☰
OBS! Denna textfil ingår i ett arkiv som är dedikerat att bevara svensk undergroundkultur, med målsättningen att vara så heltäckande som möjligt. Flashback kan inte garantera att innehållet är korrekt, användbart eller baserat på fakta, och är inte heller ansvariga för eventuella skador som uppstår från användning av informationen.
ÚÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ¿ ³ Klan of the BloodStained Blade #04 ³ ÀÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÙ ÚÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄINDEXÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ¿ ³ Subject: Writer: ³ ³ [1] Intro...................................BuzzBug ³ ³ [2] DiscLAIMER..............................TyfooN ³ ³ [3] ICMP.FAQ................................Mem0x ³ ³ [4] Raw-Irc.................................SBTR ³ ³ [5] Skicka Anonyma Mail.....................SBTR ³ ³ [6] GSM.....................................BuzzBug ³ ³ [7] Trashing................................BuzzBug ³ ³ [8] Rajd..en riktig historia................TyfooN ³ ³ [9] Massa Tjafs!.......................mest TyfooN ³ ³ [9] End.....................................BuzzBug ³ ÀÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÙ [Intro] LOOOOOSERS! NI är inte värdiga! Ni har fått som ni vill KBB kommer bara komma ut varannan vecka nu om INTE NI därute börjar skicka in lite egna grejer. Det är nämligen bara EN utanför KBB som gjort det. Och den personen är SBTR. Ok hans artiklar kanske e lite 'newbie' men jag slår vad om att NI därute inte visste om det han skrivit om så håll käften tills ni skrivit nått bättre. En sak vi skulle uppskatta väldigt mycket vore om våra läsare började skicka in egna text filer till oss med historier eller Information. Kraven för att din text fil ska få komma med i vårat magazine! : 1. Du Måste ha zippat filen ! 2. Säger du att texten i filen är rolig så måste den vara det också. Samma sak gäller med Info texter om infon är värdelös så skriver vi över den med 0000000:or. 3. Den ska vara skriven i en DOS kombitabel editor. Hur man gör för att premunera på vårat fräcka ezine, eller va det nu e för nått Skicka ett mail till : k_b_b@hotmail.com Där du har skrivit "VillHaMer" i Subject rutan!. !!OBS!! Läs filen i nåt DOS program typ EDIT !!OBS!! !!DS!! TyfooN är numera editor/utläggare av KBB så det är !! k_b_b@hotmail.com !! som gäller nu å !! INTE !! BuzzBug@hotmail.com så alla artiklar/frågor/skitsnack skikas oxå till k_b_b@hotmail.com !!DS!! ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ [DiscLAiMER] (hehe) Den här informationen som vi ger ut i KBB är endast till för att läsas inte användas... Om du nu skulle använda informationen vi ger ut på något som helst sätt så är vi INTE ANSVARIGA för det minsta lilla skit du gör, som du fått ider från den här tidningen... (vi är inte ens ansvariga för den lagliga skiten du gör efter du läst KBB) BuzzBug fyller i: Och sen ska du tamefan inte tro att vi är ansvaria för oss själva! ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ [ICMP NUKE FAQ] Jag ska i denna lilla text ta upp hur hur program som nukar en person på irc fungerar. Jag kommer bara berätta om icmp nukning, inte något om port 139- buggen eftersom det redan är såå uttjatat och alltför simpelt ;-) Iallfall, typ många folk använder sig av nukerproggs för att ta över kanaler och liknade grejer på irc. Men däremot är det inte så många som verkligen fattar vad de gör. Ioförsej så lär inte så många bry sig.. meen läs min text så kan du koda en egen nuker sen.. Duu, fastän att jag inte undrar över det än så lär mig ändå, vad är ICMP förnågot kul? ICMP står för Internet Control Message Protocol och är ett protokoll som används vid sidan av IP. Det är till för felrapportering men vid nuking använder du det så att du typ felrapporterar andras datorer ;-) Vad gör ett nukerprogg i grunden? Vi säger nu att vi ska nuka olle. Vi tar reda på hans address och addressen till hans irc server. Man måste också ta reda på vilken port olle kör irc på, den kan man aldrig veta. Och så måste man veta vilken port på irc servern olle kopplat upp sig mot..det brukar vara 6667. Vi skapar sedan ett nytt ip- paket där vi fakar att det kommer från olles datorns address (spoofa) och skriver att det paketet ska gå till hans ircserver. Inuti ip-paketet läggs ett ICMP felmeddelande. Tex felmeddelande nummer 0 vilket betyder network unreachable. Olles irc server tar sedan emot paketet och tror att det är olles dator som är unreachable. Den stänger hans connection och olle ramlar ut från irc. Bild förklaring: olle irc server dailup01.swipnet.se -------------------- irc.swipnet.se / <-- men åh! vad gör han!? jo han låtsas vara / olle och skickar ett ICMP felmeddelande mega läskiga nukaren---- i olle namn och berättar att olles data (kairos.algonet.se) har pajat. irc server tror så klart på dailup01.swipnet.se <-. det och stänger direkt kopplingen mot \ olle. \ killen som nukar stackars olle låtsas som du ser ha olle address för ett litet tag Min kompis lillerik nukade mig en gång, jag blev jätterädd, vad ska jag för att det inte ska hända igen? Det är lätt.. gör bara så att du får din koppling över ovanliga portar t.ex connecta aldrig till ircservern med port nummer 6667. Och om du har ett shell så kan du irc:a genom det eftersom man får oftast mkt högre port nummer när man ligger på en shell än när man sitter i mirc typ. Alltså jag snackar inte om ircserver portar nu utan porten som din dator är kopplad mot ircervern med såhär _ det är den här porten jag snackar om.. lama nukers typ söker bara / på låga nummer så höj det. Används också en skum irc port. port: din dator: port: irc server (1002)dailup01.telia.com ---------------------- (6667) irc.swipnet.se Hum.. jag har faktiskt ingen nuker.. var kan jag få en? Kolla in på www.7thsphere.com de har lite såna prylar. Typ en kille sa att han kunde nuka mig bara för att han körde med Trumpet Winsock, är det såå? Yepp, så är det faktiskt. Men vi ska vara klara över en sak. Det finns jäkla massa folk som tror de vet typ nått om nuking och säger: - Du jag kan nuka dig för min trumper winsock är snabbare än din skruttiga win95 dailup. Såna ska du inte lita på.. såhär är det: Man kan bara nuka med Trumpet winsock av en anledning (jag snackar om ms-win nu) det är att Trumper stödjer lågnivå sockets. En lågnivå socket gör att programmeraren av nukern kan ändra din address till vad han vill och därmed utföra en nuking. Win95 dialup stödjer tyväär inte lågnivå sockets. Varför är botar mkt svårare att nuka ändra vanliga win users? Botar ligger oftast på något shell och som jag sa förut kan man få höga port nummer då. Höj rangen du nukar emellan, tex om du försöker nuka alla portar mellan 0-4000 så höj den till 0-65536. *lamt tips* Det finns inga portar över den addressen så om du inte lyckas nu heller så är det så att han kör med nån skum irc port mot irc server. Trixa med det nummret också. En annan sak. Testa att portscanna hela den datorn du vill nuka. Det ar stor chans att du direkt bara hittar några olika addresser att testa på. jojo.. jag hade tänkt skriva mer ioförsej men orkar inte nu.. cya efter sommaren! /Mem0x ps. Alla som håller på att ljuger om att skickar dem mega räkning fastän att de ringt på telia020..ska dö.. om ni ser nån sån nuka sönder honom några gånger så att han lär sig en läxa! ps2. Föresten så är sommaren carding tid! och andra roliga IRL bedrägeriers.. så sitt inte där och nuka hela dan nu.. ut och busa med er! tss.. ;-) ps3. Typ tjejer på IRC brukar ju finnas i typ #sverige och så. men inte längre nu finns plötsligt massa tjejer som tradar accts i #telia020.. huh! en tjej bytte ett konto mot ett kort på mig.. hehe asbra! föresten ingen ide att ragga på tjej som du ser i #telia020 eller liknade för dom e aldrig nå snygga ändå .. mm.. tror det var tyfoon som sa det.. kanske, hej TyfooN fyller i: hehe :)) Jag har inte sagt nått sånt mem0x :) .. däremot vet jag flera av mina kompisar som tar tjej nick å lägger sig i #telia020 och sådana kanaler bara för att enklare få telia konton.. ibland gratis.. så.. ragga inte upp sådana hära brudar!! dom gör allt för telia konton *hehe* ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ [Raw-Irc] Ibland kommer man in på en unixserver som inte har irc installerat eller orkar man inte starta igang skiten.. Då kan man köra raw-irc.. Det funkar som så att man telnettar direkt till en irc-server. Exempel: unixprompt>telnet irc.ludd.luth.se 6667 Trying irc.ludd.luth.se (130.240.16.47, 6667)... Open NICK ivilhax0r */* ditt nick */* USER I_hacked cp cp :raw-irc power! */* I_hacked = username, cp cp = spelar ingen roll, :raw-irc power! = realname (kommentar) : får du som realname (kommentar). */* */* Om allt funkar rätt nu ska motd visas (info om servern osv) om du inte kommer in på servern (no authorization eller k-line) så byt server bara. Bra servrar är t.ex. ircnet.sprynet.com, irc.stealth.net, irc.bt.net, irc.hpi.net, irc.dd.chalmers.se, irc.ludd.luth.se osv.. :irc.ludd.luth.se 376 ivilhax0r :End of /MOTD command. :ivilhax0r MODE ivilhax0r :+i join #fearstorm */* kommando för att joina en kanal */* :ivilhax0r!~I_hacked@hostname.com JOIN :#fearstorm */* topic och users på kanalen visas: */* :irc.ludd.luth.se 332 ivilhax0r #fearstorm :fearstorm - i can't stop phreaking :irc.ludd.luth.se 353 ivilhax0r @ #FearStorm :ivilhax0r @Sbtr @Pat21 @CyberFire @LoGiC @Centauri :irc.ludd.luth.se 366 ivilhax0r #fearstorm :End of /NAMES list. */* nu när du joinat kanalen kan du skriva ett meddelande till de andra */* PRIVMSG #fearstorm :hiya dudes */* glöm INTE ":" */* */* eller till en person */* PRIVMSG Sbtr :hiya dude!... kbb rules! */* du kan oxo utföra andra kommandon.. men det skiljer sig lite från vanliga irc-klienter.. men det är bara att testa så löser sig det mesta. */* PART #fearstorm */* lämnar kanalen utan meddelande */* :ivilhax0r!~I_hacked@t1o1.telia.com PART #fearstorm :ivilhax0r quit blahh */* disconnectar från servern med quitmsg "blahh" */* ERROR :Closing Link: ivilhax0r[~I_hacked@t1o1.telia.com] (blahh) [Connection to irc.ludd.luth.se closed by foreign host] unixprompt> */* sådär.. nu har man raw-irc'at .. det är rätt kul faktiskt.. även om det är lite knepigare än vanliga irc-klienter. Just det.. höll på att glömma. Om du får upp ett meddelande som ser ut såhär: ping :irc.ludd.luth.se skriv: pong :irc.ludd.luth.se så disconnectas du inte. */* Det var allt för denna gång.. om du har nga kommentarer så emaila som vanligt mig på sbtr@hehe.com eller möt mig på irc.. have a nice life! knirq on! osv.. ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ [Skicka anonyma email] Hej! Nu tänkte jag lära er alla purjosmurfar hur man på ett jobbigt sätt skickar anonyma emails. (det finns enklare sätt, mer om det senare) Ta fram din fina telnetklient och telnetta till en mailserver (port 25) Exempel: (mina kommentarer inom */* */*) telnet ftp.rtvs.si 25 220 rtvnetra Sendmail SMI-8.6/SMI-SVR4 ready at Mon, 16 Jun 1997 01:31:33 +02 */* Om du nu skriver help får du lista över kommandon du kan skriva in. */* help 214-Commands: 214- HELO MAIL RCPT DATA RSET 214- NOOP QUIT HELP VRFY EXPN 214-For more info use "HELP <topic>". 214-smtp 214-To report bugs in the implementation contact Sun Microsystems 214-Technical Support. 214-For local information contact postmaster at this site. 214 End of HELP info */* det är nu det roliga börjar.. jamen skratta då b0gsmurfar! :) */* MAIL FROM:staff@algonet.se */* skriv in valfri adress */* 250 staff@algonet.se... Sender ok rcpt to:webmaster@telia.se */* vem brevet ska skickas till */* 250 webmaster@telia.se... Recipient ok data */* för att börja skriva på brevet */* 354 Enter mail, end with "." on a line by ifself Hej webmaster på Felia.. oj Telia! Jag skulle bara berömma er för eran fula.. oj snygga hemsida. Tro inte att ni kan lura.. oj.. tror nog många tycker den är jättefin. Skulle hata.. oj älska om ni tog en titt på våran sida, http://www.algonet.se och tipsa oss om lite roliga grejer vi kan lägga in på den. puss och kram! MvH Bengt - Algonet staff. . */* avsluta brevet med en punkt */* 250 BAA13115 Message accepted for delivery */* brevet skickas iväg */* quit */* loggar ut */* 221 tyvnetra closing connection */* om du får ett felmeddelande vid MAIL FROM: så byt till en annan server.. det ska vara en server som tillåter skickande av brev utan HELO. Problemet med att skicka mail såhär är att om den som får brevet kollar i msg-headern så ser han/hon att det är ett fake'at brev, men annars är det helt ok. Ingen chans att man blir spårad knappt. */* Ett annat sätt att skicka anonyma emails är via webbrowsers.. man brukar få skriva in sin egen mailadress o där skriver man typ vem det ska ut som har skickat brevet, men detta är lite riskablare. Skicka ej till partiledare t.ex. En polare som skickade mail till centerpartiet från sitt eget konto fick det avstängt! Så var lite försiktiga.. :) Just det.. kom på en sak.. det finns ett litet progg som heter anonymous mailer man kan använda för att skicka emails oxo.. det följer med necronomicon http://hem.passagen.se/gryzor/ Om ni har nga kommentarer så skicka ett mail till sbtr@hehe.com eller möt mig på ircnet #fearstorm eller #kbb. ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ [GSM] Tänkte pubba en liten Svensk TXT fil jag hitta om GSM på nån eggdrop nånstans Tyvärr så vet jag inte vem som skrivit den. Och tyvärr så e alla å:n borta. Hoppas det går att läsa än då! Innehlls förteckning Inledning 1 SYSTEM (tm)VERSIKT 1.1 CME 20 nätverkselement 1.1.1 Växelsystemet 1.1.2 Basstationsystemet 1.1.3 Drift- och underhllssystemet 2 GSM standarden för Cellulär Mobil telefoni 2.1 GSM's drivande krafter 2.2 Nätverks arkitektur 2.2.1 Den mobilastationen 2.2.2 Basstation sändare/mottagare 2.2.3 Bas station controllern 2.2.4 Det mobila service- och växelcentret 2.2.5 Hemlägesregister 2.2.6 Authentication Centrat 2.2.7 Visiting Location Register 2.2.8 Equipment Identifikation Register 2.2.9 Drift- och underhllscentret 2.3 Exempel p trafikfall 2.3.1 Roaming och positionssuppdatering 2.3.2 Samtal till mobiltelefonen 2.3.3 Samtal frn mobiltelefonen 2.3.4 Lokalisering och handovers 2.4 GSM, ett digitalt radio system 2.4.1 Frekvensband 2.4.2 Det fysiska lagret 2.4.3 Logiska kanaler 2.4.4 Effekt kontroll 2.4.5 Modulation och frekvenshopp 2.4.6 Talkodning 3 CME 20 Specifikationer 3.1 Telekommunikations tjänster 3.1.1 Teletjänster 3.1.2 Teletjänster för ägaren 3.2 Konfidentiallitet och säkerhet 3.2.1 Abonnentens identitets modul 3.2.2 Authentication och kryptering 3.2.3 Authentication av abonnent identiteter 3.2.4 Kryptering för användar datans säkerhet 3.2.5 Definitiv utrustnings identifikation 3.2.6 Abonnentidentitets konfidentiallitet 3.3 Interface och signalering 3.3.1 Fasta telefonväxelnätverk till CME 20 3.3.2 Signalering i Switching Systemet 3.3.3 A och A-bis interfacet 3.3.4 Radio interfacet Slutord Källförteckning Inledning I Europa har vi ftt ett gemensamt trdlöst telefonnät. Det är världens första helt digitala nät. Systemet gr under betäckningen GSM, som str för Global System for Mobile communications. GSM telefonen ska kunna användas fullt ut i 18 länder, men den ska även kunnas tas med ut p resor till kontinenten. Egentligen behöver man inte ens ta med sig sin egen telefon eftersom abonemanget är knutet till ett kundkort i kreditkortsformat. Korten kan användas i vilken GSM telefon som helst och som d automatiskt fr kortägarens personliga telefonnummer. Samtalskvaliten ska ligga betydligt över NMT systemet, som är analogt. Här i Sverige kommer det att finnas tre olika nät för GSM. Med det kommer Sverige bli det enda GSM-land där det finns tre olika nät. I andra länder är antalet operatörer ej fler än tv. Runt fyra miljarder beräknas de tre näten i Sverige kosta fram till r 1995. Personer som nu skaffar ett abonnemang kommer märka att inte alla utlovade tjänster fungerar. För tillfället s kommer telefonerna bara att fungera inom Sveriges gränser och huvudsakligen kring Stockholm, Malmö och Göteborg. Att telefonerna bara fungerar inom Sverige beror p att de svenska operatörerna inte har slutit ngot avtal med ngra andra utländska operatörer. Jag har valt att granska en av de Svenska operatörerna Televerket med systemleverantören Ericsson Radio Systems. Det GSM system man utvecklar kallas CME 20. Historia Groupe Spcial Mobile upprättades 1982 för att formulera specifikationerna för ett europeiskt mobilt cellulärt radio system p 900 MHz. Efter ett fältförsök i Frankrike 1986 och val av kommunikations koncept (TDMA) för radio 1987, s undertecknades ett Memorandum of Understanding 1988 av 18 länder. I dokumentet band sig länderna att följa specifikationerna och att starta upp ett kommersiellt GSM nät den 1:a Juli 1991. Flera milstolpar i Memorandum of Understanding är redan avklarade 1992 eftersom det nya nätet täcker huvudstäder och flygplatser. I r 1993 kommer nätets täckning även att inkludera flera stora vägar. Först r 1995 räknar man med en fullskalig täckning d även landsbygden täcks upp. 1982: GSM aktiviteter startade 1986: Fält test 1987: Val av kommunikations koncept (TDMA) för radio. 1988: GSM - Memorandum of understanding (18 länder) 1989: Felkorrigerings systemet utvecklas. 1991: Kommersiellt system startas upp 1992: Huvudstäder och flygplatser täcks 1993: Stora vägar täcks upp 1995: Landsbygden täcks 1993 1 System översikt CME 20, som är Ericssons GSM system, är ett helt automatiskt mobilt telefonsystem enligt ETSI/GSM Tekniska Specifikationer för ett Digitalt Cellulärt Radio Nätverk. Systemet är gjort s att det ska förse sina användare med alla de avancerade telekommunikations tjänster, samtidigt som det möter kraven p flexibilitet, användarvänlighet och underhllsbarhet. CME 20 innehller alla nätverkselement beskrivna i ETSI / GSM, det vill säga CME 20 är en fullständig nätverkslösning, som inkluderar växelcentraler, lokaliseringsregister, basstations controllers, basmottagare samt funktioner för centraliserad användning och underhll. Det mobila telefon systemet CME 20 bestr av tre självständiga delar: Växelsystemet ,The Switching System (SS) , där huvuddelen av samtalsbehandlingen och abonnentrelaterade funktioner utförs. Basstationsystemet, The Base Station System (BSS), dit alla radiobesläktade funktioner koncentreras. Interfacet mellan växel- och basstationsystemet överensstämmer helt med A-interfacet specificerat av GSM-standarden. Drift- och underhllssystemet, The Operation and Support System (OSS) , vilket innehller de drift- och underhllningsfunktioner som krävs i nätverket. Växelsystemet och basstations controllern (övervakaren) i basstationsystemet är bda tv applikationer av AXE systemet för allmän telekommunikation. Denna flerfunktions applikation är en grundläggande komponent i alla Ericssons system för offentliga landbaserade mobila nätverk, offentliga växlade telefonnätverk, offentliga datanätverk och integrerade digitala servicenätverk. (Integrated Services Digital Networks) Bilden ovan visar de olika nätverkselementen i CME 20 1.1 CME 20 nätverkselement CME 20 bestr av tre huvudsystem, vilka tillsammans omfattar alla funktioner som krävs av ett cellulärt radionätverk enligt GSM tekniska specifikationer. De tre systemen är: - Växelsystemet (SS) - Basstationsystemet (BSS) - Drift- och underhllsystemet (OSS) 1.1.1 Växelsystemet (SS) SS innehller fem funktionella verktyg: the Mobile services Switching Centre (MSC) , the Home Location Register (HLR), the Visitor Location Register (VLR), the Authentication Centre (AUC) och Equipment Identity Register (EIR). MSC har hand om telefonväxelrelaterade funktioner till systemet. En speciell grind (gateway)-MSC (GMSC) funktion koordinerar trafiken med det fasta offentligt växlade telefonnätverket Public switched telepone network (PSTN) . MSC har hand om allt som berör växelfunktioner, nätverksinterface, vanlig kanalsignalering, avgiftsdebitering. Hela MSC är utförd som en AXE applikation. HLR är en databas som används till att sköta och leda de mobila abonnenterna. Den innehller permanent abonnentdata ssom abonnenttyper och beställda abonnent tjänster etc. Den lagrar ocks information om var abonnenterna befinner sig när de är aktiva. HLR-funktionen kan vara integrerad i samma terminal som MSC eller som en separat terminal. VLR är en databas, som hämtar data frn HLR och förser sin MCS med den information som krävs för att kunna ge nya abonnenter i omrdet de tjänster som de har beställt. VRL i CME 20 systemet är alltid integrerad tillsammans med MSC. AUC förser systemet med de krypteringsparametrar som krävs för att försäkra varje samtals strikta konfidentiallitet. EIR är en databas som innehller information om den mobila utrustningens identitet för att förhindra obehörigt användande av mobila stationer. 1.1.2 Basstationsystemet (BSS) BSS innehller tv huvudfunktioner: the Base Station Controllern (BSC) och the Base Transceiver Station (BTS). tminstone en MSC i växelsystemet kontrollerar en eller flera BSC, vilka i sin tur kontrollerar flera BTS'er var. BSC, basstationsövervakaren, är en högkapacitetsväxel och ansvarar för de radio- relaterade funktionerna i CME 20.Den sköter handovers, övervakar radio-nätverkskällor och kontrollerar cellkonfigurationsdata. Den kontrollerar ocks radiofrekvensens signalstyrka i basstationen och de mobila stationer som BSS kommunicerar med. BSC är utförd som en AXE applikation som fjärrövervakar alla funktioner i ett distribuerat nätverk av BTS. BTS ,sändare/mottagare för basstationen, innehller all funktionalitet som behövs för att täcka en eller flera celler. Interfacet mellan BSC och BTS är utfört s att det överensstämmer med A-bis interfacet enligt GSM tekniska specifikationer. 1.1.3 Drift- och underhllssystemet (OSS) Drift- och underhllsfunktionaliteten i CME 20 är baserad p mjukvara som finns lokalt i nätverksterminalerna. Dessa grundläggande funktioner är alltid tillgängliga.En Operation and Maintenance Centre (OMC), drift och underhlls- central, utför administrativa uppdrag p en högre niv än dessa terminaler. Konceptet med drift- och underhllscentraler lokalt och med ett centraliserat underhlls system, ger en fortlöpande effektiv nätverks styrning och driftkontroll, även om nätverket skulle byggas ut i snabb takt. Varje element i CME 20 nätverket har inbyggda funktioner för kontroll och rapportering av status. Eventuella fel graderas beroende p allvarlighetsgrad, vilket förenklar valet av lämpliga underhllstgärder. I mnga fall löser den lokala drift- och underhllsfunktion själv problemen genom att till exempel koppla över trafiken till en stand-by enhet. OMC i CME 20 är utförd i enlighet med Ericssons Telecommunication Management and Operation Support system (TMOS) och dess applikationer för cellulära mobila system. TMOS har förmgan att kommunicera med alla element i nätverket och hämta den information som krävs. 2 GSM standarden för Cellulär Mobil Telefoni GSM standarden för cellulär mobil telefoni är ett resultat av ett samarbete mellan telekommunikations företag och industrier. Standardiseringen har utförts av Groupe Spcial Mobile ursprungligen uppsatt av Confrence Europenne Tlcommunication (CEPT) och European Telecommunications Standards Institute (ETSI). GSM standarden är helt ny och förutsätter användandet av avancerad teknologi i s.k state of the art technology. GSM arbetar i frekvensbandet 900 MHz, vilket har gjorts tillgängligt för GSM-telefoni i hela Europa. Det har konstruerats s att det kan samexistera med andra cellulära system i frekvens bandet ssom TACS och NMT 900. 2.1 GSM Drivande krafter Ur användarens synvinkel är nog den viktigaste egenskapen det internationella oberoendet. För nuvarande kan nästan alla industrialiserade länder förses med cellulära system, men dessa system är oftast bara landstäckande (ej NMT 900) och av varierande teknisk kvalitet. Med GSM-systemet s erbjuds abonnenten identiska tjänster med hög samtalskvalitet var han än befinner sig. En annan fördel är att GSM-standarden medverkar till att minska kostnaden för mobila stationer. Det digitala signaleringssystemet som används är väl anpassat för VLSI-teknologin som nu fr en större marknad. Flera fördelar för abonnenten är den ökade dataöverföringskapaciteten och den ökade säkerhetsnivn. 2.2 Nätverks arkitektur Den grundläggande infrastrukturen i ett GSM nätverk är likt vilket annat cellulärt radionätverk som helst. Systemet är uppbyggt av kontinuerligt utplacerade radio-celler som tillsammans täcker det mobila nätverkets hela serviceomrde. Varje cell har en basstationsändare/mottagare och arbetar p ett antal tilldelade radiokanaler, vilka är skilda frn de kanaler som används i de angränsade cellerna. En grupp av basstationer kontrolleras av en BSC (basstations controller) för sna funktioner som överlämnande frn en cell till en annan och kontroll av sändarens effekt. I nästa niv är en eller flera basstations controllers anslutna till en växelstation, som kopplar samtal frn eller till andra mobila abonnenter, eller till abonnenter i offentliga telefon- och datanätverk. Fyra viktiga databaser är anslutna till MSC: HRL, VLR, AUC och EIR. 2.2.1 Den mobilastationen (MS) Mobilstationen är den enda fysiska utrustning som behövs för att f tillträde till de teletjänster som utlovats. Mobilstationen är allts i vardagligt tal en mobiltelefon. Det finns olika typer av mobilstationer, t ex fast monterade i fordon och handburna. En mobilstation har ett antal identiteter. Mobilstationen är märkt med - International Mobile Equipment Identity (IMEI).Apparatidentitet - International Mobile Subscriber Identity (IMSI). IMSI är abonnentens personliga identitet. IMSI kan programeras in i en separat modul (SIM) som är abonnentens egendom. P detta sätt är IMSI knuten till en specifik abonnent. SIM är ett kort som abonnenten sätter in i telefonen d han vill använda den. Korten fungerar i alla GSM baserade telefoner världen över. Identitetsmodulen ska allts inte vara större än ett vanligt kreditkort. Längre framöver kommer även mindre kort att finnas p marknaden för mindre telefoner. För att öka användarens konfidentiallitet och integritet används abonnentidentiteten normalt inte över radiolänken. I stället s använder man en temporär identitet, the Temporary Mobile Subscriber Identity (TMSI). TMSI används i mobilstationen när den är registrerad av databasen VLR. TMSI kan ändras av VLR när som helst, t ex vid varje uppkopplat samtal. (tm)vriga identiteter är lokala inom GSM nätet. Utöver detta har varje mobiltelefon-abonnemang ett enskilt nummer vilket identifierar abonnemanget. Mobile Station ISDN Number (MSISDN). 2.2.2 Basstation sändare/mottagare (BTS) Den primära funktionen för BTS är radiosändning och mottagning. BTS kan innehlla en eller flera sändare/mottagare beroende p vilken kapacitet som krävs. 2.2.3 Basstations controllern (BSC) BSC primära funktion är att sköta mobiliteten. När en abonnent förflyttar sig är det troligt att han rör sig frn en cell area till en annan. Processen som gör att samtalet fortsätter utan märkbart avbrott kallas handover (överlämnande). Det avbrott som uppstr är betydligt kortare i ett GSM system än i ngot annat cellulärt system. Under ett samtal i ett GSM nätverk kontrollerar mobilstationen signalstyrkan frn de möjliga basstationerna och rapporterar kontinuerligt detta till basstationen. Dessa rapporter kopplas vidare frn BTS till basstations controllern, vilket ger basstations controllern en mycket god möjlighet att besluta tidpunkt för ett överlämnande. I GSM systemet sköter även BSC effektkontroll. Detta reducerar den utstrlade signaleffekten, minimerar risken för interferens mellan olika GSM-abonnenter och maximerar batteriets livslängd i mobilstationen. 2.2.4 Det mobila service- och växelcentret (MSC) MSC utför alla nödvändiga växelfunktioner för mobilstationerna, som befinner sig inom dess omrde (MSC service omrde). MSC'n är hjärtat i det cellulära radio-systemet. Den är ansvarig för vägval och uppkoppling mellan uppringande och mottagande abonnent, avslutning av samtalen, inter-MSC handovers och supplement service samt är samtalsdebitering. Den uppträder ocks som interfacet mellan GSM nätverket och de offentliga röst- och datanätverken. MSC är ansluten till andra fasta telefonnätverk, till andra MSC i samma GSM nätverk och till andra GSM nätverk. IWF Interworking Funktion är ett funktionellt verktyg till MSC som förser MSC med de funktioner som är nödvändiga för ett korrekt samarbete mellan GSM nätverket och datatjänster. 2.2.5 HemLägesRegistret (HLR) HLR är den primära databasen, som används för att ha ordning p mobila abonnenter. GSM nätverket kan innehlla en eller flera databaser av denna typ beroende p dess storlek. Det finns tv olika typer av information lagrade i HLR: - Abonnent information, som är information om teletjänster och abonnent- tjänster, tilläggstjänster etc. - Delar av lägesinformationen, exakt adress till den VLR som används för de abonnenter som är registrerade i denna HLR. Informationen används för att etablera rätt väg för samtal till mobilstationen via ett MSC- täckningsomrde där mobilstationen var registrerad sist. Alla administrativa tgärder utförda av nätverksoperatören, gällande abonnent data, finns lagrade i HLR. Tv olika nummer är kopplade till varje mobilt abonnemang och finns lagrade i HLR: - The International Mobile Subscriber Identity (IMSI), det vill säga information som identifierar en GSM abonnent. - The Mobile Station ISDN Number (MSISDN), det vill säga det nummer som identifierar abonnenten i PSTN/ISDN numreringsplan. 2.2.6 Authentication Centrat (AUC) Det funktionella verkyget kallat AUC är kopplat till HLR. Funktionen som AUC utför är att den värnar om abonnentens säkerhet och integritet genom att förse HLR med information om abonnentens speciella koder. 2.2.7 Visiting Location Register (VLR) VLR är en databas vilken innehller dynamisk information om de mobilstationer som har vistats i en MSC's täckningsomrde, det vill säga det nätverksomrde där en MSC opererar. Varje MSC har sin egen unika VLR. S snart som en mobilstation används i ett nytt MSC omrde s hämtar dess VLR information om mobilstationen frn den HLR där abonnenten är registrerad. Som del i processen lagrar ocks HLR adressen p den VLR, som har hämtat information. Om denna mobilstation senare används i samma omrde för ett samtal har redan VLR alla nödvändiga data för att koppla upp samtalet, utan att behöva kontakta HLR. VLR innehller ocks mer exakta data om var mobil-telefonen befinner sig inom MSC omrdet. 2.2.8 Equipment Identificaton Register (EIR) Som jag har beskrivit finns det en skillnad mellan den fysiska utrustningens identitet (mobilstationen) och abonnentens identitet. Mobilstationen identifieras med dess International Mobile Equipment Identity (IMEI) medan användaren identifieras med hans IMSI. För att förhindra obehörigt användande av stulet material eller icke godkänd mobil utrustning s finns det ett Equipment Identity Register (EIR) som är kopplat till MSC'n. EIR används av MSC för att kontrollera om IMEI numret p utrustningen är giltigt. 2.2.9 Drift- och underhllscentret (OMC) OMC är det funktionella verktyg som gör att GSM operatören kan styra och kontrollera systemet. De tekniska specifikationer som finns ger generell vägledning för hur man ska realisera de funktioner som krävs för drift- och underhll. I CME 20 är funktionerna utformade s att de överensstämmer med de i AXE systemet. 2.3 Exempel p trafikfall Ett GSM nätverk är utformat för bilmonterade sväl som handburna mobiltelefoner. Alla abonnenter har möjlighet att ta emot och ringa samtal oberoende p var i täckningsomrdet de befinner sig. När en abonnent flyttar mellan gränsande celler under samtalets gng, kopplas samtalet automatiskt över till den nya cellen. (handover). Detta sker oavsett om den nya och den gamla cellen betjänas av samma BTS och MSC. 2.3.1 Roaming och positionsuppdatering En av de mest fundamentala uppgifterna i ett mobilt telefonsystem är att kontinuerligt hlla reda p mobilstationernas geografiska position. Detta är en konsekvens av behovet av att vägleda inkommande samtal till MSC, BTS, och till sist den BTS som har den bästa möjligheten att upprätta en radiolänk med mobilstationen. Att ändra sin position innebär att mobilstationen kontinuerligt mste kontrollera att den är ansluten till den bäst lämpade BTS'en. Den mste ocks informera systemet om ändringar i dess position, genom positionsuppdatering. Möjligheten att röra sig fritt, byta kontakt över radiointerfacet för bästa mottagningskvalitet kallas roaming. LA 6 För att identifiera det exakta läget av mobilstationen är följande av intresse: - GSM Service Arean , det vill säga hela den area som alla GSM nätverk opererar i. - MSC Service Arean. Den här arean är den del av GSM nätverket som täcks av en MSC och i vilken en mobilstation är tillgänglig när den har blivit registrerad i VLR databasen. - The Location Area (LA). Varje MSC area bestr av flera lägesareor (LA). Inom dessa kan en mobiltelefon röras fritt utan att behöva uppdatera lägesinformationen i MSC/VLR, som kontrollerar arean. - Cellen. Varje LA är uppdelad i ett antal radioceller, där cellen är en definierad area i täckningsomrdet för radiostationen. En aktiv men änd oanvänd mobilstation flyttas inom GSM- nätverket. För att kunna välja den bästa basradiostationen, s känner den kontinuerligt av signal styrkan p frekvenser som tillhör var och en av de gränsande cellerna. När signalen frn den cell man befinner sig i blir för svag, jämfört med signaler frn andra celler, byter mobiltelefonen basradiostation. Tre fall kan d uppst. - Mobilstationen flyttas frn en cell till en annan inom samma LA I detta fall finns inget behov för uppdatering av MSC/VLR informationen eftersom abonnenten kommer att kunna bli ndd inom samma LA.Valet av basradiostation görs automatiskt av mobilstationen. - Mobilstationen flyttas frn en cell till en annan cell i en annan LA, men inom samma MSC omrde. Mobilstationen kommer omedelbart att upptäcka bytet av LA eftersom varje cell inom en LA skickar ut kontinuerliga identifieringssignaler. I detta fall fr mobilstationen tillträde till systemet via BTS och BSC för att f sitt läge uppdaterat i den MSC/VLR som ansvarar för LA i frga. - Mobilstationen flyttas till en cell i en annan LA, som tillhör ett annan MSC omrde. Nu kommer vägen genom nätverket att bli annorlunda för ett inkommande samtal till mobilstationen. Därför kommer inte bara den nya MSC/VLR att uppdateras med det nya läget, utan ocks HLR eftersom den används för att styra det inkommande samtalet till rätt MSC. 2.3.2 Samtal till mobiltelefonen Ett samtal till mobiltelefonen frn det fasta nästverket (PSTN/ISDN) vägleds av PSTN/ISDN till en GSMC i GSM nätverket. Det mottagna (MSISDN) numret analyseras av GMSC och en förfrgan om mobiltelefonens nummer (MSRN) skickas till HLR i nätverket.HLR översätter det mottagna MSISDN numret till en GSM abonnentidentitet IMSI och skickar vidare en förfrgan p MSRN till MSC/VLR där abonnenten förnärvarande är registrerad. MSC/VLR tilldelar tillfälligt abonnenten ett MSRN och skickar tillbaka det via HLR till GSMC'n. Nu kan GSMC koppla upp ett samtal med den korrekta MSC'n. VLR har information om den föregende LA'n för den uppringda abonnenten. MSC/VLR kan nu sända ett meddelande till alla BTS'er i detta omrde. Mobil- telefonen , som antas vara i viloläge, kommer nu att f meddelandet. Meddelandet är ett anrop till mobilstationen. I meddelandet finns just den mobiltelefonens egna IMSI och TMSI och den kommer att svara p anropet. D samtals uppkopplingen är klar och en "trafik" kanal har tilldelats den, är samtalet kopplat över radio- vägen till mobiltelefonen. Här har just en länk satts upp till mobil telefonen. 2.3.3 Samtal frn mobiltelefonen Ett samtal frn mobiltelefonen börjar när användaren slr det önskade numret och trycker p sändknappen. Det fr mobiltelefonen att göra en behörighetskontroll, som skickas till MSC/VLR. MSC/VLR kommer d att kontrollera om mobil-telefonen har behörighet till nätverket. Om samtalet görs till en annan mobiltelefon, kommer MSC/VLR att analysera det uppringda numret och sedan koppla upp ett samtal inom nätverket. Ifall samtalet är till en abonnent i det fasta telefonnätverket, kommer det slagna numret att skickas vidare för analys. Meddelandet angende samtalsuppkoppling frn mobiltelefonen kommer att accepteras när länken till den uppringda abonnenten är klar. Mobiltelefonen tilldelas en given trafikkanal, där den fr vänta p bekräftelse att den uppringda abonnenten svarar. 2.3.4 Lokalisering och handovers Eftersom mobiltelefonen kontinuerligt kan komma att ändra sin position under ett samtal, kan det bli nödvändigt att växla mellan BTS'er när samtalet har etablerats. Att byta till en ny BTS under ett samtals uppkoppling eller under ett samtal brukar kallas "handover " . I ett GSM nätverk sköts alla handovers automatiskt av systemet. Mobil telefonen har hela tiden kontroll p signalstyrkan och överföringskvaliteten p trafikkanalen och alla basstationer i omrdet. P samma sätt granskar BTS'en den mottagna signalen frn mobiltelefonen. All information skickas till BSC för analys och beslut om en eventuell handover. Här sker en handover mellan tv MSC's Efter analys av situationen och beslut att starta en handover är BSC ansvarig för etablering av en ny länk till en annan BTS. Denna BTS kan höra till samma BSC eller till en annan i samma MSC omrde, eller till och med placerad i ett annat MSC omrde. Lokalisering innebär hela processen att uppdatera BSC med data om signalkvalitet, data analys samt beslut om handover. 2.4 GSM, ett digitalt radiosystem. Radiointerfacet mellan mobilstationen MS och BTS i GSM systemet använder 900 MHz bandet och ett Time Division Multiple Access (TDMA) koncept. All information är digital, det vill säga att analoga signaler representeras av en ström binära data d de överförs via radiointerfacet. Därför sägs GSM vara ett digitalt radio system. 2.4.1 Frekvens band GSM är ett FDMA/TDMA-system med lngsamt frekvenshopp. Systemet använder 124 st 200 kHz breda duplexkanaler i intervallen 890-915 MHz (Mobil - Bas) och 935 - 960 MHz (Bas - Mobil). Duplexavstndet är allts 45 MHz. Varje celläge tilldelas sedan ett antal bärfrekvenser med hänsyn till väntad trafik. 2.4.2 Det fysiska lagret Det fysiska lagret är det mest komplexa och svra att realisera. Det fysiska lagret kännetecknas av: - 9-124 radiofrekvenser i duplex - TDMA-struktur med 8 tidsluckor per radiofrekvens - GMSK-modulering - Lngsamt frekvenshopp - Blockkod för felupptäckt och faltningskod för felrättning kompletterad med interleaving. - Kompensering för löptidsfördröjning upp till 233 æs (ca 35 km enkel vg) - Utjämning för att klara flervägsutbredning p upp till 16 æs fördröjning. - Dynamisk uteffektreglering. Varje ramfrekvens används för att bära 8 separata "fysiska" GSM kanaler, vilkas data blir sända/mottagna i perioder. Datan som ligger i GSM kanalen sänds ut i burstar (knippen) med den tilldelade perioden och med en brutto bithastighet p 270,833 kbit/s. Förutom den nödvändiga röst- och signalinformationen kan ett dataknippe innehlla bitsekvenser för utjämningsträning och synkronisation. Sändningen och mottagningen p varje frekvens är tidsmässigt indelad i ramar med längden 4,62 ms. Varje ram bestr av 8 tidsluckor p vardera 577 æs. I varje sdan tidslucka ryms ett GMSK-modulerat dataknippe p 156,25 bitar. I mitten av varje dataknippe (se bild) finns en lärsekvens som används av mottagaren för att bibehlla synkroniseringen till tidsluckan, samt för att beräkna mottagnings-förhllanderna med avseende p flervägsutbredning. Vid utjämningen , som kompenserar för eventuell flervägsutbredning, behövs även start/stopp bitar för att inte mottagningen ska försämras i dataknippets ytterändar. Mellan dataknippena finns ett "guard space " p 8,25 bitar för att mobilstationens sändare ska hinna startas och stoppas och inte störa kring liggande tidluckor. Tillslag/frnslag mste varieras för att radiofrekvensens bandbredd inte skall överstigas. Normaladataknippen används för tal- och datakommunikation. De övriga har speciella användnings omrden: - Frekvenskorrigeringsdataknippen Används för snabbare lsning av RF- frekvensen. - Synkroniseringsdataknippen Används av mobilstationen för att synkronisera till basens ramstruktur. Data i bursten innehller information om basidentitet och ramens läge i tiden. (i en 2 715 648-ramars cykel) - Accessburst. Denna sänds av mobiltelefonen vid första access mot en bas för att initiera en uppkoppling eller en handover. Bursten är kortare än andra burstar för att rymmas i en tidslucka, i ett läge när avstndet till basen är okänt och ingen kompensation för tidsfördröjningen därför kan göras. Data i bursten innehller endast en referens, vilken används av mobil- och basstation för att undvika kollisioner vid uppkoppling. - Dummyburst sänds av basstationer när kontinuerlig sändning krävs, och inget annat finns att sända. 2.4.3 Logiska kanaler En logisk kanal i ett GSM system kan inte jämföras med en kanal i ngot annat analogt system. En definition är: " En logisk kanal är en dataström hämtad ur en delmängd av de burstar som sänds i en viss tidslucka mellan olika frekvenser efter ett förutbestämt mönster ". De logiska kanalerna är kartlagda i de fysiska. Beroende p hur bra kartläggningen är, s kan de logiska kanalerna ha datahastigheter frn ngra hundra bit/s upp till 22.8 kbit/s. De logiska kanalerna kan delas upp i tv huvudkategorier, trafikkanaler och kontrollkanaler. Trafikkanalerna TCH överför antingen kodat tal eller datainformation. Kontrollkanalen används till att bära signalering och synkronisation och kan ytterligare delas upp i flera kategorier. - Sändnings kanalen, vilken kontinuerligt sänds av basstationerna. Den här kanalen bär synkronisationsinformation och systeminformation, som t. ex. basstationens identitetskoder. - Gemensamma kontrollkanaler, som används för att anrop och tillträdes- kontroll av mobilstationerna. - Tilldelad kontrollkanal, som används specifikt för en mobiltelefon. De här kanalerna är nödvändiga under ett samtalsuppkoppling, för mätrapport signalering frn mobilstationen och för signalering vid en handover. 2.4.4 Effekt kontroll Maximal sändningseffekt för en mobiltelefon är beroende p vilken effektklass den tillhör. Den kan variera frn 0.8 W för en handburen mobiltelefon till 20 W för en bilmonterad. Medeleffekten är en ttondel av maximala effekten. Försiktighet krävs för att inte störas eller störa andra användare. Därför har systemet försetts med effektkontroll i 15 steg p 2 dB var. Dessutom s varieras sändaren upp och ner i effekt p ett kontrollerat sätt, som börjar och slutar i varje tidslucka. P detta har man ocks lagt filtrering. 2.4.5 Modulation och frekvenshopp Metoden man använder för modulation kallas Gaussian Minimum Shift Keying (GSMK). Metoden har en BT (Bandbredds-Tid produkt) produkt p 0,3 vid en bruttohastighet p 271 kbit/s. Frekvenshopp (Frequency Hopping) innebär ändring av användarfrekvens under pgende samtal. Detta kan användas för att undvika problem med flervägsutbredning och för att minska störproblem. Hopphastigheten för mobiltelefonen är ett hopp per TDMA-ram, det vill säga 217 hopp per sekund. En högkvalitetsequalizer används för att klara tidsförskingringen, det vill säga problemet med reflektion och därför försenade signaler, som stör bitmönstret i originalsignalen. 2.4.6 Talkodning Själva kodningen av informationen, som sänds över radiointerfacet, är komplicerad för att ha maximal möjlighet att upptäcka och rätta till de fel som kan uppträda. Utsignalen frn talkodningen är därför ytterligare kodad, sammansatt (man stuvar ihop de olika signalerna) och krypterad p ett sofistikerat sätt för att garantera konfidentialliteten och för att kunna göra fler felkorrigeringar längre fram. Frn första början kommer bara fullgradskodaren vara tillgänglig. Hastigheten som den har är ungefär 13 kbit/s utan felkorrigering och 22,8 bit/s med felkorrigering. Principen som används för kodning är känd som RPE - LTP (Regular Pulse Excitation with Long Term Prediction) . Samplingen (inspelning) av den analoga signalen sker med en 13 bit likformig PCM (system för pulskodad modulation) och den gör ca 8000 samplingar per sekund. Det överföringsschema (DTX) man använder minimerar den utstrlade effekten, vilket förlänger batteriets livslängd och effektiviserar användandet av tillgängliga frekvenser. DTX är röststyrd, vilket innebär att om man inte pratar i mikrofonen lägger den in en "behaglig" tystnad istället för brus och distorsion. 3 CME 20 specifikationer 3.1 Telekommunikations tjänster 3.1.1 Teletjänster Normalt telefonerande, det vill säga tvvägs röstkommunikation, med möjlighet att n abonnenter var de än befinner sig inom nätverket, är den viktigaste funktionen i systemet. En annan viktig funktion är nödsamtalen. Här i Sverige vet alla var man ringer om ngon är i nöd. Antag i stället att du är i Tyskland och behöver ringa ett nödsamtal till SOS-centralen. D är det inte mnga som omedelbart kan sl rätt nummer. En GSM telefon använder sig av en emergency area origin identifier som automatiskt leder samtalet till det berörda SOS centralen beroende p i vilken cell area och MSC omrde man befinner sig i. I GSM nätverket har man utvecklat en nytt och effektivt verktyg, Short Message Service (SMS). Ett kort meddelande kan ha upp till 160 alfanumeriska tecken och kan skickas till eller frn mobiltelefonen. Detta kan liknas med en personsökare som inte behöver vara p för att ngon ska kunna n den. Den normala SM servicen är tänkt att användas frn abonnent till abonnent och är en avancerad form av anrop med mnga fördelar. Om den mobiltelefon man söker skulle vara avstängd eller ha lämnat täckningsomrdet s lagras meddelandet och ges till abonnenten d han dyker upp igen. En variant p SMS är cellutsändnings funktionen , med vilken ett kort meddelande p max 93 tecken sänds ut till alla mobiltelefoner inom en specifik geografisk area. En praktisk användning p detta är trafik information. 3.1.2 Tjänster för ägaren CME 20 stöder asynkrona, full duplexöverföringar av data vid 300, 1200, 2400, 9600 bit/s p linjer mellan en mobiltelefon och en telefon i det fastanätet. Data-terminalen eller datorn kopplas direkt till mobiltelefonen. Det behövs allts inget modem för mobiltelefonen. För kontakter via det fasta nätverket väljer CME 20 IWF automatiskt ett modem, som används för den terstende vägen till mottagarmodemet. Synkrona, duplexöverföringar av data p 1200, 2400, 4800 och 9600 bit/s stöds vid kontakter mellan tv mobilabonnenter. Kontakter med abonnenter i det telefonnätverket, datanätverk och i ISDN (ett digitalt fast nätverk, som för övrigt finns i Sverige) stöds via IWF i CME 20. Inte heller här behöver mobiltelefonen ansluta ngot modem. Tillträde till ett packet switched datanätverk är möjligt via PAD (packet Assembly/Disassembly) funktionen i IWF eller via ett tillgängligt PAD i fasta telefonnätverket. I bda fallen stöds samma hastigheter som ovan. 3.2 Konfidentiallitet och säkerhet. Användandet av radiokommunikation mellan mobilstationerna och BTS gör systemet känsligt. För att hindra obehöriga att avlyssna eller använda systemet har man lagt in hinder. Här är fyra huvudkategorier: - Abonnentens identitets authentication. När en mobiltelefon fr tillträde till nätverket s verifieras abonnentens identitet.Tillträde till nätverket garanteras slunda bara äkta abonnenter. Valfria tilläggstjänster finns s att man kan se numret p en display till den man har ringt till eller den som har ringt till användaren. - Användarens samtalskonfidentiellitet. Kryptering används för att skydda den information som sänds över radiointerfacet mot oönskad avlyssning. - Utrustningsidentifikation. Nätverksoperatören kan kontrollera identiteten p mobiltelefonen för att redan vid uppkoppling kunna hindra användandet av stulen eller obehörig utrustning. - Abonnents identitetskonfidentiellitet En temporär mobil abonnents- identitet (TMSI) används normalt av nätverket för att göra det omöjligt att identifiera en specifik mobil abonnent. 3.2.1 Abonnentens identitetsmodul (SIM) Varje abonnent tilldelas en unik International Mobile Subscriber Identity (IMSI) när han tar ett GSM abonnemang. IMSI är den information, som definitivt kan identifiera användaren inom GSM nätverket. Konsekvent s används IMSI av HRL och VLR för att hlla kontroll p abonnenterna. IMSI ligger i en separat Subscriber Identity Module (SIM), vilken kan vara en del av mobilstationen eller ett smart card , det vill säga ett kreditkort med en mikrodator och minne. Kortet lagrar IMSI, en authentication nyckel och andra relevanta data. RAM är ett arbetsminne som kan ändras under drift. ROM är ett läsminne med fast innehll där inget kan ändras under drift. I ROM'en finns lagrat: - Operativsystemet - Delar av algoritmer för generering av identifierings- och krypterings nyckeln. - Eventuella testsekvenser för felsökning. EEPROM är ett elektriskt programmerbart och raderbart minne. B I B L I O T E K Huvudkatalog GSM - katalog Telecomkatalog (root-directory) Identitetsnumret Interna telefonnumret Abonnentens egna visar: mellan mobil och bas- snabbnummer. Operatör station. Textmeddelanden Land Vilka GSM-nät som Aktuella och Korttyp kan användas vid ackumulerade Operatörens egna utlandsresor. samtalskostnader uppgifter Geografiskt läge vid senaste Spärrar, ex v uppkoppling. förhindrande Aktuella kanaler. av utlandssamtal. Krypteringsnyckel. Parametrar för datakommunikation. För att öka säkerheten i systemet kan abonnenten välja en s kallad PIN-kod som mste knappas in för att göra abonnemanget tillgängligt. (Personal Identification Number). Koden mste best av minst 4 och max 8 siffror. Om abonnenten s vill, kan han när som helst g in och ändra den. Om felaktig kod sls tre gnger i rad, spärras hela kortet för vidare användning. Kortägaren kan d använda sin andra 8-siffrors hemliga kod, den s kallade PUK- koden (Personal Unblocking Key), för att terställa kortet.Ett SIM kort kan innehlla tv stycken separata processorer, vilket i praktiken innebär tv olika abonnemang p samma kort. En tillämpning p detta kan vara ett abonnemang för personligt bruk och ett för företaget. 3.2.2 Authentication och Kryptering Under abonnemangstiden s tilldelas abonnenten en Subscriber Authentication Key (Ki) tillsammans med IMSI. Nyckeln Ki lagras i AUC tillsammans med IMSI och används av AUC för att räkna ut de parametrar som behövs för authentication. Följande steg används. - Ett oförsägbart slumpvalt nummer RAND görs av AUC - RAND och Ki används för att räkna ut Signed Response (SRES) och krypteringsnyckeln Kc med hjälp av tv olika algoritmer. - RAND, SRES och Kc överlämnas till HLR som en trippel. - För varje abonnent kommer ett antal tripplar att lagras och vid efterfrgan skickas till VLR, vilken kommer att ha tminstone en oanvänd trippel tillgänglig för varje besökande abonnent. 3.2.3 Authentication av abonnent identiteter Abonnent identitets authentication är ett godkännande av nätverksoperatören att den sända IMSI är den som hävdas. Syftet är att skydda nätverket frn obehörigt intrng och hindra eventuella inkräktare som försöker framställa auktoriserade användare. Här ovan ser processen illustrerad. Authentication kan vara applicerad vid varje registrering, varje samtals uppkopplingsförsök, vid lokaliseringsuppdatering och innan vilken annan tilläggs- tjänst som helst. Authenticationen utförs med överförandet av RAND-värdet av trippeln frn VLR till mobilstationen. Mobilstationen räknar ut SRES med hjälp av samma Ki och algoritm som AUC. Signaturen SRES returneras till MSC/VLR och testas för godkännande/avslag. 3.2.4 Kryptering för användardatans konfidentiellitet Kryptering används för informationen som sänds mellan BTS och mobilstationen. Syftet är att säkra det privata i användarens information. Frn processen beskriven ovan erhlls en krypterings nyckel Kc. Om processen är lyckosam s skiftar BTS och mobilstationen till krypteringsläge med hjälp av denna nyckel. Frn och med d är all information och användardata krypterad. 3.2.5 Definitiv utrustnings identifikation Alla mobilstationer bär ett IMEI nummer som gör det möjligt för operatören att säkerhetsställa att ingen stulen eller obehörig utrustning används.MSC kräver utrustningsidentiteten frn mobilstationen och skickar det till EIR. EIR prövar giltigheten och skickar godkännande eller avslag till MSC. EIR kan ns vid varje samtalsuppkoppling. 3.2.6 Abonnentidentitetens konfidentiallitet Hela mobilabonnentens identitet IMSI används inte normalt över radiointerfacet. I stället s används en TMSI som tilldelas abonnenten. När en mobilstation kräver en systemprocedur, som till exempel positions-uppdatering, samtalsförsök eller aktiverandet av en tjänst, s tilldelar VLR mobilstationen en TMSI. Tilldelningen görs i krypterat läge. När mobilstationen har ftt TMSI sker all signalering mellan nätverket och mobilstationen endast med TMSI. D blir det i praktiken omöjligt att identifiera en specifik mobil abonnent. 3.3 Interface och signalering 3.3.1 Fasta telefonväxelnätverk till CME 20 Signaleringen mellan en MSC i CME 20 och ett fast telefonväxelnätverk eller datanätverk som Integrated Service Digital Network (ISDN) är individuellt designade för att möta kraven p växeln till vilken MSC är ansluten. Signaleringen är baserad p CCITT Signalling System No. 7 (vanlig kanal signalering). MSC är integrerad i det fasta nätverket som en vanlig fast IDSN växel. Den har, för samtalsuppkoppling, samma interface som den fasta nätverksväxeln. Signaleringen sker enligt Signaling system No. 7, Telephony User Part (TUP) eller ISDN User Part (ISUP). För samtal frn det fasta nätverket till en mobil abonnent s kopplas samtalet till en gateway MSC, vilken utför förfrgan. GSMC funktionen kan vara integrerad i en MSC eller placerad i vilket ISDN växel som helst. 3.3.2 Signalering i Switching Systemet Signaleringen inom SS är baserad p CCITT rekommendationer för vanliga kanal signaleringssystem. Ett nytt omfattande signaleringsschema har utvecklats för GSM nätverk. ETSI/GSM Mobile Application Part (MAP) av CCITT Signaling System No. 7 används för att höja nivn p signaleringen mellan MSC och lägesregisterna HLR och VLR och mellan MSC'er. Transportlagren är utförda enligt Message Transfer Part (MTP) i CCITT Signaling System No. 7. Signaleringen mste operera internationellt mellan GSM nätverk och läges register. Den här signaleringen är skild frn konventionell telefontrafik, eftersom GSM har introducerat nya features som internationellt oberoende och authentication. 3.3.3 A och A-bis interfacet. Signalering över A-interfacet, det vill säga mellan SS och BSS, sker enligt ETSI/GSM Base Station System Application Part (BSSAP) i CCITT Signaling System No. 7. Transportlagren är utförda i överrensstämmelse med Message Transfer Part (MTP) i CCITT Signaling System No. 7. Signalering över A-bis interfacet, det vill säga mellan BSC och BTS, är utfört som ett speciellt kanalsignaleringsschema för 64 kbit/s PCM kanaler. En av kanalerna används som signaleringskanal, som bär signaleringsinformationen enligt det GSM definierade Link Access Protocol on D-channel (LAPD) protocol. 3.3.4 Radio interfacet Signalering mellan basstationen och mobilstationen sker över radiointerfacet (ibland även kallat UM interface). Signaleringen använder en specifik GSM-system hierarki för protokol till OSI niver 1, 2 och 3 enligt till Link Access Protocol on Dm-channel (LAPDm). LAPDm protokollet stöder bde oerkända och erkända operationer. Slutord. Kommunikation utan gränser, kan det verkligen vara sant ? Den snabba utvecklingen p den mobila telefonmarknaden under de senaste ren, har nog överträffat alla förväntningar. En prognos säger att det kommer att finnas över 20 miljoner mobiltelefonanvändare ute i Europa i slutet av det här rtiondet. Men kraven slutar inte där. Det kommer att finnas fler abonnenter och kraven p utökade tjänster kommer att öka. Fram tills nu, när systemet redan är igng har inga brister redovisats. Men nu har bde AUDI/Volkswagen och Volvo gtt ut med varningar till sina kunder. En GSM-telefon som används utan utvändigt monterad antenn, kan innebära en säkerhetsrisk. Risken finns att den skulle kunna sl ut elektroniken i bilen och att ABS-bromsarna skulle kunna lsas eller att Airbagen skulle lösas ut helt plötsligt. S om man använder en GSM-telefon i bilen bör man skaffa sig en antenn att sätta utvändigt. ven hörselskadade som använder hörapparat har klagat p GSM- telefonerna. Hörapparaten störs nämligen ut av GSM-telefonens digitala signaler och stakommer ett pipande ljud i örat. Det finns som sagt var brister i systemet. Jag tror i alla fall att i det lnga loppet kommer de cellulära systemen som använder digital teknik att bli den enda och rätta vägen för kommunikation. tminstone om de erbjuder de fördelar och de tjänster som utlovats. Televerket och Ericsson har inte samma brinnande intresse som konkurrenterna att GSM snabbt ska bli ett heltäckande telenät. Kan det bero p att de redan har NMT systemt i gng ? Där har man för tillfället ca 600 000 svenska abonnenter. Först om ca 3 r anser televerket att GSM är ett likvärdigt alternativ med NMT. Fram till dess kommer man att marknadsföra GSM som ett komplement till NMT. Källförteckning: Ericsson Radio Systems System description, broshyrer mm Ny teknik Teknisktidskrift 1992:38 och 1993:10 Tele Teleteknisktidning 1990:1 Televerket Prospekt, reklam mm. ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ [Trashing] Trashing är ett enkelt,roligt och farligt sätt att skaffa Info och saker på. Det går oftast ut på att man tar sig in på ett område och sen rotar igenom diverse containrar och soptunnor. 1. Var ska jag trasha nån stans ? Det beror lite på vad du vill uppnå. Vill du ha Info om ett företag så ska du trasha hos företaget. Vill du ha Saker så kan du trasha på diverse retur ställen och hos företagen som till verkar dem. Men du ska inte alltid Trasha på första bästa ställe. 2. Ok jag har hittat mitt mål e det nått jag ska tänka på ? Ja det finns några saker som e bra att tänka på. 1. r det Staket runt containen ? IF "JA" THEN GOTO 20 IF "NEJ" THEN GOTO 20 20. Vänta tills trafiken har lugnat sig och på att det hunnit bli mörkt. 30. Börja rota medesammans....men vill du vara på den säkra sidan så kan du ju vänta på mörkret. 2. Bevakar nått vaktbolag stället ? 3. Jobbar dom nattetid ? 4. Finns det hundar där? 3. Vad ska jag ha med mig ? 1. Tång (Klippa uppstaketet) 2. Bultsax (om det är lås på containen) 3. Rymlig Väska (Lägga diverse nya "hittade" saker) Här hade BuzzBug startat med en historia som hände honom och sgSunFire och en annan när dom trashade hos telia .. men han fortsatte inte.. kommer förhoppningsvis i nästa utgåva... om inte.. tjata på BuzzBug! :) ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ [Rajd] Tjaba! TyfooN här... tänkte skriva lite om en sann historia som hända min 'coola' kompis när han skulle h4><><4 en Japanare.. Det var iaf så här.. han å två andra muppar skulle ut å röja bland japanare å ringa lite härs å tvärs.. vet inte varför men dom kände la för det (dom e lite wierd!! ?) iaf.. dom var tre st som först drog ner till den ena av dom.. han bor nära en busshållplats å där finns en Konsum å lite annat trök.. å dom köpte en Coke... (dom dricker bara lite elajt... inge 3133+ dricka här inte!) Dom drog förbi några granner till den ena lamern... osv.. å inte långt därifrån hoppade dom på en japanare dom tyckte vara lämplig (men observera att den INTE var lämplig.. låg i en gränd.. å en anabola pumpande mupp som stog å tittade på dom *hehe*) dom började mekka med den.. å kopplade in telefonen i stolpen.. dom stog där å ringde ett tag å hade kul (ringde säkert bara 071-666666) (fråga inte tyfoon hurr han visste det nummret.. buzzbug gav mej det! *hehe*) efter ett tag hade muskelknutten ringt polisen ... å 2 mins innan snuten kom sprang han ut å höll fast dom tre små ynkliga pojkarna som stog å skakade ( troligen blöta p.g.a rädsla *humms* ;) ) han var inte alls glad på dom små blöta pojkarna å morrade lite elakt medans han inväntade polisen... och eftersom dom hade valt en sådan bra strategisk japanare hade dom ingenstans att fly.. dom kunde bara stå å invänta polisen och ett par torra byxor... nu hände det inte så mycket mer... polisen kom å tog dom små våta pojkarna.. dom var tvugna att lova att vara snälla resten av sitt liv å inte vara inblandade i några som helst olagliga grejer alls under ett år annars skulle dom få smisk... (av farbror blå) ... (dom är dock fortfarande lama å dom är nog för rädda för att göra detta igen...) Poängen med denna historien är : öhhhhhhhhh... tja... joooo... eller.. *hehe* ok.. så det finns ingen.. dom var bara allmänt dumma ! :)) - TyfooN ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ [Massa tjafs!] Sbtr var ganska lam som skickade med ett program där man kunde få gissa på ett tal.. å så sa datorn om det var rätt eller inte.. jag vet inte varför han är så stolt över det..?? jag menar det var det första programmet TyfooN lärde sig i sin c/c++ programering.. å det suger verkligen att han e mega stolt över det.. skärpning!! [zIppo] , Cyba & pLIK borde skriva mera till KBB... var inte lata :) oxå kommer KBB's hemsida snart ligga på www.020.com/~kbb här kommer alla nya nummer av KBB ligga i framtiden... det är en domän som Zed7 har cardat *applådera* (hehe) Vi har också fått en ny premunerant i KBB.. en telia anställd.. han tjafsade lite om att vi var elaka pojkar som terroriserar telestolpar och har kul på telias räkning *hehe* ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ [END] Writers : HangOut(s): Email: Merf................#KBB (IrcNet) Merf@usa.net pLIK................#KBB (IrcNet) Cyba................#KBB (IrcNet) Mem0x...............#KBB (IrcNet) Mem0x2@Hotmail.com TyfooN..............#KBB (IrcNet) TyfooN@usa.net BuzzBug.............#KBB (IrcNet) BuzzBug@Hotmail.com sgSunFire...........Flyttat Till Italy. Caio......seeya later... KKK KKK BBBBBBB BBBBBBB KKK KKK BBBBBBBBBB BBBBBBBBBB KKK KKK BBB BBBB BBB BBBBB KKKKKK BBBBBBBB BBBBBBBB KKKKKKK BBB BBBB BBB BBBB KKK KKKK BBBB BBBB BBBB BBBB KKK KKKK BBBBBBBBBB BBBBBBBBBB KKK KKKK BBBBBBBBB BBBBBBBBB -=<Klan of the Bloodstained Blade>=-