☰
OBS! Denna textfil ingår i ett arkiv som är dedikerat att bevara svensk undergroundkultur, med målsättningen att vara så heltäckande som möjligt. Flashback kan inte garantera att innehållet är korrekt, användbart eller baserat på fakta, och är inte heller ansvariga för eventuella skador som uppstår från användning av informationen.
[--:---|---:---|---:---|---:---|---:---|---:---|---:---|---:---|---:---|---:--] | PBC Zine #1 (plaintext, swedish, iso-8859-1) 990xxx | [--:---|---:---|---:---|---:---|---:---|---:---|---:---|---:---|---:---|---:--] -- Viktigt. Läs följande. -- All information publicerad av PBC, som grupp eller av enskilda medlemmar, publiceras enbart i informationssyfte. PBC, som grupp eller i form av enskilda medlemmar, kan ej hållas ansvarig/a för andra individers handlingar. PBC uppmanar på intet sätt till brott i någon form. Personer, tidsangivelser och annan konkret information som möjligen förekommer i information publicerad av PBC är helt fiktiv och all relation med verkliga händelser/individer/platser/etc. är ren slump. Information publicerad av PBC kan definieras som journalistiskt material, därför kan PBC ej bryta mot den s.k. "personuppgiftslagen", PUL. Om du är anställd av, eller läser det här på uppdrag av, någon myndighet måste du ha en PBC medlems skriftliga tillåtelse att läsa information publicerad av PBC. Överträdelse leder till att all information publicerad av PBC kommer att underkännas som bevisföring i svensk domstol enligt Svea Rikes lag. Om du motsätter dig något av ovanstående påståenden uppmanas du sluta läsa nu. (Vi vill också varna för att det här zinet är alternativt som fan.) [--:---T---:---U---:---F---:---F---:---L---:---I---:---N---:---J---:---E---:--] _____ ___ _____ .:::/ __ /\/ /\:::/ /\. ::::/ ___/ / /_/::/ __/ /:: . .::::/ /\_\/ __ /\/ -- /\::::. . ::/__/ /:/_____/ /_____/ /::: `\__\/::\_____\/\_____\/::' zine #1 ..[ oo Innehållsförteckning oi Det här är på riktigt. Seriöst. For real, lixom. io Sanningen om /dev/null. Vem fan kallar du paranoid? ii World Wide Wreckage .oo Vad är egentligen AXE? .oi Underjordisk information om telefonautomater .io Manifesto .ii 02079xxxx c4rR13rZ. ].. [--:---T---:---U---:---F---:---F---:---L---:---I---:---N---:---J---:---E---:--] ..[ oi PBCZ är på riktigt. PBC står för People Beyond Control och består av ett antal personer, alla sedan några år tillbaka mer eller mindre aktiva hackers/phreakers. Hackers i den mening att vi finner intresse i att veta hur saker fungerar. Något som jag känner måste poängteras är vad jag anser vara den enda riktiga definitionen av en hacker; en person som vill lära sig hur vissa saker fungerar och som är villig att göra vad som helst för att lära sig, så länge hans/hennes handlingar inte avsiktligt skadar något/någon, direkt eller indirekt. Du behöver alltså inte nödvändigtvis syssla med datorer för att vara en hacker. Att exploita sendmail med ett script från rootshell gör dig inte till en hacker Att köra 'Crack' mot en password fil gör dig inte heller till en hacker. Att nuka en dator för att vidga ditt sjuka ego gör dig definitivt inte till en hacker. Nej, en hacker är någon som är intresserad av hur exploiten fungerar, hur krypteringen i passwordfilen är uppbyggd eller vad det är för fel i mjukvaran på datorn som gör den "nukebar". En phreaker är en hacker. När du bryter upp felia-boxar för att ringa "gratis", och enbart därför, är du ingen phreaker. En phreaker är, precis som en hacker, intresserad av hur telefonsystem (kommunikationsmedium) fungerar, inte enbart av hur man ringer "gratis". Så alla som kallar sig för phreakers: Bara för att ni phreakar betyder inte det att ni är phreakers. Hrm. Nåväl. Innehållet i PBCZ kommer att variera. Vi kommer att försöka publicera artiklar och nyheter om hacking, säkerhetsproblem, etc. samt även politiska och mer samhällsinriktade ämnen. Vi kommer att försöka hålla en relativt hög standard på artiklarna och inte ha med så mycket tjafs och ointressant jidder. Ord går ut till dpref som verkligen har lagt ner en jäkla massa tid på att skriva artiklar till detta första nummer. =) Seriösa kommentarer eller frågor kan skickas via epost till c.o.d@mindless.com. Oseriös skit kan skickas till /dev/null. Fast det kanske inte är så smart iofs... c.o.d, oansvarig ingivare ].. [--:---T---:---U---:---F---:---F---:---L---:---I---:---N---:---J---:---E---:--] ..[ io Kan man verkligen lita på /dev/null ? Det var en helt vanlig fredagsnatt. Jag satt framför burken, kompilerade några c-program samtidigt som jag kontemplereade meningen med livet och storleken på nästa telefonräkning. Jag redirect'ade några felmeddelanden till /dev/null då det plötsligt slog mig, som en blixt från en om inte klar så åtminstone molnfri himmel. Skärmen blinkade till en nanosekund, men det var en nanosekund för mycket. Allting blev med ens både glas och kristallklart (fast kanske lite mer glas än kristall). Var tar allt som skickas till /dev/null egentligen vägen? Alla dessa små oskyldiga bytes, nibbles och bits. Försvinner dem? Jag mindes helt plötsligt termodynamikens andra lag som jag blivit påprackad av erbarmligt dryga fysiklärarare: "Information kan inte skapas eller förstöras, endast omvandlas" - så enkelt, och ändå så genialt! Ändå stod jag bara (med darrande ben) på tröskeln till en gigantisk komplott... Jag visste nu att informationen inte försvann, men vart tog den då vägen? Denna fråga gäckade mig i flera dagar. Det var av en ren slump som jag kom den makabra lösningen på spåren. Jag skrev ihop ett specialmeddelande som innehöll ett antal kontrollbitar och redirectade det till /dev/null. På så vis kunde jag följa dess väg. Det visade sig att meddelandet först krypterades med en algoritm involverandes primtal av magnituden (oändlighet^oändlighet)-1 (vilket är ett mycket stort primtal). Nåväl, när informationen krypterats, skickas den vidare med hjälp av ett s.k. software-modem. Principen för ett sådant är tämligen enkel. Betrakta följande premisser: 1. Att ett program skulle fungera som ett modem är en omöjlighet 2. Om något omöjligt skulle inträffa skulle det inte längre vara omöjligt. Programmet fungerar helt enkelt bara för att det tycker det är så skojigt att jävlas med logiken. Detta genom att konstruera denna småtrevliga paradox. Jag lyckades följa det krypterade meddelandets väg och fann att det skickades till en topphemlig statlig myndighet. Tack vare mina kontakter i både den undre och övre världen lyckades jag kartlägga denna myndighet. Deras uppgift verkar vara att kontrollera medborgarna - så att de inte börjar göra något dumt. Tänka själva till exempel. Ser de något omstörtande eller subversivt i ett meddelande skickar de genast tillbaka felmeddelanden till den dator som sände det. Detta fungerar så till den milda grad att ingen hitintills har reagerat! - så här i efterhand kan detta verka konstigt. Tänk bara på alla portscanners, sniffers och wardial program som du skrivit och som vägrar kompilera på grund av att någon liten fil saknas - detta beror alltså inte på din dumhet utan på denna infernaliska komplott!! Vad är då sensmoralen av detta? - why don't you figure it out yourself? dpref, förlorad i sin egen paranoia [Efter att ha skrivit denna avslöjande artikel verkar det som om dpref bara försvunnit. Pålitliga källor hävdar att han, i ett försök att skaffa ytterligare bevis mot den statliga myndighet som han nämner i sin artikel, har konverterat sitt medvetande till data ( dpreftoi() ?) och sen cat'at en kopia av sig själv till /dev/null. Han e inte riktigt klok den pojken.] ].. [--:---T---:---U---:---F---:---F---:---L---:---I---:---N---:---J---:---E---:--] ..[ ii Alarmerande undersökning: Två av tre W trivs inte med sitt jobb! Varför WWW suger! Internet har idag blivit synonymt med the World Wide Web. Därför kommer jag tyvärr använda denna grovt felaktiga definition framöver. Det finns inget som tyder på att Internet-hypen (som redan pågått ett antal år) kommer att avstanna. Alla skall vara ute på Internet, ha sin egen hemsida där man stolt basunerar ut illiterat dravel för världen att beskåda. De fåtal sidor med relevant och intressant information formligen drunknar i ett myller av skit. Nu kan det naturligtvis invändas att vad som är intressant endast är subjektivt och att alla sidor är värdefulla för någon. Visst är detta relativistiska påpekande till viss del sant. Att säga att en viss typ eller form av kunskap är oviktig eller ointressant innebär i förlängningen en åsiktsförtryckande likriktning. Mångfalden är viktig. Vad jag kritiserar är inte informationen som sådan utan snarare tanken bakom publiceringen. Det är viktigt att skilja på två saker här. 1. Att publicera information på Internet därför att detta är snabbt, interaktivt och globalt. Internet fungerar här således endast som ett distributionsmedium. Det är informationen som är viktigast. 2. Att lägga upp en hemsida på Internet bara för att Internet är 'på' och 'häftigt'. Lejonparten av alla sidor på Internet kan definitivt klassificeras under kategori två. Människor dras med i hypen. Utan att bidra med något vettigt skapar de istället mer kaos och oordning. Anledningen till detta kan sägas vara kommersialiseringen av WWW. Från att ha varit ett försvarsnätverk förvandlades Internet (tidigare Arpanet) till ett nätverk mellan världens universitet i början av 80-talet. Informationen skulle vara fri och tillgänglig för alla. När sedan WWW utvecklades av CERN i början an 90-talet skapades ett helt nytt medium som såg ut att ha mycket stor potential. Några år senare beslutade USAs kongress med vicepresidenten Al Gore i spetsen att släppa på de tidigare ytterst restriktiva reklamrestriktionerna på Internet. Detta ledde så småningom till vad jag kallar Internet-hypen. Man kan kalla det en synergieffekt mellan olika länders telekomföretag, massmedia och näringslivet. På mycket kort tid tiodubblades antalet användare och likaså antalet uppkopplade kommersiella företag. Det var nu inte längre en självklarhet att någonting på Internet kunde vara gratis. Samtidigt såg allt fler företag hur en ny nisch hade bildats och riktade in sig på områden som webdesign och webconsulting. Deras affärsverksamhet består i att övertyga andra om vikten av att 'synas' på Internet, för detta betalar kunderna gladeligen kopiösa summor, inte därför att de har något vettigt att säga utan bara för att Internet är 'på'. Att detta får negativa effekter torde vara uppenbart. Vissa företag som endast bekymrade sig över profiten fann nya lukrativa sätt att tjäna pengar. Bland annat genom att samla ihop gigantiska e-maillistor och sälja dessa till andra oetiska företag för att SPAMa privatpersoner. Jag har inga siffror på det men det var flera år sedan som vågskålen tippade över till de kommersiella sidornas favör. Kontentan av resonemanget är följande; Kommersialiseringen av Internet har totalt förstört de ideal om gratis och fri information som tidigare var rådande (Dessa traditioner lever som tur är vidare inom Linuxvärlden och the Free Software Foundation). Kommersialiseringen har lett till Internet-hypen och att miljontals människor fått tillgång till Internet. Detta är naturligtvis positivt. Man får dock inte glömma de ytterst negativa följderna. Idag är det i princip omöjligt att göra någonting på WWW utan att komma i kontakt med en myriad reklam-banners. Den stora sökjätten Altavista erbjuder numera företag att mot betalning låta de företagen komma upp först på söklistan, då man använder vissa sökord. Detta är bara ett tecken på hur kommersialiseringen har lett till att det för var dag blir svårare att hitta det man letar efter. På grund av att marknadskrafterna släpptes lösa har WWW förvandlats till en enda stor reklampelare. Man kan dra vissa paralleller till anarkistiska grundtankar. Vårt samhälle är idag ytterst komplext, den enskilda individen kan i realiteten inte påverka merparten av de beslut som så småningom kommer att beröra honom/henne. I WWWs vagga var detta inte fallet, men på grund av kommersialiseringen har det blivit så även på Internet. Många kommersiella företag har servers där de mot att få visa upp reklam tillåter att folk att ha hemsidor där. Men vad händer då om man publicerar information som går stick i stäv mot företagens intressen? Då har de rätt att ta ner din hemsida. Detta leder till likriktning, då det hela tiden bara är en sida som får komma till tals. Det är möjligt att själv köpa sig en server och skaffa sig fast uppkoppling mot någon internetleverantör. Detta för att själv kunna lägga upp en hemsida på din egen burk. Förutom att det kostar mycket pengar, får man inte glömma bort att du då har skyldigheter gentemot din ISP. Denna likriktning måste leda till maktkoncentration. Det går alltså inte komma ifrån detta. Internet hade potentialen att bli ett distributionsmedium där total åsikts- och tryckfrihet rådde. Kommersialiseringen har lett till det diametralt motsatta. Låt mig citera Lars Ilshammar & Ola Larsmo som i boken net.wars skriver: "Över hela nätet går samma våg: betala för en titt. Denna information ägs av Microsoft, Corbis, Bonniers, Schibsted, Bertelsmann, Murdoch..." och "Vi har lätt att glömma bort att ett relativt fritt utbyte av litteratur, konst och filosofi och vetenskapliga rön har varit grundläggande för den mänskliga kulturens utveckling. Det latinska alfabetet, Newtons lagar, elektricitetens principer, omfattades aldrig av några patent. I dag däremot hade de förmodligen köpts upp av Multiglufs AB och försatts med copyright" dpref [Noteras bör att Al Gore för en tid sedan sa, and I quote, "I created the Internet"... Nu när det ser ut som om Microsoft kommer bli den vinnande parten i Netscape vs. IE kommer förmodligen större delen av alla hemsidor vara IE optimerade inom några år, därmed är kommersialiseringen av WWW ett ännu påtagligare faktum (eftersom det inte går att bli mer komersiell än Microsoft). När du blir gammal och sitter där i din gungstol kommer dina barnbarn inte tro dig när du berättar om hur man en gång i tiden faktiskt kunde hitta vettig information och inte enbart reklam på WWW. ;) ] ].. [--:---T---:---U---:---F---:---F---:---L---:---I---:---N---:---J---:---E---:--] ..[ .oo Info om AXE. Följande information kommer från en informationsbroschyr utgiven av dåvarande televerket någon gång i mitten av 80-talet. Jag vet dessvärre inte vilka som utgjorde den huvudsakliga målgruppen, allt jag kan säga är att även om allt som står i broschyren är 'public knowledge' så get den en mycket god förståelse av AXE, vissa saker är t. om. *mycket* intressanta. Broschyren är framställd av televerket för att beskriva ett system använt av televerket, det är i vissa fall ren och skär reklam, då man framhäver dess fördelar. Jag har försökt bibehålla den ursprungliga textutformningen och layouten, detta är dock svårt eftersom jag endast använder mig av plaintext. Broschyren innehåller många instruktiva bilder, som jag kanske scannar in någon dag... AXE VAD ÄR DET? AXE är ett telefonstationssystem som tagits fram av utvecklingsbolaget Ellemtel på uppdrag av båda ägarna Televerket och Ericsson. Den nya stationstypen - AXE - är programmeringsstyrd, d.v.s. den har en dator som styr och kontrollerar. STATIONENS UPPBYGGNAD ÄR UNIK Vad betyder egentligen AXE? De tre bokstäverna betyder ingenting. Det är bara en kod för en produkt som ingår i Ericssons sortiment. Bokstäverna har däremot blivit kännetecknande för en helt ny teknik när det gäller att bygga telefonstationer. En AXE-station är i princip en mycket kraftfull dator som specialkonstruerats för telekommunikation. I huvudsak tre faktorer gör AXE unik. AXE är programmeringsstyrd. AXE bygger på digital kopplingsteknik. Och AXE har konstruerats på ett funktionsmodulärt sätt. PROGRAMMERINGSSTYRNING - VAD ÄR DET? Programmeringsstyrning är en ny teknik där man använder datorer för att behandla data och styra förlopp. Tekniken kallas Stored Program Control. Att AXE är ett SPC-system innebär att de funktioner som stationen ska utföra styrs av program vilka är lagrade i datorer. En AXE-station består av två centrala huvuddatorer och cirka 200 små regionala datorer. Den information som lagras i datorernas minnen i form av program kallas programvara. STATIONEN BYGGER PÅ DIGITAL KOPPLINGSTEKNIK Tidigare telefonteknik bygger på analog kopplings- och överföringsteknik. Idag vill vi kunna överföra samtal och data med digital teknik. AXE-stationen är anpassad till att arbeta i ett digitalt telenät och i ett framtida integrerat nät. ISDN. (Integrated Services Digital Network) Den digitala kopplingstekniken ger AXE-stationen många fördelar: Den är mycket ekonomisk. Den ger nya trafikstyrningsfunktioner och nya abonnenttjänster möjliga. Den har hög kapacitet, korta uppkopplingstider och stor tillförlitlighet. Och abonnenterna märker en bättre ljudkvalitet och bättre service. AXE HAR EN FUNKTIONSMODULÄR UPPBYGGNAD En telefonstation har en mycket komplex uppbyggnad, dels på grund av sin storlek och dels på grund av att mycket parallellt arbete pågår samtidigt. I AXE finns både maskin- och programvara. Maskinvaran består av mekanik (kretskort och komponenter). Program lagras i datorernas minnen. För att kunna hantera systemet har man delat upp det i lämpliga byggbitar - funktionsblock. Uppdelningen har gjorts med hänsyn till hantering och funktion. Därför kallas uppdelningen för funktionsmodulär. Funktioner kan läggas till, ändras eller tas bort utan att övriga funktioner påverkas. Programvaran i varje funktion arbetar med övriga program genom speciella signaler. Programvaran är också utformad så att den som utvecklas idag fungerar i stationer från 1980. Med AXE investerar man alltså i ett utvecklingsbart och "framtidssäkert" stationssystem. BAKGRUNDEN TILL BEHOVET AV ETT NYTT TELEFONSTATIONSSYSTEM Kontinuerligt ställs ökade krav på bättre service inom telenätet. Våra kunder väntar sig snabb, säker uppkoppling och de vill ha högsta möjliga framkomlighet. För att kunna tillgodose dessa önskemål behöver vi effektivt uttnyttja vårt telenät på ett optimalt sätt. Till det krävs effektiva trafikstyrningsfunktioner och nätstyrning som tar hänsyn till eventuella snedbelastningar i nätet. Vi vill införa nya funktioner i telenätet. Koncentratorer ger abonnenter i glesare bebyggelse tillgång till AXE-tjänster. Nya signalsystem t. ex. GK-signalering ökar signaleringskapaciteten och signaleringsmöjligheterna. ISDN ger möjligheter till ett integrerat tele- och datanät för 64 kbit-överföring. Och vårt mobiltelefonsystem servar våra mobila kunder. Detta ställer mycket höga krav på stationsutrustning. Vi gör en nätekonomisk vinst vid ihopkoppling av digital kopplingsutrustning. Idag finns det redan ett stort antal digitala transmisionssystem i drift och det blir billigare att koppla dem till AXE-stationer än att ansluta dem mot analoga stationer. TILLÄMPNING AXE är konstruerat för följande användningsområden: - Lokalstation - Kombinerad lokal- och förmedlingsstation - Utlandsstation - Mobiltelefonstation, MTX KORT SAGT - AXE är ett programmeringsstyrt telefonsystem (SPC-teknik) - AXE bygger på digital kopplingsteknik och den har en funktionsmodulär uppbyggnad. - Den mekaniska konstruktionen kallas maskinvara medan information lagrad i form av program och data i datorernas minne kallas programvara. - Med AXE, vill vi införa nya trafikstyrningsfunktioner och nya tjänster i nätet. - AXE används som lokalstation, kombinerad lokal- och förmedlingsstation, utlandsstation och som mobiltelefonstation. ABONNENT- OCH DRIFTFUNKTIONER Detta avsnitt ser på AXE mer ur abonnenternas synvinkel och tar bland annat upp följande direkta och indirekta fördelar. Abonnentfunktioner hos systemet, vilka kan erbjudas idag och i framtiden. Effektivare abonnemangsservice, rationellare drift och underhåll samt flexibel trafikdirigering. SPC-TEKNIKENS FÖRDELAR SPC-tekniken har gjort det möjligt att ge AXE en stor flexibilitet. För abonnenter har en rad nya tjänster kunnat erbjudas. Nya driftrutiner har införts för stationspersonalen. Mycket av arbetet utförs i ett kontrollrum vid t. ex. terminaler. AXE medger också en mycket mer flexibel trafikdirigering än som är möjlig med de konstruktioner som används idag. NYHETER FÖR ABONNENTER *bortklippt dä detta avsnitt beskriver de idag vanliga plustjänsterna, ta en titt i telefonkatalogen om du inte vet vad jag menar* NYA DRIFTSRUTINER FÖR PERSONALEN En förutsättning för att AXE-systemet ska fungera är att informationsutbytet kan ske mellan systemet och systempersonalen. De meddelanden som informationsutbytet består av går via skrivmaskiner, bildskärmar, terminaler m.m. Dessa maskiner är placerade i ett separat rum, det s.k. kontrollrummet. Stationens drift- och underhållningsfunktioner kan delas in i tre generella grupper. Automatiskt underhåll. Beordrat underhåll. Driftkommandon. AUTOMATISKT UNDERHÅLL I program- och maskinvaran finns funktioner som kontrollerar att stationerna arbetar på ett riktigt sätt. Om något onormalt inträffar, som kräver att stationspersonalen griper in, skriver maskinen automatiskt ut ett meddelande. Vid exempelvis bitfel i ett dataminne, skrivs det ut på en terminal vilken maskinvara det gäller. BEORDRAT UNDERHÅLL Dessa funktioner utförs av program som startas först då operatören slriver ett kommando på terminalen. De kan exempelvis bestå av trafikmätningsfunktioner, som inte alltid behöver vara inkopplade, eller av beordrad samtalsmätningskontroll. DRIFTKOMMANDON Dessa funktioner utförs också av program som startas då operatören slår kommandon. Programmen utför automatiskt en del av de vanliga driftrutinerna på stationen. Till sin hjälp har operatören driftanvisningar och beskrivningar över kommandon m.m. Dessa är samlade i ett stationsbibliotek som är indelat i nio moduler (A-I). Antalet kommandon är 500-600. Som exwmpel visar vi här hur "tillfällig stängning av abonnent för utgående trafik" utförs. 1. Order om stängning av abonnent 300 14 kommer in från försäljningsavdelningen. 2. Enligt driftanvisningen ska operatören utföra stängningen med kommando SUSCC, som är en förkortning av engelskans SubScriber Class Change. 3. Kommandogivning sker på terminal enligt följande: SUSCC: SNB=30014 SCL=TBO-1 Kommandokod Abonnentnummer Kod för stängning i avgående riktning. 4. Abonnentnumret är nu avstängt. Pågående samtal bryts inte. NYA RUTINER FÖR FÖRSÄLJNINGSPERSONALEN För att underlätta och effektivisera försäljningsrutinerna finns idag administrativa stödsystem till hjälp. Stödsystemet IFTAX arbetar mot AXE via datalänk. När försäljningspersonalen beordrar ett uppdrag kan systemet självt via telenätet sända uppgifter till de stationer som berörs. Ett annat exempel är den automatiska telefonvaktinkopplaren ES201. I framtiden kanske större företag köper in sig på ett av våra stödsystem och mot ersättning själva beordrar de tjänster företaget vill ha. Stödsystemen kommer att utvecklas och detta innebär att försäljningspersonalen kommer att kunna beordra övriga tjänster som finns. DRIFTKOMMANDON Uppgifter om vilka vägar trafiken ska dirigeras är lagrade i datorernas minnen. Uppgifterna kan ändras med driftkommandon. Låt oss se tre exempel på bild 2. (*1*) 1. Normalat går trafiken från station A (AXE-stationen) direkt till station D. Inträffar emellertid något på denna sträcka, så att ledningen inte kan användas , dirigerar driftsoperatören på station A trafiken med hjälp av kommando att gå över station B eller C. 3. Ovanligt många anrop sker från stationen A mot station D. Om alla anropsförsök skulle kopplas upp skulle station D orsaka hög spärr även för abonnenter som ringer från andra stationer, B eller C. Då begränsar AXE samtidiga samtal mot denna station tills en trafikminskning sker. KORT SAGT - Abonnenterna kan erbjudas tonknappval, kortnummerval, räckviddsbegränsare telefonvakt med talmaskinbesked, samtalsmätningskontroll, spärrning av telefonpåringning, automatisk uppringning, återuppringning, centraliserad abonnentväxelfunktioner (Centrex), medflyttning, vidarekoppling, trepartssamtal, väckning och många andra tjänster. - Stationspersonalen styr anläggningen t. ex. via terminaler från kontrollrummer. - Drift- och underhållsfunktionerna indelas i automatiskt underhåll, beordrat underhåll och driftkommandon. - I stationsbiblioteket finns bland annat driftanvisningar och beskrivningar över kommandon. - Försäljningsexpeditionerna har terminaler för att beordra öppning och stängning av abonnemang, extra avläsning av samtalsmätare samt in- och urkoppling av vissa extra tjänster. - Nätstyrningsdelen i AXE kan omdirigera eller begränsa trafik mot ett visst område. Att bli fortsättad... dpref ].. [--:---T---:---U---:---F---:---F---:---L---:---I---:---N---:---J---:---E---:--] ..[ .oi Telefonautomater - Inte Bara Demoleringsobjekt [Denna artikel är långt ifrån en fullständig beskrivning av svenska telefonautomater, men eftersom jag aldrig har sett någon bra phile om hur dessa fungerar, så är förhoppningsvis detta ett steg på vägen..] Det finns olika sorters telefonautomater, men de automater jag referar till i den här artikeln är sådana som finns i telefonkiosker, beroende på att telefonkiosker finns överallt. Vart fan du än vänder dig står dom där, höga och majestätiska med "}*{ Telia" loggan prydligt placerad öve... Ursäkta mig, jag måste spy. Skillnaden mellan (telias) automater är hur som helst liten; de har i stort sett alla samma funktioner även om deras uppbyggnad och utseende är olika. Hur är skiten uppbyggd? ----------------------- Telefonledningen och strömförsörjningen till telefonen och takbelysningen är lokaliserad längst ner på automaten. (Skiss över underdelen på telefonautomat. Frukta mina ascii skillz.) 1 2 __________ | | | | a |x x| | | | | | | | | | | |x x| |___|______| 1 - mindre hölje a - lås (felia standardlås (abloy)) 2 - större hölje x - skruvar/muttrar (Alla telefonkiosker ser inte ut på detta sätt; i de flesta äldre telefonkiosker sitter allting bakom ett enda stort hölje.) Om du inte råkar ha en felia-nyckel/dyrk är det ändå inte direkt svårt att få bort det mindre höljet. (Detta hölje är ibland markerat "TELE" så att alla utbildade och mycket kompetenta telia-tekniker vet var dom ska leta efter det två centimeter i diameter stora nyckellåset där dom ska sticka in kuken, förlåt, nyckeln.) Höljet är av böjbart material; det går alltså att få loss med lite våld. Konkret exempel: 1. Tag en styck stor skruvmejsel i höger eller vänster hand, fot, eller öra, beroende på vad som känns lämpligast respektive mindre lämpligt. 2. Pressa in skruvmejseln i toppen på höljet. 3. while(hölje_sitter_kvar) { Pressa_skruvmejsel(neråt); Pressa_skruvmejsel(utåt); } Att få bort det större höljet är en aning svårare då det är, ja, större. Men kom ihåg, med våld och vaselin är allt möjligt. Förresten, vad fan ska du in där och göra, unge? Du kommer bara sticka hål på en 220V kabel och elektrifiera din hjärna tills den liknar ett förvuxet, imploderat russin. (Om den nu inte redan gör det efter för mycket exposure av för gamla IBM skärmar). Iofs så kanske man kan använda den strömmen till att driva laptopen/mikrovågsungnen/kylskåpet.. hmm.. ;) Ungefär så här ser det ut när höljena är borta 1 2 __________ | I | ___ | | I | | c || | I |b|___|| | I | I | | I |a I | | I |I I | |_I_|I__I__| I - kabel/sladd 1 - sektion med telefonledning 2 - sektion med ström a - jord b - propp c - låda Såvitt jag förstår är strömmen i telefonledningen (1) tillräcklig för att driva telefonen (displayen, etc.) och därför måste strömsektionen (2) vara till för att driva lampan i taket på telefonkiosken. Ibland sitter det även en terminal i sektionen med telefonledningen. Detta är Bra(tm) eftersom vi då slipper skala telefonlinan om vi vill kortsluta den eller koppla in LMHS/modem. (Vaddå "varför vill vi kortsluta telefonlinan?". Sluta babbla och läs vidare! Ät informationen och håll käften!) Hur fungerar automaten? / hUr r1/\/63r j46 6r4t1z? -------------------------------------------------- (Mycket av följande text är mina egna slutsatser; jag vet knappast exakt hur en telefonautomat fungerar. Var kritisk.) När du lyfter på luren för att slå ett samtal ombeds du sticka in ett telefonkort. De enda nummer du kan ringa utan ett giltigt telefonkort är 1#, 2#, 9# samt 020- och 0200-nummer. (#1 = felanmälan, 2# = "collect call", #9 = SOS alarm). Alla dessa nummer detectas av automaten som "avgiftsfria" nummer. För att försätta automaten i "avgiftsfritt"-mode så behöver du bara lyfta på luren och trycka "020". I displayen står det nu "AVGIFTSFRITT" och automaten väntar på ytterligare input. Det är nu vi kortsluter skiten. ;) För att kortsluta automaten måste du ha tillgång till telefonlinan (Se ovan) Att kortsluta en telefonlina som är ansluten till en terminal är lätt; allt du behöver är nånting ledande som du använder för att ansluta "ring" och "tip" till varandra en kort stund. Om det inte sitter en terminal i automaten måste du skala telefonsladden för att kunna kortsluta dem. Detta gör vi för att få en ny dialtone till automaten. Det går även ibland att rycka i telekabeln (vilket förmodligen orsakar tillfälligt glapp mellan ledningen och automaten, eller en kortslutning) och på så sätt få en ny dialtone. Det kräver lite övning, men lirka på tills du hör ett högt, statisk ljud samt några "click"-ljud. Efter nån sekund så får du en ny dialtone. När du har fått en ny dialtone, så är automaten fortfarande i "avgiftsfritt"-mode. Du kan alltså helt gratis ringa vilket nummer som helst som är <= 7 siffror långt (eftersom automaten bara klarar av 10 siffror sammanlagt, och vi redan har använt 3 för att försätta den i "avgiftsfritt"-mode, fool). Telefonabbonemanget som automaten använder är lite speciellt. I andra änden på telelinjen sitter en dator (eller någon form av övervakande system (en AXE grej?), jag referar till det som "datorn") och väntar på input ifrån automaten. Så fort ett samtal initieras (dvs. den du ringer svarar) så väntar sig datorn att automaten ska bekräfta initieringen. Detta gör automaten genom att skicka två korta, högfrekventa pip. Om datorn inte mottager pipen, bryts samtalet och automatens display visar "TEKNISKT FEL\nVAR GOD LÄGG PÅ LUREN". När ett samtal initieras sätts även mikrofonen i luren på och eventuell markerings-debitering sker. Varje gång automaten ska debitera markeringar (alltså var X minut) hörs de två pipen. Om datorn inte hör de två pipen var X minut bryts samtalet. (Vid uppringning av avgiftsfria nummer sker självklart ingen debitering, men datorn väntar sig ändå att automaten ska skicka pipen, vilket antagligen innebär att pipen även, utöver sin initierings-funktion, har en slags "ping"-funktion.) Alltså; datorn/telelinjen måste "höra" de två pipen vid initieringen av ett samtal, samt var X minut. För att (miss)bruka automatens abbonemang (genom att t.ex. hooka upp en LMHS) måste vi alltså på något sätt simulera automatens pip (vilket kan bli svårt, eftersom datorn tydligen måste höra de två pipen _exakt_ var X minut (möjligen med en liten felmarginal)), eller låta automaten själv skicka tonerna. Som tur är kan automaten initiera samtal även om inte automatens keypad har använts för att ringa numret; den funktionen är tydligen aldrig disablead. (En liten säkerhetsbrist, kanske?) För att ringa kan vi alltså till exemepel göra på följande sätt: Koppla in något device som är kapabel att skicka DTMF toner över teleledningar (LMHS, modem) på automatens telefonlina. Lyft på automatens lur och slå ett nummer på ditt inkopplade device. Nu initierar automaten samtalet helt normalt och nu _borde_ du kunna hålla samtalet vid liv hur länge som helst, så länge du inte kopplar bort automaten (dvs. lägg inte på luren). Ett (bra) modem borde inte störas nämnvärt av bruset från automatens mikrofon i luren eller av de två pipen. Låt oss anta att du ringer ett avgiftsfritt nummer. Någon svarar, samtalet initieras och mikrofonen sätts på. Blås nu ordentligt i luren. Har du tur så får du en dialtone (detta funkar faktiskt på en del automater) och kan ringa var som helst helt gratis. (En del automater verkar vara patchade mot detta och reagerar inte alls, andra ger "TEKNISKT FEL"...). MEN, så fort någon svarar initieras samatalet, dom två pipen hörs _igen_ och automaten får panik, eftersom den redan har initierat ett samtal utan att ha blivit reset'ad (dvs, du har aldrig lagt på luren). Allting bryts och automaten visar "TEKNISKT FEL"... i displayen. Jag vet inte vad automaten tolkar bruset som, eller varför en del automater är mindre eller mer känsliga än andra. Det finns ett annat, relativt välkänt sätt att lura automaten att tro att den ringer ett avgiftsfritt nummer. (Ej upptäckt av oss.) Automaten verkar accepta input även när den inte har någon dialtone eller har initierat ett samtal. Det är möjligt att lura automaten att tro att den ringer ett avgiftsfritt nummer genom att göra på följande sätt: Lyft på automatens lur och invänta dialtone. Tryck sedan ner och släpp klyckan och tryck sedan valfri siffra och fyrkant innan automaten får dialtone igen. Nu ska displayen visa "Ö" och du kan ringa vilket nummer som helst som börjar på siffrorna "20" (lokala nummer alltså, det finns inget riktnummer som börjar med "20") i ca. en minut. Konklusion ---------- Att phreaka från telefonautomater är (förmodligen (jag vet inte eftersom jag inte har någon moral :)) rent moraliskt sett mer "rätt" än att phreaka från en telia-abbonents lina, eftersom ingen förlorar pengar när du phreakar från en telefonautomat. (Förutom Telia, som lider av "förlorade inkomster", men det är nog inget som kommer ge någon alltför hårda skuldkänslor.)) c.o.d, utan känsel i fingrarna pga. för mycket kortslutande ].. [--:---T---:---U---:---F---:---F---:---L---:---I---:---N---:---J---:---E---:--] ..[ .io Manifesto Knowledge is power - Bacon Jag hackar av vetgirighet och nyfikenhet. Jag trängtar efter kunskap. Kunskap om datorsystem och hur telesystemet är uppbygt. Tekniken styrs av mäktiga teknologiska och ekonomiska drivkrafter, oftast utan hänsyn till dess tillämpningar. Under upplysningen var det många som idoliserade maskinen. Flera filosofer jämförde människan med en maskin, ytterst komplicerad visserligen, men fortfarande en maskin. I och med den industriella revolutionen kom maskiner att ersätta mänskliga arbetare i allt högre grad. För en del var detta tecken på att maskinerna var överlägsna människan på alla plan. Dyrkan av maskinen var från början en upplysningsidé, som bland annat hängde samman med rationalismen och Laplace's determinism. Det är inte svårt att dra nutida paralleller. När maskinerna kom under den Industriella revolutionen sågs de alltså som en frälsare, vars uppgift var att rädda mänskligheten. Precis så var fallet när datorerna kom, och senare möjligheten att koppla upp sig mot Internet. Historien har lärt oss att det knappast är frågan om några frälsare, men uppfinningarna kommer ändå att internaliseras med det dagliga livet. Utvecklingen i sig är neutral, det är teknikens tillämpningar som kan vara goda respektive onda. Jag tror att vi hackers är viktiga. Att vi behövs för att peka på svagheter i system som kan få förödande konsekvenser om kunskapen kommer i fel händer. Vi kan hjälpa till att forma tekniken till något positivt, med intriktning på nytta och tillämpning. Kanske flytta över fokus från maskin till människa. För en kritisk syn på utvecklingen och på datorernas tillämpningar rekommenderar jag 'The Cult of Information' av Theodore Roszack. Det är tragiskt att massmedia gjort begreppet hacker till synonym för 'person som med avsikt att förstöra, bryter sig in i datorsystem' För mig hör begreppet hacker främst ihop med tron på fri information och mjukvara. Kanske är jag naiv, men jag tror som sagt att vi gör nytta... dpref ].. [--:---T---:---U---:---F---:---F---:---L---:---I---:---N---:---J---:---E---:--] ..[ .ii wtf? carriers? Här följer en lista på 35 stycken 020-79XXXX (internationella nummer) carriers. Scannade i mars 1999. Gör vad fan du vill med de här, men kom inte gråtande till oss när fabror polisen kommer hem till dig. Drar ner dina byxor och börjar smiska dig med sin stora batong. Batongen kan då ses som en stor upprest manslem, en fallossymbol alltså. Enligt detta synsätt blir själva piskandet en metafor för polisväsendets dystopiskt perversa önskan om en framtida totalitär stat. En stat där yttrande- och tryckfrihet blott är tomma och meningslösa ord. Omöjliga att längre definiera försvinner de från ordböckerna. Bleka och kranka skuggor från en svunnen tid.... 020-795380 C: CONNECT 38400 020-798505 C: CONNECT 38400 020-798096 C: CONNECT 38400 020-798209 C: CONNECT 38400 020-791679 C: CONNECT 38400 020-791488 C: CONNECT 38400 020-797409 C: CONNECT 38400 020-791127 C: CONNECT 38400 020-794212 C: CONNECT 38400 020-790094 C: CONNECT 38400 020-794992 C: CONNECT 38400 020-791823 C: CONNECT 38400 020-790036 C: CONNECT 38400 020-798689 C: CONNECT 38400 020-792917 C: CONNECT 38400 020-794558 C: CONNECT 38400 020-797453 C: CONNECT 38400 020-798138 C: CONNECT 38400 020-790416 C: CONNECT 38400 020-790051 C: CONNECT 38400 020-794267 C: CONNECT 38400 020-790074 C: CONNECT 38400 020-795779 C: CONNECT 38400 020-794278 C: CONNECT 38400 020-795752 C: CONNECT 38400 020-797034 C: CONNECT 38400 020-793504 C: CONNECT 38400 020-791543 C: CONNECT 38400 020-794560 C: CONNECT 38400 020-794343 C: CONNECT 38400 020-794367 C: CONNECT 38400 020-793637 C: CONNECT 38400 020-793371 C: CONNECT 38400 020-798852 C: CONNECT 38400 020-798208 C: CONNECT 38400 Var nu inte så jävla dum så du tror att CONNECT 38400 står för den verkliga anslutningshastigheten. Om du är så in i ¤%&¤% intresserad av den får du ta och använda ATW1 alternativt lyssna med dina vaxfyllda öron. Men som sagt, det finns *ingenting* som går upp mot äkta manuell war-dialling (ringa upp med vanlig telefon alltså!) - använder du datorn så missar du över 50% av alla *intressanta system* (testnummer, larmsystem för hissar (*host*), VMBer, kontrollnummer, vissa pbxer m.m.) Men mer om *äkta* war-dialling i nästa nummer... dpref ].. [--:---T---:---U---:---F---:---F---:---L---:---I---:---N---:---J---:---E---:--]