ond transexuell trebarnsmamma frn indien som gillar att ka pulka och ta ostron? Eller r han en trogen porrstjrna som bor ensam i sin koja i skogen? Eller kanske en gammal tant p 60+ som ker snowboard och samlar p tandpetare? Kristna sger att gud inte behver vara en avbild av oss rent fysiskt, men eftersom dom sger att gud r god s kan han ju inte vara det psykist heller... Mnniskor r ju onda, det kan inte finnas ngon godhet utan onska. N, gud r ingen avbild av oss. Han r bara en kass kopia. Ungefr som att man skulle ta en bild p oss och sedan scanna in den p datorn och spara den med smsta kvalitet och sedan skriva ut den med en gammal skrivare och faxa ivg den. D kan vi se hur pass lika vi mnniskor r gud. Tack fr mig. //Klaamy --------------------------------------------------------------------- - 5 Stoppa Pressarna! --------------------------------------------------------------------- I medierna pratas det om ungdomen som ngot frstrt. En folkgrupp som lever ut sin dekadens i en vrld dr egna knslor och alternativa stilar betraktas som hgsta rangens blasfemi. Lste ni om styckmordet p "Marcus"? Eftersom han var vampyrlajvare trodde ju alla direkt att detta var orsaken till sjvla mordet. Att han under rituella former blivit ddad, och sedan styckad. Allvarligt, hur r man funtad om man tror att ett gng studenter kan ta sig fr ngot snt hr? Som vanligt visade sig de stora medierna ha fel, och vampyrlajvandet fick upprttelse. FEL. Vampyrlajvet fick ingen som helst upprttelse. Mediernas svartmlning och okunskap hade redan tryckt i hela Sverige att rollspel r ngot utav en destruktiv sekt. Likadant var det nr de frsta datorspelen kom. Hur mnga knda svenska medier skrev INTE att dessa spel skulle frvandla ungdomen till mrdarmaskiner? Jag kan i och fr sig nmna ett par, men de r det inte s mnga beslutstagare som lser. Lyckligtvis har detta avlnga land befriats frn frbud och censur. Men ta ett land som Grekland. Det frsta land med Demokrati. Dr r alla elektroniska spel frbjudna. Och varfr? Fr att ngon ansg att spel dr man skjuter folk kommer att f riktigt folk att skjuta ihjl sina grannar. Pressen gr mycket annat ocks. De fr oss att tro att vi knner kndisar, vi fr se hur de bor, hur de ter, och hur de har sex. Rtt? Nej. Fel? Det r ju upp till kndisarna. Och lsarna. Ett exempel p hur vi exploaterar de vi vill kalla fr kndisar r ju hur media har uppvaktat dokuspan "Big Brother". De skriver att serien r "oetisk", "omoralisk" och hur "folk blir berrda". Tror de p allvar att folk kommer att titta _mindre_ p serien, som de anser vara s farlig om de skriver en massa hejhuj om den? Nja, den enda slutsats jag kan dra av det jag dagligen lser, hr eller ser, r att jag blir berrd. Inte av det som hnder i "vrlden", men av att folk tycker att det r intressant, och att de tycker att det berr de. Ner med press och media. Ner med arroganta beslutstagare och experter. Stoppa Pressarna! En gng fr alla! // Anders Espling, espling@tant102.mine.nu --------------------------------------------------------------------- - 6 Guide till phreaking, del 2 --------------------------------------------------------------------- Telefonen Jag tnkte ge er en lite strre frstelse fr hur talet skickas frn en telefon till en annan och hur telefoner i vrigt r uppbygda, efter att ha lst detta kapitel samt delen om telesystem/vxlar och signallering, br du ha en ganska bra bild av grunderna & principerna med telefoni.. samt lite mark att st p nr du ska till att vidare utforska telentets mjligheter. Kolkornsmikrofonen ------------------ Mikrofonen r ett signalutlsande organ som med hjlp av ett membran omvandlar ljudvgor (tryckvariationer som uppstr bl a nr man talar) till ndringar i strmmen i den krets dr mikrofonen ingr. I mikrofonen sker en omvandling av akustisk energi till elektrisk energi. Den vanligaste typen r kolkornsmikrofonen. Nr ljudvgorna trffar det yttre membranet pressas kolkornen samman mer eller mindre av det inre membranet. En svag ton ger mindre kontaktytor mellan kolkornen n en kraftig ton. Nr membranet pverkas av en kraftig ton sammanpressas kolkornen kraftigt varvid resistansen (motstndet) i kolkornsmassan minskar. Detta resulterar i en strmkning. Vid en svag ton kar resistansen. Detta pverkar en i kretsen inkopplad hrtelefon s att dess membran avger ett ljud som r direkt proportionellt mot talstrmmens storlek. Strmmen genom mikrofonen bestms av den totala resistansen i kretsen enligt Ohms lag: spnningen U strmmen = ---------- = I = - (I=U/R) .. blah. :P resistansen R Kolkornsmikrofonen fungerar ocks som ett frstrkande element. Man kan med sm effekter (ljudvgor) styra och pverka en strre effekt - strmmen genom kolkornsmassan. (som med transistorer). Elektretmikrofonen ------------------ En vanlig mikrofontyp r kondensatormikrofonen. I den matar man lik- spnning till tv plattor med litet avstnd emellan, som sledes bildar en kondensator. Dielektrikum, d v s. materialet eller mediet mellan plattorna, r luft. Den ena plattan r utformad som ett membran som kan svnga i takt med ljudet. Kondensatorns kapacitans och drmed dess laddning kommer drfr att variera i takt med ljudsvngningarna. Elektretmikrofonen r en kondensatormikrofon dr det fr funktionen ndvndiga elektriska fltet alstras av en elektrisk laddning i ett plastmaterial (teflon) som kallas elektret. Elektreten utstts vid tillverkningen fr ett kraftigt elektriskt flt och bibehller sedan en elektrisk laddning ven nr det yttre avlgsnats. Elektreten ligger mallan en fast elektrod och en metalliserad film som utgr den rrliga elektroden, membranet. Mellan elektreten och den fasta elektroden uppstr ett luftgap genom de ojmnheter som finns dels i den fasta elektroden dels i elektreten. Nr membranet rr sig p grund av ljudvgor frndras luftgapet och drmed kapacitansen mellan elektroderna. Detta ger variatiner i spnningen mellan elektro- derna eftersom laddningen r konstant (Q = C*V). Elektretmikrofonens effektivitet r bttre n fr andra knda mikrofo- -nelement. Den krver emellertid en srskild frstrkare. P grund av de sm dimensionerna kan mikrofon och frstrkare placeras i ett hlje med samma dimensioner som en kolkornsmikrofon. Mekaniskt blir mikro- -fonen d samtidigt anpassad fr anvndning i telefonapparatens hand- mikrofon. Hrtelefon och handmikrofon --------------------------- Den elektromagnetiska hrtelefonen bestr av en hstskoformad perman- -entmagnet med lindningar p polskorna. Framfr magnetpolerna sitter ett membran M av plt. Hrtelefonens uppgift r att teromvandla den elektriska energin frn en mikrofon s naturtrpget som mjligt till akustisk energi, som kan uppfattas som ljud av rat. Permanentmagneten ger ett fast magnetiskt flde men nr en talstrm, som ju vxlar i styrka, flyter genom hrtelefonens spolar alstras ett magnetiskt flde av vxande styrka. Membranet kommer drigenom att vibrera (svnga) med styrka och frekvens som exakt svarar mot talstrmmen frn mikrofonen. Membranets vibrationer uppfattas av rat som ljud av samma karaktr som det i mikrofonen intalade. Ju starkare permanentmagnet, ju knsligare hrtelefon med mindre risk fr talfrvrngning (distorison). Telefonapparater fr CB-system ------------------------------ Telefonapparat Diavox: Apparaten r ltt br- och flyttbar genom en brficka i bakkanten. Hljet (kpan) lossas och fstes med tv skruvar p undersidan. P dagens telefonapparater r ringsignalen reglerbar. I en tupvariant av Diavox fr personer med nedsatt hrsel finns inbyggd hrtelefon- frstrkare. Frstrkningen r reglerbar genom en utifrn tkomligt potentiometer p bottenplattans front. (Hr borde jag egentligen ge er ett par bilder av telefonens konstruktion och kretsar, men pga. formatet (ascii'n) fr det desvrre utebli ;P) PS: Diavox-telefonen r den telefon jag brukar anvnda fr att konstruera "TwinBoxen". (den med skruvar inuti). Apparaten r helt elektronisk med elektretmikrofon och knappsats. Apparatens huvvuddelar r: * Bottendel med klangsklar * Kretskort med knappsats, IC-kretsar etc. * Bakstycke med klykfunktion * Kpa * Ringmekanism * Apparatsnre med vggslutningsdon (sladdjveln) * Handmikrofon med sladd (Kretsarna r monterade p kretskort) Transmissionsenheten (Talkretsen) Talkretsen r placerad i handmikrofonens mikrofonenhet och r helt sjlvfrsrjande ur samtalsynpunkt. Kretsen r i princip uppbyggd som en Wheatstonebrygga dr lokallinjen till vxeln utgr en av brygg- armarna. Det blir nog fr bkigtatt frklara mer kring det hela utan ett kretsschema. Det ingr ven en mikrofonfrstrkare och hrtelefon -frstrkare i kretsen, som ni kanske har frsttt vid det hr laget. :) Ringenheten Apparaten kan arbeta med fyra olika alternativ fr signalgivning: 1. Polariserad ringklocka (Som en gammal skol-inringningsklocka, gammalt brandlarm etc. Med en jrnarm som slr mot klockan/klockorna och gr ett kling-klong ljud, om ni frstr?) 2. Tonrigning, dr hrtelefonen utgr signalorgan. 3. Elektromekanisk summer instllbar till nskad ljudniv. 4. Yttre signalorgan, t.ex. lampa. Vid tonrigning enligt 2 utgrs tonen av en pulsmodulerad tonfrekvens- signal med frekvenser mellan ca 700 och 10 000Hz och styrkemaximum vid ca 2000 Hz. De lgre frekvenserna r srskilt viktiga fr personer med nedsatt hrsel. Och det var nog allt som den hr delen av guiden hade att erbjuda. Vi fortstter i nsta nummer av 112uh med att tala lite om telefonntets grunder/principer osv. Det r ganska gammal, men grundlggande info- rmation som bara kan vara till frdel att knna till. S smningom ska vi brja tala om olika transmissionstekniker och signallering mm. Frst drefter blir det nog mer snack om det alla nybrjare definierar 'phreaking' som. ;) // Zeromatic --------------------------------------------------------------------- - 7 - Heavy metal kncker de irakiska krigsfngarna mentalt --------------------------------------------------------------------- TISDAG 20 MAJ 2k3 'Metalbandet Metallica fr tigande irakier att tala' Amerikanska militrer har kommit p ett nytt stt att f irakiska krigsfngar att brja prata. De anvnder hrdrock som tortyr. Enligt Newsweek ska metoden vara mycket effektiv. De flesta irakier har aldrig hrt heavy metal, och nr de utsatts fr lngvariga doser hgljutt dunkande hrdrock brjar nstan alla samarbeta. - De klarar inte av det. Efter 24 timmar har hjrnan och kroppsfunkt- ionerna frsmrats s mycket att deras motstndskraft r bruten. D kommer vi in och talar med dem, sger sergeant Mark Hadsell till Newsweek. ven barnmusik p hg volym fungerar alldeles utmrkt som hjrntvtt, vilket Mark Hadsell sjlv ftt uppleva. Under sin utbildning tvingades han i 45 minuter hra den lila dinosaurien Barney sjunga sngen "I love you". - Det vill jag aldrig genomg igen. sger sergeant Mark Hadsell. Gunnar Svensson Publicerad: Aftonbladet, 2003-05-20 --------------------------------------------------------------------- - 8 - Kryptering --------------------------------------------------------------------- Syfte Detta r en _LITEN_ del ur mitt arbete som jag var tvungen lmna fr att bevisa att jag kunde ngot och skulle f betyg i ett datormne. Hoppas att ngon i alla fall kan bli lite smartare av detta. Tror du att du ska bli krypteringsguru bara fr du lser detta, tnk om! Detta r bara en enkel genomgng av ytan p kryptering. Jag har inte skrivit om vissa knda omrden, s om du vill bli duktigare s fr du lsa p sjlv ngon annan stans. 3) Kryptering 3.1 ) Vad r kryptering Att kryptera ett meddelande r en metod att omvandla meddelandet till ngot mer olsligt. Man brukar kalla originalmeddelandet fr klartext och det kryptrade meddelandet fr chiffertext. Proceduren att omvandla klartext till chiffertext brukar kallas fr krypteringsalgoritm. Vad en algoritm r kan citeras frn Wahlstrms & Widstrands Mattematik- lexikon. Frklaring av ordet 'algoritm' : "Ordet r bildat av det grekiska 'arithmos'. Som betyder tal, och namnet p en muslimsk mattematiker, 'al-Kwarizmi'. En algoritm r en beskrivning av handlingsregler som arbetar stegvis och oftast upprepar samma procedur. Exempel r de vanliga algoritmerna fr de fyra rkne- stten ..." 3.2 ) Historia Krypteringens historik kan terfinnas i det militra behovet av sekretess och har under tidens gng utvecklats till att generera mer och mer svrforcerbara chiffertexter. Numer r kryptering ngot som inte enbart anvnds i militra ndaml, utan anvnds i civilt bruk p mnga olika stt. Behovet av kryptografi i samhllet verkar inte minska med tiden utan snarare ka i omfattning. Fler och fler tjnster i vrt moderna samhlle krver att man kan verifiera sin identitet eller autenticiera sig genom olika kryptografiska handgrepp. Det sgs att redan p romartiden anvnde Caesar ett chiffer att kommunicera med Cicero. Detta chiffer fick fljdaktligen namnet 'caesarchiffer'. 3.3) Exempel 3.3.1) Kryptering Vi sger att vi har en fil som innehller ett tecken "a", inget mera. a=097 r i acsii-tabellen, d tar vi och skapar en kryptering. Sedan kan vi exempelvis ta och frvandla om det hela lite: 097*x (x=en slumpmsig siffra som kommer komma olika i varje krypteringsnyckel vi skapar, vi sger i detta fall att x r 5.) 097*5=485. Nu har vi krypterat bokstaven a och vi skriver 485 i en fil och ett kommatecken mellan varje krypterat tecken: 458, nsta siffra, osv... D blir formeln a=ascii-tablen: n*x=y, och krypteringen skriver y till en fil. Och x (slumpmssiga siffran) r viktigt att skriva med i nyckeln. 3.3.2) Dekryptering Sedan fr dekryptering, anvnder man samma formel fast omvnt. y/x=n sedan kollar man siffran n och ser vad den har fr motsvarighet i ascii-tabelen... och volla! - vi har ett a i detta fall. 3.4) Bitarstngar Nr det exempelvis str .512 bitstrng, betyder det att det finns 512 olika mjligheter fr varje tecken. Varje algoritm kan ha x antal olika lnga bitstrngar. 3.5) Krypteringsnyckel Frestll dig att du kommer hem frn jobbet och tar fram din husnyckel fr att ppna drren, men bara fr att ppna drren med den mste du ocks skriva in ett lsenord till nyckeln fr att kunna anvnda den. krypteringsnyckeln kan innehlla formeln fr hur man krypterar upp filen. Allts formeln y/x=n eller endast siffran till den "x=5". Naturligtvis, i starkare krypteringar gr man om siffrorna mnga fler gnger, 10 till 20-tal gnger mera. D blir det mera anvndning av en krypteringsnyckel istllet fr att spara ett enda ord dr a=5. 5:an som man annars kan komma hg i huvet. Men fr att kunna anvnda kryptering, som ocks r krypterat sjlv, s mste man skriva in ett lsenord. Som den sjlv krypterar upp sig med (det r hr oftast hackers kr en "brute force-attack" (lter datorn st och gissa lsenord hela tiden. Man kan kryptera sina filer i sdan hg niv att det krvs enorma datorer, och det blir nstintill omjligt att kryptera upp det med vra hemdatorers relativt lga kapacitet. Men nyckeln kommer alltid att vara den svaga lnken d. Fr vi kan endast mata in ett lsenord till nyckeln vi kommer hg i huvudet. S det gller att vara frsiktigt med sina krypteringsnycklar. 3.6) Syftet 3.6.1) Syftet med kryptering Kryptering gr s att man inte kan lsa ngon trafik i klartext, om exempelvis ngon skulle lyssna av datatrafiken p ett ntverk. Bygger man stark kryptering nog s r det nst intill omjligt att kncka det med en vanlig pc kraft eller superdator, s lnge man inte har krypt- eringsnyckeln. Vilket betyder att man inte behver vara orolig fr att ngon ska kunna se vad du skickar ver ditt ntverk. Men det betyder ocks att man skall vara extra frsiktig med krypteringsnycklarna. 3.6.2) Vad krypterings anvnds till idag Kryptering anvnds mera i samhllet n vad man tror, exempelvis all mobil telefontrafik r krypterad s att inte vem som helst kan avlyssna den. Och all trafik inom flygplatser r krypterad. Det finns mnga mera exempel p liknande fall. Det vore inte s smidigt om alla kunde lyssna av flygtrafiken och manipulera den, konsekvenserna av det skulle kunna bli katastrofala. 3.6.3) Kryptering i skerhetssynen hemma Kryptering r nyckeln till trafik som ingen annan n den avsedda ska kunna lsa. Eller att givetvis gmma filer som endast du ska kunna lsa. Naturligtvist finns det mnga olika sorters krypteringar och krypteringsnycklar. Vad har man fr nytta av kunskap kring hur kryptering fungerar? Man mste vlja om man behver kra kryptering i sitt ntverk, och till vad fr trafik i s fall samt i vilken niv. Fr att kryptera och dekryptera saker krvs mycket processorkraft, s det r smart att anpassa krypteringens styrka efter den grad av skerhet man tycker sig behva. Det r ju inte precis ngon id att anvnda hg kryptering fr lite webbtrafik som redan ligger p en hg krypteringsniv. Det skulle bara betyda mera belastning p processorn som egetligen inte behvs. Samt hur man skyddar sin trafik eller sina filer p skrast stt. 3.7) Nackdelarna med kryptering Kryptering r inget nytt utan gammalt, s det har bara kommit in i datorvrlden. Men allt som gr att kryptera gr ocks att dekryptera. Hur enkelt det r, r sedan en helt annan frga. Att kncka en kryptering kallas fr kryptoanalys. Fastn nyklarna har gtt ut s gr det manipulera sig fram till det och manipulera engngsnycklar och gra en kryptoanalys p texten som r krypterat. Fast det brukar krva enorma datakrafter och hjrnkapacitet om ngot r krypterat i hgsta niv. 3.8) Program vara att rekommendera Det finns ett program som heter PGP som str fr Pretty Good Privarcy Som r gratis programvara och har en ppen kllkod. Det stdjer bland annat mnga plattformar och operativsystem: http://www.pgpi.org/ Ls mer: http://user.it.uu.se/~victor/DS00/komp Credits --------------------------------------------------------------------- Ngon som inte ville ha sitt namn frknipat med ngot som inte var perfekt, men du vet vem du r. Och ngra jag inte frgat om tilltelse att ha deras namn hr.. men ni vet villka ni r.... // iceman-, iceman@linuxgods.org, finns p EFNet --------------------------------------------------------------------- - 9 - Jelena2000 --------------------------------------------------------------------- Vi hittade den hr presentationen p www.helgon.net. Vad vi undrar r hurvida den r ironisk eller ej. RFC. Jelena2000 T31 Ryssland i Utomlands Namn: Jelena Andrvna E-mail: Dold Medlem sedan: 2003-05-12 Antal inloggningar: 18 Senast inloggad: Idag kl 08:16 Antal beskare: 409 Attityd Romantiker Sexuell lggning Straight Nikto ne znaet =)) Civilstatus Singel Jag var gift med Jurij, men han blev alkoholist. Intressen Shopping Jag tycker mycket om klader. Boende Lgenhet I Glazkovo. Jag hyr tva rum av Misha. Politik Hemligt Jag har inte rostat. Jag var medlem i VLKSM forut. Sexliv Romantiskt Ibland. Hr Lngt Dricker Sprit Gostinij Dvor och applesaft =)) Musiksmak Rock Musikfavoriter Deep Purple, Roxette, Tatu mm Hej pa alla! Jag heter Jelena. Jag bor i Irkutsk (Glazkovo). Jag pratar inte sa bra pa svenska. =)) Jag studerade svenska och norska i universitetet i Krasnojarsk, ett ar. Jag var i Sverige tre ganger. Jag tycker om Sundsvall. Jag vill ha svenska vanner. Skriv till mig! =) Jag vet inte hur ar Helgon, men den verkar trevlig. Information: Jag har arbetat under jorden i gruva vid Jenisej (stor flod i Sibirien). Jag var i Moskva fem ganger. Jag talar engelska. Jag har son. Han heter Nikolai och han ar 5 ar gammal. Jag kan spela violin. Jag var prostuerad. Men jag fick stipendium sa jag kunde borja studera. Jag arbetar i sjuk- huset nu. Jag ar mycket romantisk. =)) Min mamma var fran Ukraina (Sevastopol). Jag har flyttat till Irkutsk nar jag var tio ar gammal. Jag bodde tidigare i Rostov Na Donu. Jag har nagra slaktningar i Bohuslan, jag hoppas att jag kan besoka Bohuslan i framtiden. Jag har tva systrar och jag har haft en bror (Dimitrij, jag glommer inte dig). Min basta van heter Katja. Vi ofta dricker rysk vodka och spelar kort. Katja ar tjackluder (jag tror att heter sa). Om jag far mer pengar, jag ska hjalpa henne att studera i universitet. Jag angrar for de har sakerna: Jag var prostuerad. (Men jag hade inte pengar.) Jag har anvant droger. (Heroin och andra konstiga.) Jag fick son med Jurij. Jurij ar alkoholist. Jag ranade svensk turist maj 2002 i Moskva. Han har druckit mycket vodka, jag och mina vannerna tog hans skor, men han fick skor ocksa fran oss. Det var mycket roligt, han anvande mycket daliga cigaretter. =)) Hans van springde bort. Han sag ut som rysk alkoholist. Jag knullade med hemlos polack i en husvagn pa parkering (konsum) nar jag var i Stockholm. (Behovde drogerna.) Han luktade inte bra. Jag ska flytta till Sverige 1 juli! //Jelena --------------------------------------------------------------------- - A - Lnkar --------------------------------------------------------------------- Skn svensexa: www.zelica.com/ukq/stag.htm DNS fr puckon: picdump.home.mindspring.com/dns/index.html Gammal tidning fr hackers: www.stacken.kth.se/hackerbladet/ Religion i legoformat: www.thereverend.com/brick_testament/ Lite annorlunda snorkel: www.pussysnorkel.com Coolt test fr gonen: www.freewebs.com/eyetest/ En stygg afghansk flicka: www.binaryhell.com/afghanx.html Han vrderar livet som man ska, iaf: http://www.expressen.se/expressen/jsp/polopoly.jsp?d=356&a=37024 ____________________ / \ | In case of | KONTAKTINFORMATION MM. | Frustration | ---------------------- \____________________/ ! ! ! ! 112 Under Handsken Entertainment finner ni p adress: L_ ! www.112uh.tk eller www.112uh.com eller 112uh.cjb.net. / _)! / /__L Skulle vr hemsida av ngon anledning inte fungera, _____/ (____) frsk d igen inom en veckas tid eller s, det kan (____) vara problem med webservern el.dyl. _____ (____) \_(____) Vill Ni maila oss ang. frgor eller artiklar? ! ! Vr e-post r: 112uh@112uh.tk eller alternativt: ! ! webmaster@112uh.zzn.com .. Magasinet ges ut med ngon \__/ eller ngra mnaders mellanrum. So keep in touch! | .-. | / \ .-. | / \ / \ .-. .-. _ _ +--/-------\-----/-----\-----/---\---/---\---/-\-/-\/\/--- | / \ / \ / '-' '-' |/ '-' '-' | ---------------+ EOF

← Svenska e-zines (1990-2008)