Digital Underground - 112 Under Handsken #112-9

______________________________________________________ __________________ \%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%/------ || | | || || | || 7\%%%%%%%%%%%%%%%%%%/ || | | || || | || 77\%%%%%%%%%%%%/-------- || | | || || | || 777\%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%/ 9 | 392105 || 231024 | 7777\%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%/------------------------------- 77777\%%%%%%%%%%/ 777777%%%%%%%%%/--------------------------------- 777777%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%/---------------------------------- 77777%%%%%%%%%%%%=================================== 77777%%%% 7777777777\%%%%%%%%%%%%%%----------------------------------- 77777777777\%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%/ 777777777777\%%%%%[ UNDER HANDSKEN ]%%%%%/--------------------------------------- 7777777777777\%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%/==================---------------------- 77777777777777\%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%%/ 112 Under Handsken hatar talet 1024. % %% %% % % %% %% % %% % % % % % % % % % % % % w w w . t e l h a c k . c o m ----- - ------------- - ----- . t k 1) - It's alive! 2) - Nej till buggning 3) - Ett axplock historia 4) - Sjuk sexakt 5) - Hackingens kultur 6) - Terribly Wrong 7) - Papegojan avsljar 8) - Lnkar ----------------------------- ----1)----------------[ It's alive! ]---------------------------------------- Vad str p? 'Vem var det nu som sa att phreakingen var utdd? Vad phreakingen idag handlar om r faktiskt frmst exploateringen av telecom med allt vad det innebr; system, sprk, funktioner,, alla de element som ingr i vra telefonnt. Mobil kommunikation, fiberoptik, signalsystem.. Det handlar om s mycket mer n anvndandet av boxar, uppringande av PBX'er, crackande av VMB's.. Det r en del av phreaking, och det gr verkligen inte att frneka. Men vad r det som ser till att phreakingen inte dr ut? Det r de som utvecklar,, och det r de som utforskar. Utan utveckling, inga nya mjligheter. Utan nya system, inget att utforska, inga nya mjligheter.. Utan utforskning, inga nya mjligheter fr de som vill ringa gratis ;). Mnga boxar & knep har upphrt att fungera i Sverige. Mnga andra har slutat fungera i andra lnder.. D mste man ta sig vidare till nya betesmarker och nya niver. Men rkna inte med att de som verkligen orkar & kan ta sig vidare ska komma inridandes i stan med ett byte att dela med sig av. Det gller att ligga i sjlv om man vill hnga med. S lnge kommunikationen utvecklas, mr phreakingen frbli levande.' Hr r 112 Under Handsken, nummero nio (9) ----------------------------------------------------------------------------- AVTAL: Innan du lser mer.. Accepterar du att: * Tidningen inte r skriven av en mniska, bokstverna r genererade i en artificiellt randomerad ordning. * Den eller det som 'skrivit' texten i denna fil, r inte ansvarig fr vederbrande handling. * Om du p ngot stt kan urskilja ord i denna text s r de sammordnade i, och ENDAST i, informativt syfte. * Du sjlv ansvarar fr de handlingar du eventuellt utfr efter att ha lst denna sammansttning tecken. ? - Accepterar du ej; sluta ls och radera textfilen frn ditt lagringsmedia. - Accepterar du, kan du fortstta lsa. <_Maas_> haha =) nja.. Frbjudet vet jag inte... Min frra tjej var 7 r. ------------------------------------------------------------ PS. Fortsttningen i PLC mste skjutas upp ytterligare. Arbetet lades ver p falcky, som tyvrr inte haft tid att komplettera texten n. Istllet smyger vi in en ny avdelning som kommer att finnas med i de nrmaste nummrena av 112 UH, lagar som kan vara av intresse. ------------------------------------------------------------ ----2)----------------[ Nej till buggning ]---------------------------------- "Nej till buggning!" Av Eva S. Mikrofoner i vggarna. Buggade biktstolar och avlyssnade tidningsredaktioner. Det kan bli fljden av frslagen i en statlig utredning. " Inget i utredningen motiverar s starka ingrepp i den personliga integriteten", anser JO, Claes Eklundh. Polisen ska f rtt att anvnda sig av hemlig teknisk avlyssning, buggning, i kampen mot den grova brottsligheten. Det freslr den statliga utredningen "Om buggning och andra hemliga tvngsmedel". Utredningen vill ven utvidga omrdet fr hemlig telefonavlyssning. Bland annat freslr den att telefoner som en misstnkt kan tnkas ringa till, ska kunna avlyssnas. Bara om en misstnkt samtalar med sin advokat ska buggning vara frbjudet. I vrigt finns inga fredade omrden. Svenska Kyrkan har vnt sig mot att hemliga mikrofoner kan monteras i kyrkliga lokaler och Journalistfrbundet mot att tidningsredaktioner fr avlyssnas. Advokatsamfundet och Svea Hovrtt hr ocks till kritikerna, men flertalet av de rttsvrdande myndigheterna r positiva till frslagen. En av de hrdaste kritikerna r chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh: "Ingenting i utredningen motiverar en s stark integritetskrnkning som buggning," anser han. Oskyldiga avlyssnas Buggning kan avse vilken plats som helst, omfatta hela dygnet och registrera varje frekommande ljud, ppekar JO. "Risken fr att oskyldiga avlyssnas r alltfr stor," menar han. Det finns ocks risk fr att allmnheten kan komma att knna misstro mot polisen om buggning blir tilltet, enligt Claes Eklundh. "Misstron kan frstrkas av att hela verkstlligheten ligger hos polisen. Vid telefonavlyssning r teleoperatren skyldig att ta reda p om det finns ett domstolsbeslut p att avlyssningen ska verkstllas. Motsvarande kontrollstation finns inte vid buggning. Buggning skiljer sig ocks frn telefonavlyssning genom att polisen mste bryta sig in i privata utrymmen fr att kunna montera och demontera avlyssningsutrustningen. ven det grovt integritetskrnkande," ppekar Claes Eklundh. Utredningens kanske mest avgrande argument fr att infra buggning r att polisen ska f mjlighet att avlyssna mten mellan tv eller flera personer som planerar ett brott. Med hjlp av buggning kan polisen till exempel f veta vad som avhandlas nr medlemmarna i ett mc-gng trffas p en restaurang. "Men enligt utredningens frslag ska buggning bara vara tilltet nr det finns en person som r skligen misstnkt fr ett redan begnget brott. En allmn misstanke om att en person kan tnkas beg brott r inte tillrcklig. Buggning fr inte anvndas i det frberedande spaningsarbetet," sger Claes Eklundh. Analysen saknas Allts hller inte utredningens egen argumentation fr att tillta buggning, menar han. "Den hr analysen saknas helt i utredningen," anser Claes Eklundh. Han ppekar ocks att buggningen skulle ge en mngd verskottsinformation, dvs sdan information som inte har samband med det brott buggningsbeslutet gller. Vad polisen ska gra med sdan information behandlas inte av utredningen. "Men polisen r skyldig att rapportera alla brott den fr knnedom om. Jag befarar att det kan vara lockande att begra ett beslut om buggning fr ett visst brott nr syftet i sjlva verket r att f fram verskottsinformation." Fredade platser Om buggning nd skulle bli tilltet anser han att inte bara platser dr det kan tnkas pg samtal mellan en misstnkt och dennes frsvarare ska vara undantagna. ven platser fr sjlavrd, massmedieredaktioner, sjukhus, lkarmottagningar och advokatbyrer br vara fredade omrden. "Sannolikheten fr att ett motorcykelgng skulle hlla sina sammankomster i kyrkor eller p tidningsredaktioner r inte s stor," ppekar Claes Eklundh. Han r ocks kritisk till att teleadresser som en misstnkt kan tnkas ringa till eller ska kontakt med ska kunna avlyssnas: "Jag anser att risken fr otillbrligt integritetsintrng skulle bli alltfr stor om antalet teleadresser som kan avlyssnas mngdubblas." Inte motiverat Han avvisar ocks frslaget att tillta hemlig teleavlyssning redan fr brott som ger ett rs fngelse: "Det finns inget i utredningen som motiverar en s stor utvidgning av tillmpningen," anser han. Andra frslag som att polisen skulle f rtt att hmta in uppgifter om telefonsamtal i frfluten tid utan att det finns ngon misstnkt eller frslaget att tillta hemlig kameravervakning p platser som "en misstnkt", vilken som helst, kan tnkas beska riskerar att urholka rttsskerheten, anser Claes Eklundh. Men det finns ett frslag i buggningsutredningen som Claes Eklundh vlkomnar: All teleavlyssning och televervakning ska regleras i Rttegngsbalken. I dag kan polisen med std av telelagen begra ut uppgifter om frfluten tid frn teleoperatrerna utan att Rttegngsbalkens krav p domstolsbeslut mm r uppfyllda. Polisen kan till och med gra husrannsakan hos teleoperatren fr att f ut uppgifterna. Med utredningens frslag skulle rttsskerheten ka, anser Claes Eklundh som sjlv freslagit en liknande konstruktion tidigare. Men till huvuddragen i utredningen sger JO klart nej: "Rtten till skydd fr frtroliga kontakter med andra mnniskor r en av vra grundlagsskyddade fri- och rttigheter. Utredningen har inte vertygat mig om att buggning och en utkad rtt att avlyssna och vervaka teleadresser verkligen behvs fr en effektiv brottsbekmpning." Utredningen i korthet * Hemlig teknisk avlyssning, buggning, ska tilltas vid misstanke om grova brott. * Hemlig teleavlyssning och hemlig televervakning (av telefoner, mobiltelefoner, faxar och e-post) ska tilltas ven till adresser som den misstnkte kan antas ringa till eller ska kontakt med. * Hemlig teleavlyssning ska tilltas vid misstanke om brott som ger minst ett rs fngelse. I dag r kravet brott som ger minst tv rs fngelse. * Hemlig kameravervakning ska tilltas ven nr misstanke om brott inte kan hnfras till en viss person. Eva S. - 1998 ----3)----------------[ Ett axplock historia ]------------------------------- VRLDENS FRSTA CELLULRA MOBILSYSTEM STTS I DRIFT r 1977 inbjds tillverkare att inkomma med offerter p basstationer och MTX-vxlar till de nordiska telefrvaltningarna. Man kan observera att dessa frvaltningar frgade efter skilda offerter p basstationer och vxlar, man avsg att sjlva skta den sk. system- integrationen. Nr det gller SRA (Svenska Radio Aktiebolaget) s var den pinsamma sanningen den att man inte kunde offerera egna basstationer, utvecklingen hade inte kommit tillrckligt lngt. Men SRA hade tagit sig att utveckla en kontrollenhet (CU) fr ett annat svenskt fretag, Magnetic, och det var Magnetic som kom att bli en av leverantrerna till det nordiska systemet NMT. Japanska Mitsubishi blev den andra leverantren i denna frsta upphandling. Ericssons X-Division offererade MTX-vxlarna. Fljande r placerades kontakten. Ericsson valdes att leverera vxlarna till Sverige, Danmark och Norge. Finnarna valde till brjan en annan leverantr, men beslutet ndrades till Ericssons frdel. Island skulle vnta nnu ett par r. Ericssons MTX-vxel var en version av AXE-systemet, ett system som ursprungligen utvecklats av Ellemtel, ett utvecklingsbolag gt gemensamt av Televerket och Ericsson. Eftersom AXE var en relativt ny produkt, hade Ericsson till en brjan freslagit att man skulle anvnda AKE-systemet, ett datorstyrt system med elektromagnetiska vljarelement. Televerket var emellertid kritiskt till detta frslag och insisterade att man skulle offerera AXE, speciellt som en digital AXE-version med framgng hade satts i kommersiell drift. Digital switching skulle avsevrt ka vrdet fr en MTX, bl a genom sin snabbhet i verkopplingen vid hand-off. Under flera r skulle det bli diskussion, inom Ericsson och p andra hll, betrffande MTX-vxelns storlek. AXE r ju en kraftfull maskin med hg kapacitet (i antal abonnenter och i sin facilitetsrikedom), kapabel att hantera mycket stora nt, inklusive mobilnt. Men det r klart att denna hga kapacitet i viss mn mste reflekteras i priset, och i den tidiga utvecklingen, innan man kom att inse att mobilmarknaden skulle komma att vxa s snabbt, var det mnga som nskade att man hade en mindre, billigare vxel - speciellt som Ericssons konkurrenter vid den tiden slde mindre vxlar med sina system. Men efter bara ngra f r hade den strre vxeln bevisat sitt vrde. Det var t o m. en del operatrer som fick allvarliga problem nr nten vxte och de tvingades installera allt flera vxlar i sina abonnentttaste omrden. Att ta fram en MTX-version av AXE, dvs en AXE-applikation fr MTX, innebar ett omfattande utvecklingsarbete, huvudsakligen i programvara. Ansvarig fr den grupp som fick denna uppgift var ke Persson. Han blev den frste i raden av ett halvdussin sektionschefer inom X-divisionen som under ren har utvecklat vxelprogramvara fr mobiltelefonin. Omkring 40% av Ericssons utvecklingsinsats inom mobiltelefonin har gllt (och gller fortsttningsvis) programvara i AXE-systemet. ke och hans efterfljare skulle s smningom uppn ett slags hjltestatus inom Ericsson. Specifikationerna i 1977 rs offertfrfrgningar angav att frsta idriftsttning skulle ske i oktober 1981. Och s blev det ocks. NMT sattes i drift p planerad tidpunkt - en inte alldeles vanlig prestation med s lng framfrhllning. Som nmnts hade SRA vid denna tid ingen egen basstationsprodukt. Men man hade, speciellt inom utvecklingsavdelningen under Sven-Olof hrvik, en hgt kompetent resurs med mnga rs erfarenhet i analog radio och digital signalering - erfarenhet som byggts upp i arbetet med land mobil radio och med frsvarssystem. Vid ett tillflle hade SRA inviterats att kommentera det signalsystem som ett annat fretag freslagit fr NMT, baserat p tonsignalering. Med sin grundliga erfarenhet kunde SRA med framgng visa p frdelarna av att i stllet anvnda digital signalering mellan mobil station och basstation. Sven-Olof hrvik och hans team byggde ocks modeller av mobila stationer fr NMT - fr att studera t ex hur komponenterna skulle kunna passas in i olika modeller av hljen - kassetter och annat. Andra studier i vilka SRA och Ericsson deltog gllde ntens struktur och de ntmekanismer som mobiltjnsterna skulle krva. Hur mobilnten skulle anslutas till de fasta nten, hur basstationerna skulle anslutas till MTXerna, och hur roamingfunktionen skulle realiseras. Men det skall understrykas att bidragen till NMT frn SRA (och Ericsson) var begrnsade. ran av att ha skapat NMT gr helt till de nordiska telefrvaltningarna. En av anledningarna till att SRA syntes s relativt ointresserade i basstationsverksamheten (ven om CUn var ett nyckelelement i Magnetics produkt) var att man fokuserade p de mobila stationerna, mobiltelefonerna sjlva. r 1977, samma r som de nordiska frvaltningarna bad om offerter, gjorde SRA ett viktigt fretagskp nr man vertog viktiga delar av det svenska SONAB-bolaget. SRA var speciellt intresserade i SONABs mobila stationer - fr land mobil radio svl som fr mobiltelefoni. Med detta kp kunde SONABs utvecklingsresurser kombineras med det team som fanns inom huset, varmed SRA hade en god resurs i mobiltelefon -teknologi. Men dessutom, baserat p SONABs basstationsprodukt, med en speciell frstrkare (power amplifier) frn Radio Systems (ett annat svenskt fretag) och med den egna kontrollenheten kunde SRA s smningom f ut en frsta egen basstationsprodukt. Och hur stort skulle NMT-ntet bli till en brjan? I Sverige specificerades tv MTXer, en i Stockholm och en i Gteborg, vardera med en initialkapacitet att ansluta 10'000 abonnenter, och vardera mjlig att bygga ut till kapacitet fr 50 000 abonnenter. 53 basstationer skulle initialt anslutas till MTX i Stockholm (utspridda ver omkring halva riket) med totalt 236 trafikkanaler plus anrops-, data- och reservkanaler. Motsvarande siffror fr Gteborg var 51 basstationer och 238 trafikkanaler plus anrops-, data- och reservkanaler. I slutet av April 1981 hade de tv MTXerna satts i drift och provperioden hade brjat. Allt var frberett fr idriftsttning av vrdelns frsta, cellulra mobiltelefonsystem, med de nordiska lnderna och Stockholm i tten. Efter nra 15 rs intensivt arbete sg de nordiska frvaltningarna fram mot introduktionen av ett nytt hgteknologiskt system p sin egen grd, och s vitt man kunde se, det frsta i vrlden. Det nordiska NMT-ntet sattes officiellt i kommersiell drift den 1 oktober 1981. Men vrldens frsta cellulra system, ocks baserat p NMT-standarden, hade satts i kommersiell drift en mnad tidigare - i Saudi-Arabien! ----4)----------------[ Sjuk sexakt ]---------------------------------------- En versttning frn en artikel som faktiskt har sttt i "LA Times": "I efterhand nr jag tnker efter, s var det att tnda tndstickan som var min strsta tabbe. Men jag mste ju prva att f ut hamstern" Detta berttade EricTomazewski till verlkaren p brnnskadeavdelningen p Salt Lake Citys Sjukhus. Eric Tomazewski och hans homosexuelle partner Andrew "Kiki" Farnum blev inlagd p akutavdelningen efter en sexuell lek som hade gtt fullkomligt galet. "Jag satte in ett papprr i anuset och skickade in "Raggot", vr hamster" frklarade Eric. Vidare berttar han "som vanlig ropade Kiki "Armageddon" som r vr signal om att han hade ftt nog. Jag prvade d att f ut Raggot igen men det ville han inte. Jag tittade in i rret samtidigt som jag tnde en tndsticka. Jag slckte taklampan fr att frska se om jag kunde locka ut hamstern igen". Till en stum presskonferens frklarade en talesman frn Sjukhuset vad som sedan hnde. "Tndstickan antnde en liten gasficka av tarmgas. Flamman frn denna antndning skt ut igenom papprret med resultatet att Tomazewskis hr tog eld samtidig som han fick kraftiga brandskador i ansiktet. Nr gasfickan tog eld antndes ocks hamsterns pls. Detta satte i sin tur eld p en ny och strre gasficka lngre upp i tarmen. Trycket av denna gasbrand snde d hamstern ut igenom papprret som en kanonkula". Tomazewski fick andra gradens brnnskador av gasbranden och fick nsbenet krossat av hamstern som kom flygande ut. Farnum fick frsta och andra gradens brnnskador i anus och den nedre delen av ndtarmen. REDAKTRENS KOMMENTARER: De tio mest skrmmande sakerna med denna historia r: 10: "Jag satte in ett papprr i anuset.........." 9: "Jag tittade in i rret......" (Jag beklagar, men det mste ju vara som och titta in i helvetet med kikare.) Jag hade hellre valt att titta in i solen med en kikare ven om det gjort en blind) 8: Den stackars hamstern (som mste ha ett frfrligt dligt bild av hur en hamster lever, som blev skickad upp i en mansrv.) 7: Att f nsan knckt p grund av att en hamster som blir skjuten ut ur en mansrv och trffar dig i ansiktet. Jag gissar bara, men jag tvivlar mycket starkt p att hamstern knde sig helt "kry" efter att ha vart inne i Kikis "krlekstunnel". 6: Att folk har sdana vulkanliknande gasfickor uppe i ndtarmen. 5: Att folk gr snt hr och samtidig avsljar det fr personal p akutmottagningen. Fr min egen del tror jag att jag hade hittat p en historia om ett pyromaniskt gng vldtktsmn som har brutit sig in i mitt hus och vldtagit mig med brinnande cigarettndarbensin, hellre n jag hade berttat sanningen. Kalla mig gammeldags men jag kan inte frestlla mig att se en doktor i gonen och sga "Du frstr doktorn, vi har en hamster som heter Raggot och s tog vi ett papprr......." 4: Frsta och andra gradens brnnskador i anus. " Vill inte detta gra det brnnande obehaget med att ha hemmorjder att verka som en vlkommen avlastning? " Hur kan ngon g ordentligt p Toaletten efter en hndelse som detta? Samtidigt fruktar jag att lukten av ett brinnande anus mste komma upp p topp fem listan, ver vrldens mest vidrigaste dofter. 3: Folk med smeknamn Kiki. Det namnet mste ju vara typ: polynesisk fr "idiotisk man som stoppar en hamster upp i rven". 2: Vilket sjukhus med lite respekt vill hlla en presskonferens om detta? 1: Detta hnde i Salt Lake City....... Vad r det fr fel med dessa Mormoner? // Ngon p ett gamer-forum. ----5)----------------[ Hackingens kultur ]---------------------------------- Jag tnkte egentligen skriva om kulturer, religioner och sekter hr,, men kom p ett nstan roligare subjekt: Hackingens likheter med kulturer, religioner och sekter. Du har kanske hrt att "hacking r en kultur", men inte riktigt frsttt vad som menades med det? Lt mig ge dig min egen aha-upplevelse om det hela! Fr att riktigt hnga med br du kanske ha ett ftal kunskaper kring just kulturer, religioner & sekter. Vi vardagliga mniskor har alltid haft en drift till att "lmna vardagen" och gra ngot annat. En semester duger fr vissa, en ny livsstil duger fr andra. Ungdomar kan ha svrt att "finna sin plats".. varfr mnga sekter etc. frsker n ungdomarna. De kan antingen skapa eller f en personlighet. Att f en personlighet lter rtt s bra fr mnga, d skapandet av en egen kan knnas vldigt svrt & jobbigt. S tas man in i en grupp, kanske fr att det finns likasinnade dr, eller kanske fr att f kamrater. Ganska ofta rr det sig nog dock om det dr med att 'fly vardagen' eller att ska meningen med livet. Tror man att det kan ge en denna "omvxling" / detta nya liv, r det en stor lockelse. Finns dr en massa folk som tnker likadant och drmed beter sig likadant, samt en karismatisk & stark ledare, stannar man nog grna kvar. Pltsligt blir man beroende av gruppen, den ger en ngot som man inte kan f ngon annanstans. Man knner inget behov av att umgs med "vrlden utanfr", (hr odlas de asociala datanrdarna). Man knner sig speciell,, de dr ute p gatan r bara vanligt folk som inte har en aning om den sanna vrlden. Har man ingen makt s sker man efter den. Kunskap r makt. Kanske kan man frndra historien. Sekterna/kulturerna kan hllas i drift av sekretess, strvan och vntan p ngot som ledaren (och allteftersom, de andra) r vertygade om ska hnda/komma. Man vntar p Jesus, man vntar p paradiset, man vntar p aliens, man vntar p kunskaper, lycka och makt. I vissa sekter blir man efter ett tag s vertygad att man enkelt kan styras till att tjna ledaren, offra andra eller sig sjlv, utfra kriminella handlingar etc. Mnga kulturer brs p gamla faraoner som utvecklade ett intresse fr "hemlig kunskap". Onekligen rr det sig om "hemlig/frbjuden kunskap" och makt i hacking/phreaking, (inte fr skerhetsexperter som r ute efter pengar kanske), men fr mnga andra. Mnga sekter utlovar sdant, och det har man gjort i hundratals - tusentals r. Man har ftt folk att ska den heliga graal som skulle dlja hemligheter.. Som jag nmnde tidigare kan sekter hllas i drift bland annat av sekretess. Medlemmarna fr inte sprida information om vad som sker i sekten utanfr dess vggar. S vet man pltsligt en massa som andra inte vet. Och ju lngre man r med i sekten, desto mer fr man veta.. . och desto strre frtur har man nr det man vntar p intrffar. Fransmannen Hugh de Paynes grundade r 1118 en grupp om 9 personer i fattighet och brdraskap. De stred fr att befria kristna frn korsfstning. Gruppen blev vlsignad av poven s smningom, varvid den drog till sig mnga fler anhngare. Sedan, r 1128, sattes regler upp! Nu snackar vi The Knights Templar! 20'000 templarjvlar dog fr sin pove. Jag citerar Gaetan Delaforges spekulationer: "Det var mycket mjligt att de nio riddarnas egentliga syfte var att gra research i omrdet fr att f tag i vissa reliker och manuskript.. .. varav vissa strckte sig tillbaka till Moses tid". Eller den senare, Graham Hancock som freslog att det var "mycket troligt att Hugh de Paynes och hans anhngare hade blivit motiverade av tanken p att finna Arken",,, i vilket fall de skulle sett sig sjlva som vktare av en stor hemlighet. Vr heliga graal r en fet vxelstation. Eftersom att jag fddes exakt 100 r efter det att prsten Berenger Saunire skickades till Rennes-le-Chteau, tror jag mig vara den rtte att finna denna, troligen alkemiskt tillfrande central! Grupper dr man kan klttrar hgre & hgre i hierarkin och fr tillgng till att knsligare & mer hemlig information kan liknas vid illuminati... tminstone nstan ;) I vilket fall blir det ren illuminati nr man skapar en grupp till vilken man drar s mnga kunniga personer som mjligt, i syfte att kunna styra & stlla.. hll me' om de', folk och f! Aprop illuminatin,, exakt 200 r innan jag fddes frbjd den franska regeringen denna organisation. Kyrkan hjlpte till genom att sprida anti-illuminatipropaganda,, kanske r det just drfr som en viss grupp jag grundade fick lida s mycket pin. Samma r sattes en del medlemmar av organisationen i fngelse... .. , . . uuuhmm.. never mind... Likt "hemliga" grupper/kulturer/religioner r "hackers" fr de flesta ett ganska oknt folk. Media varnar fr misstnkt fara i de kulturer och sekter dr man inte har stor insyn. Det gller i hgsta grad ven hacking.. och vi kmpar ju fr att ge "de dr ute i den vanliga vrlden" en bttre frstelse av hackingens och phreakingens rtta ansikten. Ser du likheterna ? De finns verallt. Hacking r en kultur. mIRC, flashback, #phr3akerz, scenen, grupper, sekter! All your base are belong to us! Information wants to be free.. "My crime is that of curiousity." mackt 'du r bara en lamer' Only for the elite Membership today! Knowledge is power Got root? Op versus Kick guest-member-moderator-admin-root Strictly Confidential Kevin Mitnick I know. You don't. 'Du fr aop nr vi litar p dig.' We are the keyboard cowboys, and the others, they are the cattle. It's not illegal, it's just search of knowledge.. WE OWN YOUR SYSTEM! ----6)----------------[ Terribly Wrong ]------------------------------------- En osannolik kollision med innehllet i ett framtida nummer av 112UH har gjorts p just detta stlle, varvid kapitel 6 helt enkelt utgr. (Tyvrr!) - JA - det SKA bli mer ordning och standard p zinet s smningom. ----7)----------------[ Papegojan Avsljar ]--------------------------------- Papegoja avsljade het sexnatt "Upprepade ljuden frn lskogen" Papegojan Oliver missade inga detaljer nr han en natt fick tillfllig fristad hemma hos 39-riga Wendy Abel i Eccles i England. Nr han dagen drp lmnades p det djurcenter dr Wendy arbetar hrdes han upprepa ljudet frn djupa kyssar och klockrent uttala ord som "gud, oh, gud" och "hur vill du ha det". Olivers uppmrksamhet p detaljer lmnade ingenting kvar t fantasin. Det lt som han tergav varje moment frn kvllen innan, konstaterar Wendys chef, Rob Smith. Oliver hlls nu borta frn allmnheten tills Wendy Abel ftt honom att glmma den heta natten med maken i hennes hem. aftonbladet.se Publicerad: 2002-05-20 - Hur kommer det sig att tidningar vrlden ver skriver om en sdan hndelse?? (uuhmm, r jag rtt person att frga det?) ----8)----------------[ Lnkar ]--------------------------------------------- Fr flash-fanatikern: http://www.xs4all.nl/~dromero/diplomacy.swf http://www.toiletduk.net/multimedia/flash/ http://www.dreamon.nu/ http://www.sfdt.com/flash/ Fr svarthatten: http://www.securiteam.com/exploits/ <-- Uppdaterat arkiv http://www.douid.8m.com http://www.insecure.org/sploits.html http://www.mc2.nu http://www.outpost9.com/exploits/exploits.html http://www.cgisecurity.net/papers/fingerprinting-2.html .. och s vidare: http://batesmotel.8m.com <-- Moonlanding is a fake (?) http://www.asdf-zine.cjb.net <-- ASDF MagaZine http://www.jacksonville.net/%7Edan1972/nojustno/HedonChub.html http://bajsjakten.subnet.dk <-- om du har missat den.. besk. http://www.research.ibm.com/gsal/wsa <-- Wireless Security Audit Linux Virus Writing HowTo: http://wildsau.idv.uni-linz.ac.at/~k3032e4/virus-writing-HOWTO/_html/ http://xtc.d2g.com/infinitymag/showarticle.asp?id=80 <-- Sajbersex ;) ----------------------------------------------------------------------------- "Renew@Bounce.Namezero.com" telhack.com is about to go away! 05 Feb 14k "Renew@Bounce.Namezero.com" Limited-time extension to renew telhack.com 12 Feb 15k "Renew@Bounce.Namezero.com" Renew telhack.com for $34.95 when you upgrade to Plus Service 20 Feb 14k "Renew@Bounce.Namezero.com" telhack.com expires after February 28th 27 Feb 15k "Renew@Bounce.Namezero.com" Limited-time extension to renew telhack.com 04 Mar 18k "Renew@Bounce.Namezero.com" Email sent to telhack.com isn't getting to you! 12 Mar 16k "Renew@Bounce.Namezero.com" Don't let go of telhack.com when you can renew it for just $34.95! 18 Mar 16k "Renew@Bounce.Namezero.com" Don't risk someone else getting telhack.com - - reclaim it for just $29.95! 25 Mar 16k ... med spnning vntar vi p nsta brev frn NameZero Bounce =========================================================================== Jag vet vart din e-lda bor.. .. jag ger din dator, din telefon, din brevlda, dina pengar, din el, ditt privatliv, din ekonomi, din integritet.. Jag har makten att krossa dig utan att lmna mitt rum, det krvs inga vapen, inga muskler, inga sprayburkar eller pyrotekniska prylar.. Jag har makten ver dig, och jag kan anvnda den nr jag vill.. jag har makten ver dig, men det rcker mer n vl fr mig. =========================================================================== || . /| _ _ _ | | || | / | |/\________/\/\||_|__/\_|/\/\___||__/\/ ` 112 UNDER HANDSKEN PRODUCTIONS ! 2002 - Mr.Z3r0M4t1xXx - 2600 GVLE STAD -------------------------------------------------------------------------

← Svenska e-zines (1990-2008)