☰
OBS! Denna textfil ingår i ett arkiv som är dedikerat att bevara svensk undergroundkultur, med målsättningen att vara så heltäckande som möjligt. Flashback kan inte garantera att innehållet är korrekt, användbart eller baserat på fakta, och är inte heller ansvariga för eventuella skador som uppstår från användning av informationen.
¯¯ ¯¯¯¯¯ /¯¯¯¯¯¯¯/¯¯/ /¯¯/¯¯¯¯¯¯¯/¯¯¯¯¯¯¯/¯¯¯¯¯¯¯/¯¯/ /¯¯/ ¯ ¯¯ ¯¯¯¯ ¯ / /_/ / /_/ / /_/ / /¯¯¯¯¯/ /¯/ / /_/ / ¯ ¯¯¯ ¯ ¯¯¯ / _____/ / __/ __/ / ¯¯ / __/ ¯¯ ¯¯¯¯¯ ¯¯¯ / / / /¯/ / /¯/ / /_____/ /¯/ / /¯/ / ¯¯¯ ¯¯¯¯ ¯ /__/ /__/ /__/__/ /__/_______/__/ /__/__/ /__/ Public domain! /¯¯¯¯¯/¯¯¯¯¯/¯¯¯¯¯/ ¯¯¯¯ ¯ ¯¯ Nummer: #14 1999-07-16 / / /¯¯/ / / / ¯¯ ¯¯¯ ¯¯¯¯¯ Information wants to be free / / /¯¯¯__/ / / ¯ ¯¯¯ ¯¯¯ ¯ ¯ /_____/_____/_____/ ¯¯ ¯¯ ¯¯¯¯¯ .-------. Innehåll '-------' ¤ Ledare ¤ Bokrecension - Hacker ¤ Paranoia ¤ Veckans SexNovell - 31337 Priik0r Kuptin Krunzch fixar B1FF3N ¤ Copyright finns inte 2.0 - Artificell Intelligens .-----. Ledare '-----' Då var ledaren här igen, men denna gång är det inte vilken ledare som helst, denna gång är det Scoutledar-Frasse och hans patrull som är här och våldgästar oss... Ni vet han och hans patrull som har kommit för ett knull, eller? :) Tjoho, boken Hacker är helt enkelt bäst! Läs den! Nej, tro på elajten! BTW stöd min kamp mot hypokondrin genom att sända in en uppblåsbar ballong till: Klas Ohlsson Järvstavägen 546 896 54 Göteborg MeglaW, ja då kan man ju undra varför han stavar med stort W, vi på Phreak 020 vet varför. Nämligen för att det är en förkortning för MegaWannabe... Detta är helt logiskt med tänke på att han hade w4nn4be Priik0r som nick förut... :P Phreak 020 har gästat många zine, men inte UPOS :(... På Spräng allt och deras morsa, eller vad fan dom heter, går cr3ditz till alla som hatar C31Z1U5... Hmm Min kommentar är denna: Jag bryr mig inte om fjortisar och era krig... Vi trodde vi kunde förändra världen men förändrade blev vi... IRL skulle ni åka på f3tt med stryk, len! Läste just WSPA(Wannabe SPA) #4 och vill klarlägga att Phreak 020 kommer ALDRIG gå ihop med något phreaking crew! Jaja, man har ju köpt en Ericsson S 868 i veckan också! Fan vad bra den är, man kan ju ringa med den. =) Jaja, vem vet snart kanske säpo kommer hem till dig också... Hälsa från mig, i så fall... =) Om du åker fast för att ha prövat något illegalt härifrån så referera gärna till zinet =), men det är inte vårt fel att du åker fast. Det är ju en fördel om du läser detta zine i edit eller något annat program som kan läsa DOS text(inte notepad). Let's Phreak... Denna gång i zinet kollar vi på följande Bokrecension, Paranoia, Veckans SexNovell och Copyright finns inte 2.0. .--------------------. Bokrecension - Hacker '--------------------' En bra bok som måste läsas... Hacker - Berättelsen om gänget som knäckte koden Mysko underrubrik med tanke på att dom trashade fett och använde sig av umgängeskonst, en av dom bättre översättningarna av social engineering. Storyn handlar om kriget mellan MOD och LOD 1989-1992. Hur MOD hackade sig in på Tymnet och New York Telephone, och hur dom blev dom som dom var... Jävligt bra bok, den tar även upp operation Sundevil som är jävligt känd! EFF och The Mentor tas också upp. När Secret Service bryter sig in MOD:arnas hem fixar EFF med advoktater. Det var också genom detta som EFF uppstod. MOD var också med på 2600 mötena i New York i nära fem av första åren. det var innan B1FF dök upp USENET -93 det... Jaja, orkar inte skriva mer, läs den...! Jag dedikejtar boken fyra shell accounts med compiler access av fem möjliga... //Celsius .-------. Paranoia '-------' Paranoia eller anledningar till att avlyssna SÄPO. SÄPO finns överallt till och med i denna textfil. Telia är maskopi med Säpo också. Dom avlyssnar dig dagligen för nerladdningen av alla 0nda zine som du läser. Just nu kollar dom upp din tandläkare och lurar i tandläkaren till ett sammarbete med dom, så nästa gång när du ska på tandröntgen så tänker dom stråla in cellgifter i din mun och ge dig cancer. Det var Säpo som uppfann Estacy och LSD för att hålla folket i styr, drogade människor opponerar sig inte... LSD är igentligen en förkortning för LaserStyrd Dumbom. Japp, dom kan styra dina tankar om du går på LSD, och det är också dom som står för alla snedtändningar. Estacy däremot används bara för att lungna ner folk och göra dom beroende av staten och Säpo. Det är därför inga kommunister lyckas göra revolution helt enkelt. Säpo ger dom Estacy om dom håller sig lugna. Telia ger sina anställda Marijauna efter bra arbetsdagar och när dom har sköt sig bra. Eftersom Marijauna inte är en skärskilt tung drog så blir Telia filurerna jätteglada, och får en positiv inställning till Telia. Kommer filurerna på en Phreaker eller något dylikt, så blir dom belönade. Belöningen är i form av gratis 071-samtal och en dildo uppkörd i röven, när dom är höga på Maja... //Celsius .------------------------------------------------------------. Veckans SexNovell - 31337 Priik0r Kuptin Krunzch fixar B1FF3N '------------------------------------------------------------' Adrealinet strömmade in i Niklas hjärna när han såg sökresultaten på www.altavista.com. Niklas, som för övrigt var 14, hade sökt på följande sätt: +phreak* +underground -xxx +hack* och Swedish som språk. Vilket lyckades ganska bra. Det kom upp lite av varje, bland annat KBB Zinet. Han läste zinet och Beige Boxing artikeln i KBB #1, detta måsta jag testa tänkte Niklas. Så han gick till Teknikbutiken och köpte en telefon med knapparna i luren, för 127:-. Han snodde ett par krokodilklämmor från sin skola också... Han klippte av hankontakten, skalade kablarna och lödde fast dom två krokodilklämmorna... Nu hade han gjort sin egna beiga box! Vilken kick alltså! Han gick ut klockan 03:27 på en lördagsmorgon och drog till Djursholm, ja dom jävlarna måste ju i alla fall ha råd att betala... Han bröt upp en japanare och kopplade in boxen, ja han hade skrivit ut KBB #1 på papper och han följade instruktionerna. Han fick en kopplingston som lät, ja inte fan lät den i 2600 Hertz i alla fall... Nu fick han en fet orgasm. Sedan tänkte han telefonsex skulle vara skönt, så han slog 009-1-555-PHONE-SEX. Ett samtal som kostade $20 i minuten, billigt och bra. Vilken lång natt det blev, och många orgasmer också, si så där 40 stycken. När han lade på så var klockan 10:34, och Telia var på väg för att infånga våran phreaker. Som tur var så cardade han till sig en taxi genom sin hyper moderna Nokia 2600. Han drog ifrån Telia gubbarna som kom där med oranga saftblandare, och en finsk diskobil... Det ger en adrealin kickar... När han kom hem så kopplade han upp sin LapTop mot det 020 kontot som han hade trejdat till sig i taxin... Han läste om lite om elajten och phreakingens historia, om Captain Crunch på 60-talet och om B1FF med sin k-r4d 3117 574vn1ng. Han läste också VSP och MeglaW's jävla uttryck: Priiker! Japp, Kuptin Krunzch skulle vara ett bra nick på den störste phreakern i 90-talets Sverige, året var ju -99! 31137 var han ju oxå, han cardade ju! KEWL!!! Han hängde ju på IRCnet, för där hängde ju dom stora pojkarna och #VSP. Ja, så är det när man inte vet bättre. Han drog en /nick Krunzch och en /join #Vsp... Sedan övergick han till en högre livsform, men han finns fortfarande på #VSP även om det inte syns... //Celsius .------------------------------------------------. Copyright finns inte 2.0 - Artificell Intelligens '------------------------------------------------' Här är den elfte delen till den kända boken Copyright finns inte, Version 2.0. För att kunna läsa den så används en speciell teknik för att markera feta och kursiva ord. Om ett ord markers med _understreck_ så betyder det att ordet är i fet stil, och är det *stjärnor* runt ett ord betyder det att ordet är kursivt. Det kommer komma ett nytt kapitel i varje nummer tillsvidare... Bokens hemsida är: http://www.df.lth.se/~triad/book/ _ARTIFICIELL INTELLIGENS_ Resonemang kring artificell intelligens (hädanefter kort: AI) är allmänt återkommande i många sammanhang, inte minst i alla de ämnen jag tar upp i den här boken. Därför har jag låtit AI få ett eget kapitel. AI är en tvärvetenskap; den gränsar till elektronik, datalogi, psykologi, sociologi, filosofi, religion, medicin och matematik. Detta är absolut ingen överdrift. Skapandet av AI innebär att man först måste förstå hur "vanlig" intelligens fungerar, vilket är svårare än det låter - det enda föremål man med säkerhet vet är intelligent är ju den mänskliga hjärnan. AI handlar alltså ytterst om att studera de humanistiska vetenskaperna för att bygga de naturvetenskapliga modellerna. Vår intelligens har visat sig ha tydliga kopplingar till vårt sätt att uppfatta världen, vad vi med ett fint ord kallar *perception*. Att forska i AI är högsta mode på högskolorna, och det är inte helt utan anledning. För första gången i världshistorien finns det nämligen *pengar* att tjäna på AI. Företagen som administrerar och kommunicerar allt mer och mer via elektroniska länkar är i behov av dataprogram som kan göra rutinjobb, som att sortera elektronisk post och underhålla lagren. Sk intelligenta *agenter* marknadsförs, avpassade för olika elektroniska rutinjobb. Lite cyniskt skulle man kunna säga att företagen för första gången kan ersätta tänkande människor med maskiner på områden man aldrig trodde skulle kunna mekaniseras. (Jag skall dock påpeka att det knappast kan kallas *mekanisering*, eftersom riktigt intelligenta program verkligen *tänker*, inte bara handlar enligt en uppsättning regler.) Det finns en rad filosofier och inriktningar inom AI. Till de främsta hör idag: *expertsystem* (stora databaser med specifik kunskap), *genetiska algoritmer* (simulerad evolution av t ex matematiska formler för att passa ett visst ändamål) och *neuronnät* (efterapning av hjärnans organisation i självständiga och parallellt arbetande nervceller). I takt med att informationsdatabaser i stil med de som finns på Internet växer fram kan agenter jobba direkt med informationen utan att behöva förstå sig på människor. Varför sätta en människa på att göra research när du lika gärna kan låta en agent göra det både billigare och snabbare? (Den som någonsin sökt information på Internet inser själv hur användbart ett lite mer intelligent sökverktyg skulle kunna vara.) Det forskas dessutom på *artificiellt liv*, som verkligen är levande organismer som lever och fortplantar sig i datasystem. Datavirus är en form av artificiellt liv, om än ganska osofistikerat och ofta destruktivt. Artificiellt liv har ännu inte rönt några större framgångar. (Om man inte skall kalla datavirus och alla de företag och konsulter som jobbar med att bekämpa datavirus för en framgång - det har bevisligen höjt BNP.) Forskningen kring artificiellt liv började med ett program av _John Conway_ som var en sorts blandning mellan dataspel och beräknad simulation och kallades *Life*. Hackaren _Bill Gosper_ på MIT blev i det närmaste besatt av denna simulation. Senare förbättrades det och kallades istället *Core Wars* och innebar att många små dataprogramm skulle expandera och slåss om systemminnet (eng: core) och bara de starkaste skulle överleva. Programmen utsätts för flera miljöfaktorer som påminner om de krav som ställs på verkligt liv: ensamma eller trångbodda individer dör, program utsätts för mutationsrisker, systemresurserna varierar med tiden (dygnsrytm), alltför gamla organismer dör osv. Speciellt framgångsrik med artificiellt liv har _Tom Ray_ varit med programmet *Tierra*. Hans artificiella liv har genom simulerad darwinistisk evolution lyckats utveckla programlösningar för vissa specifika problem som varit bättre än de som någon människa kunnat åstadkomma. Jag har redan nämnt att hackare respekterar artificiell intelligens på ett helt annat sätt än människor i allmänhet. En person som vuxit upp med ständig närhet till datorer ser inte några hot i att maskiner kan tänka. Han ser bespottandet av artificiell intelligens som en sorts rasism riktad mot en viss livsform. Om du själv är kritisk mot artificiell intelligens, och säger att *det kan aldrig bli samma sak*, *bara människor kan tänka* osv, betänk i så fall att det inte finns något som helst vetenskapligt belägg för att den mänskliga hjärnan skulle vara något annat än en maskin, låt vara av kött. Dessa tankar går ända tillbaka till _Ada Lovelace_ och _Charles Babbage_, två av datorernas anfädrer, som i en skrift kallad *Thinking Machines* från mitten av 1800-talet behandlar detta. Allmänt kända blev inte dessa idéer förrän på 1960-talet, i t ex rysarfilmen *Colossus - The Forbins project (1969)* där intelligenta, militära datorer tar över hela världen. Tanken figurerar som bekant även i *Terminator*-filmerna, med den enda skillnaden att datorn heter *Skynet* istället för *Colossus* som i *Forbins project* - inte mycket nytt under solen i populär science fiction alltså. Rädslan för konstgjorda intelligenser går egentligen ända tillbaka till _Mary Shelleys_* Frankenstein* (1818), kanske rent av ännu längre tillbaka. I Frankensteinmyten personifieras rädslan för artificiella intelligenser. Denna historia om en vetenskapsman som skapar en livsfarlig intelligens är en av den industrialiserade världens nya symboler, fullt i klass med tidig grekisk mytologi. Det finns en koppling mellan Frankenstein och Bibeln såtillvida att det skapade (människan i moseboken, monstret i Frankenstein) sätter sig upp mot skaparen (gud respektive människan). I judisk mytologi har vi en motsvarighet i myten om lermänniskan _Golem_ som löper amok då dess herre glömmer av att kontrollera varelsen. Det har slagit mig hur långt före sin tid denna myt var: Golem var gjord av lera, och datorer är gjorda av kisel, som tillverkas av sand. För att Golem skall "fungera" stoppar konstruktören _Rabbi Löw_ ett stycke pergament med guds namn i munnen på varelsen. Detta är jämförbart med hur ingenjören "matar" sin dator med mjukvara. För att stoppa den skenande Golem tar rabbin ut pergamentet ur munnen på denna, varvid varelsen faller ihop i en hög torkad lera, efter att den berövats sin livsgnista. Redan i dessa två 1800-talsmyter finns alltså rädslan för att människan, liksom Gud, skall skapa intelligent liv ur död materia. Denna ganska ogrundade rädsla för *uppror mot gud* är alltså bakgrunden till mycket av den fientlighet som riktas mot forskningen inom artificiell intelligens. Det som skrämmer oss är myten om hur människan åt av kunskapens träd, och vår skräck för att ytterligare en skapelse skall göra detsamma. Jag tänker dock gå bortom dessa myter och istället rikta in resonemanget på de filosofier som ligger till grund för AI-forskningen: *Pragmatismen* med arv från Fallibilismen, Nihilismen och Zenfilosofin. (Låt inte dessa konstiga ord avskräcka dig från att läsa vidare!) Man kan fråga sig *varför* forskare prompt skall försöka skapa artificiell intelligens. Det finns ju redan människor, varför försöka skapa något nytt, bättre, främmande? Att ställa en sådan fråga till en forskare på området är ungefär som att fråga ett ungt par varför de prompt skall skaffa barn. Varför föda upp en ny generation som ifrågasätter allt du byggt upp? - det är en sådan sak som man bara gör helt enkelt; en utmaning, en önskan att skapa något som skall leva vidare. En drift att låta evolutionen fortgå. Kanske är det också detta som till viss del driver hackare att framställa datavirus: nöjet i att se något nytt växa och sprida sig. Hela vårt samhälle och våra liv är nu så sammanlänkade att de inte går att skilja åt. Samhället, maskinerna och människan - allt måste utvecklas vidare. Evolutionen tillåter inga stängda dörrar, och AI är enligt mitt sätt att se det bara ännu ett steg på evolutionens väg. Själv ser jag detta som något relativt positivt, andra blir skräckslagna. Samtidigt skall man inte glömma att lägga märke till de *marknadsmässiga intressen* som står bakom den artificiella intelligensens expansion. Att datorer skall kunna läsa blanketter, sortera information och skicka den vidare, är givetvis bara ännu ett sätt för marknaden att rationalisera bort människor ur produktionen, att automatisera kontorslivet och göra sekreteraren och revisorn överflödiga. Ledningen för ett företag är givetvis som vanligt enbart intresserad av att tjäna pengar och ackumulera kapital. *Skulle inte du?* Vad är det som rör sig på en högre nivå? Vad döljer sig i den komplexa individ (eller som jag själv kallar det: *superindivid*) som vi gett namnet *"marknaden"* och som ständigt driver på denna utveckling? Den som är intresserad av att få veta mer om AI och allmänt filosofiska aspekter kring ämnet kan med fördel läsa boken *The Age of Intelligent Machines* av _Raymond Kurzweil_ (1990). Vill man förstå mekanismerna bakom AI bör man läsa _Douglas Hofstadters_ *Gödel Escher Bach*, en både upplyftande och beklämmande bok. I ett avseende är den ett vetenskapligt vederläggande av Kafkas tes: *att rätt uppfatta en sak och samtidigt missförstå samma sak utesluter inte vartannat*, något som fascinerande nog hör samman med motsägelserna inom Zenbuddhism, en religion som i vissa stycken gränsar till ren filosofi. För att låta er förstå något av mekanismerna bakom AI måste jag försöka förklara något av den del av Zen som sammankopplas med filosofer som _Mumon_ och som inte har så mycket med att sitta med benen i kors och meditera (och annat hokus-pokus) att göra. Zen är i sig en filosofi som kan brytas lös från Buddhismen och betraktas separat. Buddhismen bygger på respekt för livet i alla dess former. Zen i sig kräver inget sådant, eftersom det är en icke-värderande, icke-religiös filosofi. _Zen, Eller Konsten att Bryta Sig Ur Formella System_ Just Zen har ju också blivit en av de mest inflytelserika "nya" filosofierna i västvärlden under 80- och 90-talet. Böcker som *Zen Och Konsten Att Sköta En Motorcykel* säljer förbluffande bra. Zenbuddhismen innebär bland annat att det som vi västerländsk tradition kallar Gud, och som hinduisterna och buddhisterna kallar Brahman respektive Buddha, i själva verket är summan av alla processer i universum och ingen fristående självständigt tänkande kraft. Således finns Gud lika mycket i människans själ som i en dators strömkretsar eller cylinderloppet på en motorcykel. Zen kan lite förenklat sägas vara ett enda långt sökande efter sambandet mellan processerna i naturen, kosmos eller mikrokosmos, och samtidigt utgör själva sökandet en process som går upp i de andra. *Sökandet i sig* är Zenbuddhismen, och poängen är att man aldrig lyckas finna Zen, som är ett abstrakt begrepp för "svaret". Ett sökande efter Zen innebär att man ständigt kommer till en plats där man besvarar en fråga med: *både ja och nej*. Exempelvis: Fråga: *Är bollen i flaskan?* Svar: *På sätt och vis ja, om flaskans insida är dess insida, på sätt och vis nej, om flaskans utsida är dess insida.* Zen leker ständigt med vårt sätt att *definiera* vår omgivning, att sätta etiketter på föremål så väl som människor. Zen lär oss att genomskåda bristerna i vårt eget språk och hjälper oss att bryta felaktiga system, som om vi till exempel fått för oss att alla brottslingar är svartmuskiga. (Eller att alla hackare bryter sig in i datasystem!) Zen är tesen att inga perfekta formella system existerar, att det *inte finns* något perfekt sätt att uppfatta verkligheten på. Att det inte finns några perfekta system inom naturvetenskapen bevisade matematikern Gödel 1931, och att det inte finns några perfekta system inom religionen inser var och en som inte är bokstavstroende. Zen kan sägas grunda sig på antagandet att: *Den enda absolut sanna sanningen är att inga absoluta sanningar existerar.* En paradox! Vilket givetvis är en perfekt utgångspunkt för tesen att verkligheten inte låter sig fångas och alla formella system (som det mänskliga språket, matematiken osv) därmed måste vara felaktiga. Till och med själva påståendet att verkligheten är ofullständig är ofullständigt! *Sanningen kan inte uttryckas i ord* - därav behovet av konst och andra uttrycksformer. Jag skall inte skriva mer om Zen nu, men ni förstår säkert att det är många som blir både förvirrade och förbannade när man försöker förklara Zen, speciellt som förklaringen går ut på att det inte finns någon förklaring. Notera i t ex _William S Burroughs_ citat: *"språk är ett virus från rymden"*, frustrationen över det mänskliga språkets begränsningar. Även Nietzsche kritiserade språket och menade att det var hopplöst begränsat, likväl som feministen _Dorothy Smith_ med sin teori om hur orden styr maktfördelningen i samhället. I västerländsk filosofisk tradition kallas motsvarigheten till Zen för *fallibilism* och grundar sig på tanken att all kunskap är provisorisk, något som senare utvecklats i en filosofisk riktning som kallas *pragmatism* och betraktar alla formella system som felbara och därefter försöker bedöma dem efter hur de fungerar istället för hur de är uppbyggda. Gödels teorem är kanske den mest påtagliga indikationen på att denna världsuppfattning är korrekt. Mycket av modern matematisk teori om sk *icke-formella system* hänger ihop med både Zen och kaosforskning. Ett icke-formellt system skapar ett formellt system för att lösa ett problem. För att vi skall ha en chans att förstå oss på den på ytan kaosartade världen måste vi först förenkla den genom att skapa formella system på olika beskrivningsnivåer, men också ha möjligheten att bryta ned dessa system och skapa nya. Vi vet till exempel att människor är skapta av celler. Men på sätt och vis är vi ju skapta av atomer, och på sätt och vis av ren energi. Naturen bjuder på så många beskrivningsnivåer att vi måste sålla fram dem som vi behöver för att klara av det som vi föresatt oss. Det är det som är intelligens. Det finns andra filosofier som anammar delar av Zen: hit hör exempelvis läran om *Tao*, där motsatspar som svart/vitt rätt/fel eller ett/noll (informationens minsta byggsten) ses som heliga och det gäller att finna någon slags gyllene medelväg. (Urtypen är alltså *Yin* och *Yang*, ett slags *ur-motsatspar*.) Hit hör också vårt västerländska tes-antites-syntes-resonemang. Dessa filosofier har som styrka och svaghet att de invaggar anhängaren i en tro att *lagom alltid är bäst*, vilket enligt Zen kan vara både sant och falskt beroende på hur man ser det. Alla sådana försök att konkretisera verkligheten till formella system är i och för sig intressanta men definitivt provisoriska och ständigt underkastade anpassning. Ett annat filosofiskt system som anammade detta tankesätt var den förkristna *Gnosticismen*, där det ursprungliga motsatsparet är *Gud* och *Materien* som sedan möts genom en serie sk *Eoner* (tidsåldrar, idévärldar eller gudomliga väsen). Gnosticismen är i sin tur förmodligen sprungen ur en gammalpersisk religion som kalla *parsism* och som inrättades av den inte helt okända filosofen _Zarathustra_, som alltså ursprungligen hävdade att världen styrdes av sådana här motsatspar. Zenfilosofins sätt att tänka är dels en bekräftelse på den sk *nihilismens* världsbild att objektiva sanningar inte existerar, samtidigt dementerar den samma världsbild; det är helt enkelt en fråga om var man befinner sig: på insidan av ett formellt system existerar objektiva sanningar. På utsidan av systemet finns de inte. Lyckas man bryta sig ur ett formellt system där verkligheten inte beskrivs i begrepp som *rätt* och *fel*, eller alla möjliga mellanting som *mera rätt än fel*, har man också funnit något av intelligensens kärna. Att vara intelligent innebär att man kan bygga ett system av ordning ur kaos, så grundligt att man sedan kan betrakta sitt eget system från insidan och inordna sina egna tankar i det system man skapat. Forskningen kring AI har på ett förbluffande sätt visat att denna förmåga är absolut nödvändig för *varenda liten intelligent operation*. Denna skillnad mellan den verkliga världen och den som man föreställer sig, alltså det formella system man skapat, har i århundraden retat gallfeber på filosofifarbröder som Platon m fl, och fått dem att i djupa bryderier konstatera att den verkliga världen är felaktig och att deras perfekta, matematiska system är en idévärld som står bortom den verkliga och som den verkliga världen aldrig riktigt når fram till. (Observera att jag är en smula uppkäftig här; en 24-årig lekman som jag har normalt inte ens rätt att ta dessa stora filosofers namn i min mun. Den vakne läsaren lägger märke till att jag är i full fart med att ifrågasätta auktoriteter. ;-) I vetenskapsteorin är denna konflikt känd som kontroversen mellan subjekt (iakttagare) och objekt. Även inom en så "hård" vetenskap som fysiken har det visat sig att detta är av avgörande betydelse, främst i det för fysiker välbekanta *Bells Teorem*, som ställt till stort huvudbry för mången forskare. (Jag tänker inte försöka förklara Bells Teorem, jag nämner det mest som en referens för den som känner till det.) När AI-forskarna sökte svaret på hur intelligens fungerade hamnade man i konflikt med de vetenskapliga grundnormerna. Vi behöver föra ett intelligent resonemang för att skapa intelligens. Vi behöver en ritning på hur man gör ritningar, en teori om hur teorier fungerar, ett paradigm för hur paradigm skapas osv. Man hamnade i en paradox där man ville beskriva ett formellt system med hjälp av ett formellt system. Det var då man tog till sig Gödels teorem - ett bevis för att alla formella system är paradoxala. Lösningen på att skapa ett formellt system för intelligens var genom att låta det referera till sig självt, precis som en nervcell i hjärnan kan förändra sitt sätt att fungera och behandla information genom att, just det, behandla information. Lösningen på intelligensens gåta var inte tabeller, strikta regler och matematik. Intelligensen var inte matematiskt-maskinell. För att intelligensen skulle fungera måste den vara till viss del *oförutsägbar*, *motsägelsefull* och *föränderlig*. Många hackare och nätanvändare är hängivna Zen-filosofer, inte minst därför att mycket av funktionerna i datorer och datanätverk ofta är ganska självmotsägande. Den del av datavetenskapen som behandlar AI är självmotsägande i allra högsta grad. *Programmering* är också en konst som går ut på att skapa ordning i ett från början näst intill kaotiskt system av möjliga instruktioner, hela vägen fram till ett färdigt dataprogram. Om det här stycket var svårt att förstå, var snäll och läs det igen, för det är värt att förstå. _Människan som Maskin - Datorn som Gudomlig Skapelse_ De flesta hackare betraktar människor som avancerade maskiner och det är egentligen inget fel med det; det är bara ett nytt synsätt, ännu ett betraktelsesätt inom den mångfassetterade psykologiska vetenskapen. Hackare är i allmänhet futurister och för dem är maskinen, och därmed människan, något vackert och livfyllt. Jag skall villigt erkänna att jag själv till viss del betraktar människor som maskiner, men skulle hellre dämpa det lite och säga att vi i likhet med datorer är *informationshanterare* - vi föds med en viss information präglad i generna; under uppväxten tillförs sedan alltmer information från omgivningen. Resultatet blir en komplex mängd information som vi kallar för *individ*. Processen där informationen bearbetas och lagras i individen kallar vi för intelligens. Individen samverkar också med omgivningen genom att symboliskt uppta och avsöndra informationsstycken, och blir därigenom del i en ännu större process som också den är intelligent. (Är man religiöst lagd kan detta påstående uppfattas som hybris.) Skillnaden mellan människor och datorer då? Två saker: Datorn vet vem som skapat den (ett) och människans liv är klart tidsbegränsat (två). Man har framkastat teorin att det unika i människans "själ" är en produkt av endast dessa två faktorer, och att det därmed bara är just ovissheten och tidsbegränsningen som gör livet *"värt att leva"*. Sedan kan man ifrågasätta teorin med den invändningen att båda premisserna i princip är förhandlingsbara i ett längre perspektiv. Härom får läsaren dra sina egna metafysiska slutsatser. Ämnet är i det närmaste outtömligt. (Och publiken i princip outtröttlig.) *"Jag har skådat saker ni människor inte kan föreställa er... Brinnande attackskepp vid Orions skuldra... Jag såg C-strålar tindra i Tannhauser- porten... Alla dessa ögonblick kommer nu att gå förlorade i tiden, likt tårar i regnet."* (Androiden Roy Beatty i _Ridley Scotts_ *Blade Runner* inser i dödsögonblicket något av livets innebörd.) Om vi går till djuppsykologin blir det hela lite enklare. Ett intelligent system, såväl artificiellt som naturligt, måste kontrolleras mot ett överliggande system, vad vi skulle kunna kalla ett *metasystem*, för att kunna veta i vilken riktning det skall utveckla sig. På ett AI-system som skall känna igen bokstäver "belönas" respektive "bestraffas" ett korrekt uppfattande av tecknen tills systemet lärt sig hur det skall kunna känna igen så gott som alla tecken. Detta fordrar att systemet har två funktioner: dels in- och utmatning av information, och dels *eftertanke*. På ett AI-system sker detta kontrollerat i två steg. Hos en människa sker informationsbehandlingen om dagen och jämförelsen mot det "korrekta" handlingsmönstret under natten i form av drömmar, där förloppen återupprepas och jämförs med våra *verkliga* motiv, alltså det *undermedvetna*. Likheten är påfallande. Vi kan alltså med detta resonemang konstatera att människan har ett inre system för vad som är korrekta och felaktiga handlingar. Som om inte detta vore nog, vet vi att vi också kan förändra de planer vi handlar efter - vi är alltså inte födda till att gå en viss utstakad väg. På det viset är människan lika paradoxal som vilket icke-formellt system som helst. Vi har förmågan att bryta oss ur systemet och omvärdera våra mål. De stora psykologiska filosoferna, främst _Sigmund Freud_ och _Carl Jung_, fann dock att det fanns ett slags symboler och motiv som *inte* modifierades utan var gemensamma för alla människor. Freud talade om de stora *drifterna*, främst sexual- och dödsdriften. Jung vidareutvecklade resonemanget till flera *arketyper*, som t ex visade på vissa grundläggande uppfattningar om vad som är gott och ont. Dessa arketypiska drifter som tycks finnas hos alla djur är tydligen en motor som driver människan att utforska och försöka förstå sin omvärld. Detta är den mest grundläggande skillnaden mellan människor och maskiner. Det finns inget som säger att vi skulle behöva låta de intelligenta maskinerna drivas av samma drifter och instikter som vi själva. Vi kan istället specialutrusta dem med en *drift* att lösa det problem de konstruerats för. När maskinen utvärderar sitt eget handlande drivs den då ständigt att springa våra ärenden. Science fiction författaren _Isaac Asimov_ föreslog exempelvis i sina robotnoveller robotikens *lagar*, där robotarna drevs av en närmast sjuklig vilja att vara människor till lags. Dessa återfinns även i den något modernare filmen *Robocop* där robotpolisen drivs av viljan att upprätthålla lagen. _Mot en Artificiell Tidsålder - AI och Samhället_ Aspekter på AI återspeglas i tidens medier - *Blade Runner* handlar om skillnaden mellan människor och maskiner, i cyberpunkromaner, musik och filmer förkommer AI rikligt, och år 1995 har Frankenstein nypremiär på biograferna. Slump? Knappast. Ett spännande exempel på den här trenden är _Arnold Schwarzeneggers_ roll som robot i *Terminator 2*. Där har den konstgjorda intelligensen mänskliga drag, som en följd av att den programmerats av en mänsklig rebell istället för en brutal militär. Den visar också på olika aspekter av hur det kan gå om man hanterar tekniken vårdslöst. (Som när Rabbi Löw tappade kontrollen över sin Golem.) Särskilt intressant är scenen där roboten, maskin som den är, bara följer sitt program att utplåna människor som är i vägen istället för att välja fredliga lösningar. Huvudpersonen John (som f ö är en skicklig hackare) upptäcker här en farlig "programlus" i roboten, som han rättar till. Budskapet i filmen är att teknik och AI är bra - om den används på rätt sätt och övervakas av människan. Den riktiga faran är den nonchalanta människan. Den svenska *Femte Generationen* förtjänar återigen att nämnas i sammanhanget. Femte generationens datasystem är just en annan beteckning på artificiellt intelligenta datasystem. _Lars Gustafsson_ utmärker sig med den vackra science fiction romanen *Det Sällsamma Djuret Från Norr* som på ett ingående och underhållande vis behandlar metafysiska aspekter på AI. Speciellt spännande är här tankarna om decentraliserad intelligens. Detta innebär t ex att ett myrsamhälle kan sägas vara intelligent, men knappast en enskild myra, att hela mänskligheten kan betraktas som en sammanhängande intelligent organism osv - ett synsätt hämtat från sociologin som kommit att få en central betydelse inom AI-forskningen. Informationsflöden är en indikation på intelligens. Detta bekräftas i modellen av samhället som en enhetlig tänkande kraft. Individens och samhällets intelligens är otvivelaktigt besläktade; förmågan att lagra och bearbeta information genom kontruktion och upplösande av formella system kännetecknar intelligens. Samhället är som en organism, ändå inte. De här idéerna går ända tillbaka till den sociologiska vetenskapens grundare _Auguste Comte_. Själv har jag myntat begreppet *superindivider* som en beteckning på dessa överordnade intelligenser med namn som *företag, marknaden, staten, kapitalet* osv. Jag skall återkomma till detta längre fram i denna bok. Man kan återigen betona släktskapet mellan kaosforskning och intelligens; intelligens kan uppfattas på många olika nivåer, varje nivå i sig ett formellt system. Det ena systemet liknar det andra och bildar ett märkligt sammanhängande mönster. Vår intelligens verkar vara ett med vår förmåga att betvinga kaos. _Alan Turing och Turingtestet_ En av de allra första som ägnade sig åt att försöka få maskiner att hysa intelligens var _Alan Turing_. Han föreslog ett test som kunde avgöra om ett system var intelligent eller inte, det sk *Turingtestet*. Det gick ut på att man placerade en människa i ett rum med en terminal som antingen var kopplad till en annan terminal där det satt en annan människa, *eller* till en dator som låtsades vara en människa. Om försökspersonerna inte kunde skilja på människan och datorn, dvs att de i hälften av fallen dömde ut datorn och i hälften av fallen människan, skulle man kunna påstå att datorn var intelligent. Detta kritiserades ganska omgående med en teori som kallades det *kinesiska rummet*. Denna innebar att turingtestet gjordes på kinesiska, och att man placerade en kines vid ena terminalen, och en person som inte kunde kinesiska vid den andra. För att den icke-asiatiske personen skulle ha en chans att svara på de frågor som kinesen ställde, skulle man ge honom en uppsättning regler i form av tecken, grammatik etc med vars hjälp han skulle kunna generera vettiga svar utan att förstå ett smack kinesiska. Genom att bara slå i böcker och tabeller skulle det därför verka som om personen i fråga talade kinesiska *och* var intelligent, fast han/hon i själva verket bara följde regler. Den lilla slaven som sprang fram och tillbaka och tolkade kinesens frågor och framställde intelligenta svar utan att kunna något jämfördes med hårdvaran i datorn, *maskinen*. Böckerna och reglerna för hur han skulle svara var mjukvaran, alltså *dataprogrammet*. På det viset menade man att en dator inte kunde vara intelligent, bara följa givna instruktioner. Nu visade sig denna invändning vara felaktig. Det kinesen kommunicerar med är inte *enbart* den person som sitter i andra änden, utan *hela systemet*, med terminal, böcker, regelverk och allt annat som den stressade stackaren i det andra rummet använder sig av. *Även om personen som satt vid terminalen inte var intelligent, var systemet som helhet intelligent.* Detsamma gäller för en dator: även om inte maskinen eller dataprogrammet *i sig* är intelligenta, kan systemet *maskin+program* mycket väl vara det. Det samma gäller en människa - en enskild neuron i hjärnan är inte intelligent. Inte ens hela delar av hjärnan eller *hjärnan i sig* kan sägas vara intelligenta, eftersom de inte kan kommunicera. *Systemet* människa med *både* kropp och hjärna kan däremot sägas vara intelligent! Av detta följer också den lätt obehagliga insikten att varje system som är intelligent ständigt måste bearbeta information för att kunna kallas intelligent. Vi måste ta emot sinnesintryck och avge svar på dessa på något vis för att kunna kallas intelligenta. *En människa utan förmåga att ta emot eller ge ifrån sig information är alltså inte intelligent!* Informationsflöde är en indikation på närvaron av intelligens. Härav definierar vi begreppet hjärndöd. En människa utan intelligens är ingen människa. Vi skulle kunna avsluta det här kapitlet med att definiera vad intelligens egentligen är (enligt Walleij): *Intelligens är förmågan att i ett till synes kaosartat informationsflöde skapa system för att sortera och överblicka detta samt oupphörligen revidera och bryta ned dessa för att skapa nya.* (Notera att denna definition är en paradox eftersom den beskriver den process genom vilken författaren lyckades konstatera detta. Aldrig får man vara riktigt glad :-) //Linus Walleij