Digital Underground - uXu - Underground eXperts United

____________________________________________________________________________ DEN SVENSKA RAPPORTEN Nyheter inom Dataskerhet och Informationsfrihet Nr. 11 November 30, 1992 InnehÂll: Ledare.......................Del A Brott........................Del B Skerhet.....................Del C MÂnadens Datainspektion......Del D Tele och Transmission........Del E Piratkopiering...............Del F Virus och Trojanska Hstar...Del G Blandat samt Icke-Relaterat..Del H Kontakta DSR!................Del I ____________________________________________________________________________ DEL A LEDARE DEL A ____________________________________________________________________________ Den Svenska Rapporten (DSR) r en oberoende elektronisk publikation som frmst rapporterar nyheter tckande fljande omrÂden: Dataskerhet, Tryckfrihet, Informationsfrihet, Personlig Integritet, Databrott och nraliggande brott. ven nyheter inom Tele och Transmission / relaterade brott rapporteras. Ett index ver alla artiklar publicerade i DSR, samt nycklar till klla, nummer, sida, del, artikel-frfattare och datum finns ven tillgngligt. Den Svenska Rapporten accepterar utomstÂende informations-lmnare. Vem som helst kan skriva fr/lmna information till DSR. Skribenten/Lmnaren blir adderad som informations-lmnare, eller frfattare till artikeln (om det r ett eget verk). Full diskretion om frfattaren/lmnaren sÂ nskar. Artiklar/Information kan lmnas pÂ de system som finns listade i slutet av varje nummer av DSR samt nu ven skickas till vÂr internet-adress. Ett slutligt pÂpekande r att DSR inte fungerar som rttande instans, och drfr r alla artiklar ofrndrade och i sitt ursprungsutfrande. I detta nummer verkar stavfelen vara ondligt mÂnga dessutom. Men fel, stavningsfel eller rena faktafel stÂr artikel-frfattaren sjlv fr. TC, DSR Chefred. _____________________________________________________________________________ DSR 11 NYHETSINDEX DSR 11 _____________________________________________________________________________ B: BROTT ............................................................................. Dataspion i Militrdator.........................................CS104606CS.. ............................................................................. C: SKERHET ............................................................................. Klippan Hjer ADB-Skerhet.......................................CS104404CS.. UtsÂlt Nr SIG Security Arrangerade Skerhetsdagarna.............CS1044-223DF Jimmy Blev Frsta Mottagaren av Nya Skerhetsstipendiet..........CS1044-223DF EG-Direktiv Stoppar Svenska Register.............................CS104508MT.. Skrare System FrÂn Dynasoft.....................................CS1045-205EM Failsafe Till Polisen............................................CS104604CS.. Sker PC Fr Knslig Milj.......................................CS104637AS.. Protester Mot Registerfrslag....................................CS104705MT.. ............................................................................. D: MNADENS DATAINSPEKTION ............................................................................. Datainspektionen Krver Tuffare Tag..............................CS104401CS.. DÂlig Respekt Fr Lagen om Insyn i Dataregister..................CS104404TZ.. Socialtjnsten Kan Datalagen Smst...............................CS104404TZ.. Identitetsstld Blir Fall Fr DI.................................CS104404CS.. Vem Bryr Sig Om Datalagen?.......................................CS104402LD.. "Hackers, Vlkomna Till Datainspektionen!".......................CS104408MT.. Nybro Kommun i Registerhrva.....................................CS104506CS.. Kommunerna Kan Inte Datalagen....................................CS104606RB.. Information Istllet Fr Inspektion..............................CS104606RB.. BrÂk Om Skerheten i AMS Nya PC-System...........................CS104701CS.. Knsliga Persondata Lagras Utan Kontroll.........................CS104704RB.. "DI MÂste ÷ka Tillsyn"...........................................CS104708CS.. Bara Tre Godknda Personergister.................................CS104708TZ.. ............................................................................. E: TELE OCH TRANSMISSION ............................................................................. Tio Vill Tampas Med Televerket...................................CS104406CS.. ISDN-Adapter Fr 10 000 Kronor...................................CS104637EG.. ............................................................................. F: PIRATKOPIERING ............................................................................. Piratkopior Fr 50 Miljoner i Beslag.............................CS104410CS.. Slutet Fr Kinesiska Piratkopior.................................CS104610CS.. Upphovsrtt Inskrpes i Sydafrika................................CS104711CS.. ............................................................................. G: VIRUS OCH TROJANSKA HSTAR ............................................................................. Datavirus PÂ Tidning.............................................÷C271A15TT.. Snaran Dras t Kring Virus-Baserna i Sverige.....................CS104506AE.. Fredagen Den 13 - Alla Virus Dag.................................CS104509ES.. Snlla Virus Ska Gra Datasystem Snabbare........................CS104537CS.. SmÂ, Otcka Virus................................................CS1046MP20JB Lr Dig Mer Om Virus.............................................CS104713BN.. ............................................................................. H: BLANDAT SAMT ICKE-RELATERAT ............................................................................. ............................................................................. _____________________________________________________________ av TC, Chefredaktr fr Den Svenska Rapporten frrutom de markerade med '*' vilka r inskickade av informations-lmnare och rapportrer fr DSR. _____________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DEL B BROTT DEL B ____________________________________________________________________________ DATASPION I MILITRDATOR: DSR (11/92) En vrnpliktig hindrade en hacker frÂn att ta sig in i milostabens miltex- system i Skvde. Klockan tre pÂ natten signalerade systemet en frfrÂgan om samtal. Vrnpliktige Fredrik Kjellgren trodde frst att nÂgon skmtade innan han insÂg att nÂgon frskte hacka sig in i systemet. Kjellgren frskte hÂlla kvar hackern sÂ lnge som mjligt pÂ linjen fr att kunna spÂra samtalet. Hackern anade dock orÂd och la pÂ. -Hackern var mycket skicklig och kunde alla samtalskoder, sger Kjellgren till tidningen Vrnpliktsnytt. I Systemet frvaras hemligstmplat material som operationsorder och underrttelserapporter. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DEL C SKERHET DEL C ____________________________________________________________________________ KLIPPAN H÷JER ADB-SKERHET: DSR (11/92) Klippans kommun drar igÂng en offensiv fr att hja dataskerheten i de kommunala frvaltningarna. Kommunen arbetar idag med 44 olika system och rutiner. Dataskerhetsprogrammet syftar bland annat till att undvika drifts- strningar, att hindra diskettkopiering av knsliga personregisteruppgifter samt skydd mot datavirus. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ UTSLT NR SIG SECURITY ARRANGERADE SKERHETSDAGARNA: DSR (11/92) 103 deltagare. Sen var det fullt pÂ Hasselbackens hotell i Stockholm dr SIG Security arrangerade sina traditionsrika skerhetsdagar den 6-7 oktober. Ett tiotal personer kunde tyvrr inte beredas plats. PC-omrÂdet r ett viktigt och mycket intressant omrÂde fr dataskerhets- folk. Peter Soendergaard, Gartner Group, presenterade PCn i ett femÂrs- perspektiv. FÂ fretag vet hur mÂnga PC som finns i organisationen, menade han och frÂgade: Kan man dÂ infra nÂgon form av skerhet? ST÷LD: 1 MILJ KR PER DYGN! Datorstlder r ett stort och vxande problem som beskrevs av kriminal- inspektr Bosse Nordgren, Stockholmspolisen. Han berttade bland annat att PC och Macitnosh stjls fr ett vrde av 1 miljon kr/dygn bara i Stockholm. Bosse utfr ett viktigt pionjrarbete inom polisen och har med enkla metoder nÂtt bra resultat fr att spÂra stulna datorer. Deltagarna fick en del praktiska tips fr att underltta skandet efter garen till en "upphittad PC". Viktigt att gra en frteckning med typ av datorer, serienummer osv. RDDA INFORMATIONEN! Om hÂrddisken har kraschat pga av handhavande eller mjukvarufel finns det goda mjligheter att rdda informationen, berttade Erik berg QA-informatik. Till en kostnad av cirka 6000 kr och med hela 95 procent chans att lyckas, kan specialistfretagen Âta sig renoveringsarbetet. Cirka 15 procent beror pÂ handhavandefel, 45 procent programvara och 40 procent hÂrdvara. Det r ndÂ bst att med frekventa intervall ta backup, dvs skerhetskopior och att frvara dessa pÂ annan plats. Inte vid datorn! Client/Server r ett omrÂde som mÂnga talar om. Ylva Svenberg, Infosec Prosab AB beskrev skerhetsaspekterna. Vanlig skerhet saknas nnu i PC-miljn och situationen blir nnu vrre i en client/ server-milj, menade hon. Till exempel sÂ mÂste ett skal med ett enhetligt behrighetssystem skapas. SKRA PC! Den skra PCn finns den?, frÂgade sig Jran Wester, Rikspolisstyrelsen och Bjrn Lindberg, ÷hrlings Reveko och presenterade hur en kravspecifikation pÂ en sker allterminal kan se ut. Datainspektionen, Statskontoret, Riksfrsk- ringsverket, Rikspolisstyrelsen och Riksskatteverket samverkar i projektet dr kravspecifikationen kommer att ligga som underlag fr en upphandling. Lena TuvÈne, Bankgirocentralen, frklarade i ett fredrag vilka baskrav som finns fr att fÂ skydd med hjlp av digitala/elektroniska signaturer, sigill, MAC och kryptering. * Informationen har inte obehrligen ndrats (integrity). * InnehÂllet kan knytas till avsndaren via en signatur (authentification). * InnehÂllet gÂr att verifiera i efterhand (non-repudiation). * Kryptering som insynsskudd (confidentiality). Aktiva kort (sÂ kallade smart cards) kommer inom en kort tid att finnas ute pÂ marknaden i strre mngd, berttade Lena Anvret, Televerket. Kortet mjlig- gr en sker och bekvn identifiering av kunden. SLIT (Smart Cards Lsare i Telefonmilj) kan t ex anvndas i olika talsvarssystem. SLIPC (Smart Card Lsare i PC milj) skall kunna kopplas till en PC fr identifiering av anvnd- aren, elektronisk signering osv. PLANERA F÷R AVBROTT Roland Frenzel, Digital Equipment refererade till nÂgra hndelser inom Sverige och utlandet och frde fram budskapet att vi mÂste planera fr avbrott! Se till att ta skerhetskopior pÂ informationen och frvara dessa brandskert. Det r ocksÂ viktigt att dokumentera ned vilken utrustning man har. Gr en fr- teckning med typ av dator, serienummer osv. Har ditt fretag en bra frskring? frÂgade Jan Magnusson, Willis Faber, och gav sjlv svaret genom att beskriva hur olika frskringar r uppbyggda och vad vi br tnka pÂ vid en frskrings- genomgÂng. How to make your organisation aware of Information Systems Security, var rubriken pÂ Peter Thingsted, Cooper & Lybrand, fredrag. Han menade att vi frsker slja nÂgonting till mnniskor som inte vill kpa! Han presenterade en metid att ta fram och infra ett skerhetsprogram. Fredraget var ett sammandrag frÂn en rapport frÂn ett European Security forum projekt. PVERKAN PÂverkan utan Âverkan, den metala frndringsprocessen beskrev Kjell Enhager, chefs- och managementutvecklare. Han pongterade att avgrande fr en framgÂngsrik frndring r om vi lyckas med att fÂ med oss mnniskorna, dvs i mycket hg grad en frÂga om vrderingar och attityder. Skerhetschefer mÂste lra sig slja in budskapet varfr en frndring mÂste gras. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ JIMMY BLEV F÷RSTA MOTTAGAREN AV NYA SKERHETSSTIPENDIET: DSR (11/92) Jimmy Arvidsson, Bull/Diab blev frsta mottagaren av SIG Securitys ny- instiftade informationsskerhetsstipendium. Utdelningen gde rum i samband med banketten pÂ kvllen den 6 oktober. Mottagare av stipendiet kan vara en speciellt lovande yngre frmÂga eller nÂgon med lngre erfarenhet inom skerhetsomrÂdet, som genom att fÂ studera ett omrÂde eller vidareutveckla en idÈ, pÂ sikt kan frvntas ge ett vrdefullt bidrag till informations- skerheten i Sverige. Juryn utsÂg bland flera kvalificerade kandidater Jimmy som Ârets stipendiat. Han studerar vid sidan av arbetet informationsskerhet vid Stockholms Universitet sedan tvÂ Âr. Han avser att dr pÂ deltid gÂ en Mastersutbildning. Jimmy fÂr Ârets stipendium fr sin rapport kring skerhet i Unix. Under vÂren kommer Jimmy att som motprestation gra en avrapportering vid en av SIG Secritys konferenser. NSTA R? Intresserade att ska 1993 Ârs stipendium kan bestlla mer information frÂn Datafreningens kansli. Anskan skall vara hos SIG Security senast den 30 juni 1993. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ EG-DIREKTIV STOPPAR SVENSKA REGISTER: DSR (11/92) Den offentliga sektorns anvndning av personregister kommer att begrnsas kraftigt om EGs nya direktiv blir verklighet. Bland annat vill EG stta stopp fr samkrning av register. Frslaget till registerdirektiv inom EG r be- tydligt strngare n mÂnga vntat sig. Om reglerna trder i kraft pÂverkas Sverige vare sig vi bli medlemmar i EG eller inte, eftersom de innebr att personuppgifter inte fÂr lmnas ut frÂn EG till ett land som inte uppfyller integritetskraven. Direktiven skulle innebra kraftiga skrpningar pÂ en rad omrÂden: * Samkrning av register frsvÂras rejlt. Frslaget till EG-direktiv innebr i princip att myndigheter mÂste skaffa tillstÂnd frÂn varje enskild individ innan personuppgifterna lmnas ut fr samkrning. * Frsljning av uppgifter blir dyrare. Av samma anledning som ovan mÂste fretag och myndigheter som sljer adresser fr exempelvis direktreklam frst skaffa tillstÂnd av alla personer i registret. * MÂnga privata register stoppas. Huvudregeln i frslaget till EG-direktiv r att individen ska ge sitt tillstÂnd innan han eller hon registreras. Man ska ocksÂ ha mjlighet att ndra och stryka uppgifter. Det hr pÂverkar bland annat fretag som sysslar med kreditupplysning. * Knsliga register stoppas. Bland annat facklig tillhrighet och sjukdom fÂr i princip inte registreras alls. Undandtag grs till exempel fr myndig- heter som enligt lag mÂste ha sÂdana uppgifter och fackfreningars medlems- register. * Ondiga register stoppas. Registren mÂste vara ndvndiga fr den vriga verksamheten. Detta pÂverkar bland annat statliga Spar-registret, som knappast kan anses vara ndvndigt fr Dafas verksamhet. * Offentlighetsprincipen beskrs kraftigt. Hittills kan vem som helst titta i skattemyndigheternas register ver personers taxerade inkomst. Detta blir inte mjligt om EG-direktiven drivs igenom. * Samma regler ska glla fr den offentliga och privata sektorn. Det innebr att offentliga register som tidigare reglerats av srskilda register- lagar nu mÂste flja reglerna i datalagen. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ SKRARE SYSTEM FRN DYNASOFT: DSR (11/92) Svenska Dynasoft meddelar att skerhetsprodukten Boks har blivit nnu skrare. Nyheterna innebr bland annat att: * En nonstop-funktion frhindrar att Boks gÂr ner om ett kabelbrott eller nÂgon annan driftstrning intrffar. * Srskilda moduler tillÂter inloggning med aktiva kort. * Listning av frbjudna lsenord omjliggr anvndning av banala och lttforcerade lsenord. * Boks fungerar ven i X-Windows och pÂ brbara PC. Boks r ett koncept fr skerhet i Unix-milj, som bland annat innehÂller behrighetskontroll och inloggningsskydd. Enligt leverantren Dynasoft pÂ- verkas den behrige anvndaren inte av att Boks r installerat. Den nya versionen av systemet lanseras pÂ Unix-mssan. Priserna slpps inte frrn efter lanseringen. Den tidigare versionen av Boks kostar cirka 1 000 kronor per anvndare fr stora system (med ver 100 anvndare). ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ FAILSAFE TILL POLISEN: DSR (11/92) Polismyndigheten har valt Micro Technology Scandinavia som leverantr av ett Failsafe-system. Det r ett feltolerant lagringssystem (baserat pÂ Rald 5) pÂ 28 gigabyte som r utbyggbart till 96 gigabyte. Ordern r vrd cirka tre miljoner kronor och systemet installerades vid frra mÂnadsskiftet. Enligt Micro Technology Scandinavia valde polismyndigheten produkten pÂ grund av att skerheten i Vax-vrlden ska vara hg. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ SKER PC F÷R KNSLIG MILJ÷: DSR (11/92) Siemens Nixdorf och Nordpartner har tagit fram en skergets PC, Security Line, fr speciellt knsliga miljer. Datorn r utrustad med larm, skydd fr rjande signaler (Rs) och skydd mot obehrig Âtkomst av data. Datorn pro- duceras mot bestllning. Priset r volymberoende, en enstaka dator kostar 100 000 kronor. Det finns skydd mot bÂde interna och externa hot mot informa- tion i datorn. Datorn r frsedd med ett ntfilter som ska frhindra lckage ut pÂ det elektriska ntet. Alla vriga anslutningar r optiska sÂ de gÂr inte att avlyssna. Disken r lstagbar fr att man ska kunna lÂsa in den vid behov. Frsker nÂgon obehrig ta ls den gÂr larmet. HÂrddisken kan bara kras pÂ den egna datorn. Det finns inga diskettstationer fr att frhindra kopiering frÂn hÂrddisk eller infrsel av virus. Kommunikationen sker via fiberoptik och fr att skerheten ska kunna garanteras krvs att ven kring- utrustningen r Rs-godknd. Datorn har i sitt standardutfrande en 80386DX- processor, 25 MHz klockfrekvens, VGA-skrm och upp till 1 GB hÂrddisk. Internminnet r 4-32 MB. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ PROTESTER MOT REGISTERF÷RSLAG: DSR (11/92) EG-frslaget till skrpta integritetsregler kritiseras hÂrt av kredit- upplysningsfretagen. Fretag som lever pÂ att slja personuppgifter kan rkna med betydande extrakostnader om frslaget gÂr igenom. Men fr fretag i direkt- reklambranschen kan frslaget pÂ sikt vara gynnsamt. Ett av de fretag som kommer att drabbas hÂrdast om EGs nya direktiv gÂr igenom r Upplysnings- centralen, som samlar uppgifter om privatpersoners kreditvrdighet. Sju miljoner svenskar r registrerade av fretaget. Frslaget till direktiv innebr att Upplysningscentralen mÂste begra tillstÂnd av var och en av dessa sju miljoner personer. LNTAGAREN BETALAR Det blir ett ntt litet projekt som berknas kosta mellan 75 och 125 miljoner kronor, vilket r ganska mycket pengar fr ett fretag som omstter cirka 180 miljoner kronor. -Det hr r en kostnad som mÂste tas ut av kunderna och i slutndan av den som sker krediten, sger UCs VD Tommy Bisander. Han menar att resultatet kan mycket vl bli att folk i praktiken inte har nÂgot annat val n att lÂta registrera sig. TVNG VARA REGISTRERAD -Den som inte r med i registret kommer att upptcka att han fÂr mycket svÂrt att fÂ lÂn. Och sedan rcker det inte med att begra Âterintrde, fr vi vet ju inte historiken pÂ personen, sÂ det kommer ndÂ att drja nÂgra Âr innan han kan fÂ ett banklÂn. Bankfreningens VD Claes-Gran Kllner r inte lika vertygad om att registren r helt ndvndiga. Det handlar snarare om att kreditbedmningen kommer att bli svÂrare. -Man har ju gjort kreditbedmningar i alla tider. Man kan ju tnka sig att titta pÂ folks deklarationer och ta in referenser frÂn bland annat arbets- givare. GYNNAR DIREKTREKLAM Siv Axelsson, VD pÂ DM-Bolaget, ser dremot flera positiva saker i EG- frslaget fr den brasnch hon sjlv fretrder. -Till att brja med tror jag att det ppnar nya vgar fr oss inom direktreklambranschen att ta oss in pÂ den europeiska marknaden, sger hon. Siv Axelsson menar att det pÂ sikt r positivt om direktreklamfretagen tvingas ta in tillstÂnd frÂn de registrerade. -Det kar kvaliteten pÂ vÂra register, i och med att bara personer som r intresserade av att fÂ reklam kommer att finnas med. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DEL D MNADENS DATAINSPEKTION DEL D ____________________________________________________________________________ DATAINSPEKTIONEN KRVER TUFFARE TAG: DSR (11/92) Myndigheter fortstter att strunta i lagen. Knappt ett Âr efter av- sljandet att myndigheter systematiskt bryter mot datalagen har ingenting hnt. En ny underskning av hgskolan i VsterÂs visar att myndigheterna r lika dÂliga nu pÂ att flja datalagen. "Helt oacceptabelt", sger Datainspektionens nya generaldirektr Anitha Bondestam som krver tuffare tag mot registersyndarna. HÂrda straff och skrpt tillsyn stÂr pÂ programmet. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DLIG RESPEKT F÷R LAGEN OM INSYN I DATAREGISTER: DSR (11/92) VsterÂs-studenters studie upprr nya DI-chefen. Nu har hgskolan i VsterÂs gjort om sin underskning av hur myndigheterna fljer data- och sekretesslagen. Resultatet: ingen frbttring har skett. Myndigheterna har fortfarande sÂ dÂlig ordning pÂ sina dataregister att de bryter mot lagen. Knappt en enda myndighet kan visa upp en registerfrteckning, trots att lagen krver det. -De flesta myndigheter klarar inte av att uppfylla lagens krav. Kan de nÂgon gÂng visa upp en registerfrteckning sÂ r den inte fullstndig, sger Rolf Andersson, lektor pÂ institutionen fr ekonomi och ADB vid hgskolan VsterÂs/Eskilstuna, och ansvarig fr underskningarna av myndigheternas laglydnad. TESTAR VARJE R Under ett par Âr har han skickat ut studenter pÂ den dataadministrativa linjen till myndigheter fr att kontrollera att sktseln av dataregistren fljer gllande lagstiftning. Studenternas uppdrag r bland annat att under- ska om myndigheten har en aktuell frteckning ver sina dataregister, och att denna r tillgnglig fr allmnheten. Datalagen krver att alla person- register r upptagna i en sÂdan frteckning, och sekretesslagen krver att alla ADB-register finns frtecknade. Lagen krver ocksÂ att det en ansvarig person hÂller registerfrteckningen aktuell. Resultatet av studenternas kart- lggningar r nedslÂende. Knappast nÂgon av de underskta myndigheterna visade sig ha en samlad bild av sina dataregister. INGEN VET NGOT Det hrde till undantagen att en myndighet kunde visa upp en aktuell registerfrteckning. Och pÂ de allra flesta stllen rÂdde stor frvirring vem som hade registeransvaret. Studenterna bollades oftast runt mellan olika tjnstemn i en ndlsa cirkelrrelser. -Det r inget hgprioriterat omrÂde fr myndigheterna, det har jag fr- stÂtt. Problemet r oftast att frklara fr dem vad en registerfrteckning verhuvudtaget r fr nÂgot, sger Rolf Andersson. Nr hans studenter i brjan av Âret gjorde en likadan underskning med samma dystra resultat blev reaktionerna starka. Datainspektionen, DI, som r ansvarig fr att se till att datalagen fljs, frdmde slarvet. Myndighetschefer tvÂdde sina hnder och lovade att bttra sig. Studenternas underskning blev till och med fremÂl fr en riksdagsdebatt. StatsrÂdet Reidunn LaurÈn sade att lag- brotten var oacceptabla och krvde att "myndigheterna hjde sin kunskaps- nivÂ". Men studenternas nya underskning visar att ingenting har hnt. Myndigheterna bryter fortfarande mot lagen. KunskapsnivÂn r lika dÂlig som tidigare. Och knappast nÂgon myndighet har rÂkat ut fr nÂgot rttsligt efterspel. -Signalen till allmnheten blir att myndigheterna inte tycker att de hr reglerna r viktiga. Det r ju aldeles uppenbart, sger Rolf Andersson. Data- inspektionens generaldirektr Anitha Bondestam anser att studenternas kart- lggning ger en representativ bild av kunskapsbristen: -Ja tyvrr. DI har exempelvis nyligen tittat pÂ televerkets register- hÂllning. Televerket, som har ett trettiotal gllande tillstÂnd, lmnade in en sÂdan registerfrteckning. PÂ den fanns endast tvÂ av dessa upptagna plus en mngd andra register utan tillstÂnd. Vi har liknande erfarenheter frÂn andra registeransvariga, sger Anitha Bondestam. REJLA VITEN Hon menar att ansvaret fr att lagen fljs frst och frmst mÂste lggas pÂ myndigheterna sjlva. -I slutnden ska DI se till att integritetsskyddet i ADB-hanteringen upp- rtthÂlls. Men DI kommer aldrig att fÂ sÂ stora resurser att vi kan gra det utan allmnhetens hjlp, sger Anitha Bondestam, som tycker det r bra att studenterna med sin kartlggning hjlper till att blottlgga bristerna. -Jag har en idÈ om hur vi ska kunna snabba upp ingreppen mot lagvertrd- arna i den privata sektorn. Om vÂra freskrifter frenas med kraftiga viten kan DI vnda sig till lnsrtterna fr att fÂ snabb rttelse till stÂnd eller fÂ vitet utdmt direkt av dem som trilskas. De registeransvariga fÂr dÂ klart fr sig vad ett vertramp kostar, sger Anitha Bondestam. Nr det gller myndigheter som slarvar sÂ r det inte lika ltt, eftersom de inte kan dmas att betala vite. -Dr ska vi i frsta hand se ver vÂr tillsyns- och informationsverksamhet. Vi mÂste frska hitta nya former fr att nÂ ut. Jag tar med gldje emot nya idÈer och uppslag, avslutar Anitha Bondestam. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ SOCIALTJNSTEN KAN DATALAGEN SMST: DSR (11/92) "Myndigheterna bemtte oss med frvÂning, frvirring, irritation och misstnksamhet." SÂ summerar tvÂ studenter sina erfarenheter efter att de frskt fÂ se uppenbart offentlig information i myndigheternas dataregister. Trots att det handlade om registeruppgifter som myndigheterna enligt lag r skyldiga att hÂlla tillgngliga fr allmnheten nekades studenterna i de flesta fall att fÂ informationen. -En del av de ansvariga r omedvetna om sina skyldigheter enligt sekretess- och datalagen. Andra r medvetna om dem men struntar i dem, tvingas tvÂ av studenterna konstatera i en av underskningsrapporterna. Hr r en samman- stllning ver hur myndigheterna agerade nr studenterna ville titta i deras dataregister: * Lnsstyrelser: PÂ lnsstyrelsen frklarade den ansvarige tjnstemannen man varken hade tid eller rÂd att hÂlla sin register- frteckning uppdaterad. * Frskringskassor: Nr studenterna beskte ett kontor och bad att fÂ se registerfrteckningen, hnvisades de till dataav- delningen i Sundsvall. PÂ en kassa tvingades student- erna visa legitimation innan de fick se de offentliga registeruppgifterna. * Skattekontor: PÂ ett kontor satsade tjnstemnnen pÂ en bluff fr att bli av med de besvrliga studenterna: "Hr r alla register sekretessbelagda", frklarade tjnstemnnen. GenomgÂende ville tjnstemnnen hemligstmpla betydligt mer register- information n lagen ger rtt till. * Polismyndigheter: Inte heller de underskta polismyndigheterna klarade av att skilja pÂ offentlig och sekretessbelagd in- formation i sina dataregister. Bara tvÂ polismyndig- heter kunde visa upp en registerfrteckning. * Socialtjnsten: FÂr jumbopriset i hgskolans kartlggning. Ingenstans kunde tjnstemnnen visa fram en frteckning ver sina dataregister. PÂ ett socialkontor bollades studenterna runt mellan sju olika tjnstemn innan det stod klart att myndigheten helt enkelt inte brytt sig om att upp- rtta nÂgon registerfrteckning. * Arbetsfrmedlingskontor: Tjnstemnnen var ovilliga att hjlpa till nr studenterna begrde fram de registerfrteck- ningar som lagen krver. Frklaringen visade sig snart: det fanns inga. NÂgra myndigheter visade sig dock ha mycket goda kunskaper och kunde hantera offentlighets- och sekretessfrÂgor korrekt. I den hr gruppen fanns bland annat tingsrtter, kronofogdemyndigheterna, lnsarbetsnmnden i Eskilstuna och Tullkammaren i VsterÂs. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ IDENTITETSST÷LD BLIR FALL F÷R DI: DSR (11/92) Fallet med en 23-Ârig kvinna som fÂtt sin identitet utnyttjad av en missbrukare har fÂtt datainspektionen att reagera. Inspektionen ska nu hjlpa kvinnan med att fÂ alla oriktiga uppgifter om henne i olika register strukna. Problemen fr den 23-Âriga kvinnan brjade fr Âtta Âr sedan. DÂ anvnde en annan kvinna hennes identitet fr frsta gÂngen. Kvinnan som anvnde hennes namn och personnummer hade missbrukarproblem och fortsatte vid flera till- fllen att utnyttja 23-Âringens identitet. Under Ârens lopp har det bland annat lett till att den 23-Âriga kvinnan har fÂtt en rad inkassokrav, att oriktiga uppgifter antecknats i hennes sjukjournal och att hon polisanmlts flera gÂnger. Att sÂ kunnat ske beror pÂ att myndigheter och fretag inte har kontrollerat den missbrukande kvinnans identitet. Datainspektionen ser mycket allvarligt pÂ det intrffade och ska behandla rendet med frtur. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ VEM BRYR SIG OM DATALAGEN?: DSR (11/92) I brjan av Âret slog Computer Sweden larm om att datalagen inte efterlevs. Vi lyfte fram en underskning som visade att ytterst fÂ av landets myndigheter knde till vad lagen sger. Vissa var "bara" okunniga om lagarna, andra visste vad som gllde men struntade ndÂ helt i det! Nr saken kom i ljuset var alla dock rrande ense om att det var grsligt illa. Bot och bttring utlovades. Datainspektionen talade om att "fundament i datalagen" hotades och frÂgan togs ocksÂ upp i riksdagen. Men ingenting har hnt! Studenterna pÂ dataadministrativa linjen i VsterÂs/Eskilstuna visar att det r precis lika uselt idag, snart ett Âr efter de stora avsljandena. Jag hade kanske inte trott att de ansvariga pÂ myndigheterna skulle Âstadkomma underverk pÂ sÂ kort tid, men nÂgot hade jag rknat med. En bttre attityd, tendenser Ât rtt hÂll med nÂgra personer hr och dr som frstÂr vad det handlar om. Men icke. Det vi talar om r inte krÂngliga och byrÂkratiska registerregler utan intresse fr "vanligt folk". Nej det handlar om en mycket enkel och grundlggande rttighet: att i alla lgen kunna fÂ reda pÂ vad som stÂr om en sjlv i myndigheternas register. Det har heller egentligen inte nÂgot med datorer att gra, men det r de omfattande datoriserade registren som gr lagen livsviktig. Datainspektionens nya generaldirektr Anitha Bondestam verkar ta sin uppgift pÂ allvar och har flera intressanta nyheter pÂ gÂng. Men nr det gller de hr frÂgorna stÂr hon handfallen och efterlyser frscha idÈer. Vite gÂr inte sÂ vad ska man gra? Utbildning och information sger hon sjlv. Bah! Fram med hÂrdhanskarna! De registeransvariga har fÂtt information och de r utbildade, trots det begÂr de grova tjnstefel Âr efter Âr. DÂ ÂterstÂr det bara att ge registeransvaret till kompetent personal. Ett ndvndigt steg r att polis och Âklagare brjar att ta de hr brotten pÂ allvar. Idag kan myndigheterna bryta mot lagen utan risk fr pÂfljd. Det r dags att Âtala och ge den ansvarige bter. Fr en sak r klar: ska vi ha en lag sÂ ska den ocksÂ fljas! ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ "HACKERS, VLKOMNA TILL DATAINSPEKTIONEN!": DSR (11/92) Friska idÈer frÂn ny generaldirektr. "Det behvs nya idÈer fr att komma Ât integritetsbrotten", menar Datainspektionens nya generaldirektr. En av Anitha Bondestams frsta Âtgrder r att bjuda in Swedish Hacking Association. Hon talar ocksÂ om att med hga viten ta i hÂrdare mot dem som bryter mot data- lagen. Det r knappast som dataexpert som Anitha Bondestam vill se sig i sin nya roll som generaldirektr pÂ Datainspektionen (DI). De praktiska data- erfarenheterna strcker sig till att hon anvnt en terminal pÂ kammarrtten. -En viktig erfarenhet jag har r att jag som domare har en god insikt i hur viktig integriteten r. Jag har ocksÂ lrt mig att vara skeptisk till hur verkningsfullt det r med bara lagar fr att komma Ât ett problem. Sedan tror jag att jag med min ganska lÂnga erfarenhet r en obyrÂkratisk och glad chef, sger hon nr hon ska beskriva sina meriter. Men trots att Anitha Bondestam bara jobbat pÂ DI ett par veckor nr Computer Sweden trffar henne r hon mycket pÂlst och full med idÈer. VILL TRFFA HACKERS En av de vildare r att inbjuda Swedish Hacking Association till ett mte. -Vi har insett att vi mÂste nÂ ut med informationen tidigt i skolorna. Ungdomarna ska veta att de kan bli straffade fr intrÂng. Vi mÂste ocksÂ visa fr lrare och frldrar att det hr r viktigt. Anitha Bondestam tnker sig ocksÂ att lÂta elever i Âttan och nian prya pÂ DI. -DÂ talar vi om att lÂta de bsta eleverna komma hit. Vi tror att de ska kunna lra oss en hel del ocksÂ. TAL INTE L÷SNINGEN NÂgot som Datainspektionen ofta kritiseras fr r att sÂ fÂ brott mot datalagen leder till Âtal. -Som domare har jag dock en viss frstÂelse fr detta, sger Anitha Bonde- stam. Hon pekar pÂ att polis och Âklagare pÂ grund av tidsbrist och dÂliga kun- skaper inte prioriterar brott mot datalagen. -Om man anmler nÂgot till Âtal och inget hnder fÂr det precis motsatt effekt. DÂ drar folk slutsatsen att man tydligen kan bryta mot lagen utan risk. DÂ tror hon mer pÂ att utdma vite nr nÂgon bryter mot datalagen. -Mjligheten finns faktiskt redan idag och jag frstÂr inte varfr den inte har anvnts. Principen r enkel. Samtidigt som DI ger tillstÂnd fr ett nytt register bestms ett vitebelopp om den ansvariga bryter mot freskrifterna. Finessen r att om DI senare kommer pÂ ett brott sÂ kan lnsrtten mycket snabbt utdma vite. MINDRE PERSONNUMMER Anitha Bondestam efterlyser ocksÂ fler tekniska begrnsningar, till exempel ett minskat antal anvndande av personnummer fr att stoppa brott mot data- lagen. -Om det finns mjlighet att samkra register tack vare personnummren kommer folk att gra det, oavsett om det r tillÂtet eller inte. AlltsÂ mÂste vi gra det omjligt att begÂ brotten, till exempel genom att minska anvndningen av personnummer. Det som hon ser som det strsta problemet just nu r slarv med skerhetsfreskrifter. Fr att komma till rtta med det hr har DI nu brjat skriva in straffreskrifter i tillstÂnden. Den som inte har en tillrckligt hg skerhet ska alltsÂ kunna fÂ bter, eller i framtiden vite, fr detta. DI ska inte bara ge tillstÂnd fr nya register, utan ocksÂ bevaka att lagen verkligen efterlevs. Idag r alla verens om att den delen r eftersatt. Det kommer dock ett lagfrslag som gÂr ut pÂ att tillstÂndsgivningen fr register helt av- skaffas. Istllet ska lagar och generella freskrifter reglera hur personupp- gifter fÂr hanteras. Tanken r att DIs ansvar fr att bevaka lagen samtidigt skrps. SYSSLA MED RTT SAKER Anitha Bondestam tror inte att DI med sin nuvarande storlek fÂr nÂgra problem att ta pÂ sig det ansvaret. -Jag tror inte att kade resurser r lsningen pÂ allting. Det handlar lika mycket om att syssla med rtt saker. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ NYBRO KOMMUN I REGISTERHRVA: DSR (11/92) Stor frvirring rÂder i Nykping om kommunens olika dataregister. Kommunen och Datainspektionen (DI) har olika uppfattningar om hur dataregister ska fras. Det konstaterar Kommunrevisionen efter en granskning av Nybros dataregister. Kommunstyrelsen sger exempelvis att byggnadsnmnden har licens fr bostadsbidragsregistret. Men enligt DI r det fastighetsnmnden som har licens fr det registret. Fastighetsnmnden i Nybro har inte nÂgot sÂdant register i sin frteckning. Kommunrevisionens granskning visar ocksÂ att styrelser och nmnder saknar kontroll pÂ vilka tillstÂnd att fra personregister man har. Dessutom stmmer DIs uppgifter pÂ vilka personer som r kontaktpersoner fr Nybros dataregister inte med kommunens egna. -Vi mÂste lgga fast de olika frvaltningarnas och nmndernas samt kommun- styrelses ansvar, sger kommunalrÂdet Stig Davidsson (c) till tidningen ÷stra SmÂland. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ KOMMUNERNA KAN INTE DATALAGEN: DSR (11/92) Kommunerna omorganiserar och decentraliserar samtidigt som en lagenlig hantering av personregister prioriteras lÂgt. Enligt Kommunfrbundet borde Datainspektionen (DI) informera kommunerna bttre. -DI borde informera mer om bestmmelserna. Det r viktigt att kommunerna knner till lagstiftningen och frsker leva upp till den, sger Ulrika Lindmark, frbundsjurist pÂ Kommunfrbundet. PÂ landets 286 kommuner mer n 3 000 nmnder och kommunstyrelser. Nstan alla anvnder datorer. DI har ingen ltt uppgift i att informera kommunerna om vilka freskrifter som gller. -Det finns ett enormt utbildningsbehov som vi inte kan tillgodose med vÂra resurser, sger Ulf G Berg, byrÂchef pÂ DI. 1988 genomfrde DI ett omfattande projekt dr kommunerna skulle gÂ igenom sina personergister och upprtta fr- teckningar ver dem. Redan dÂ hade kommunerna sjlva svÂrt att avgra vem som var registeransvarig fr olika personregister. Det lr inte ha blivit bttre. MÂnga kommuner omorganiserar och rationaliserar. Nmnder slÂs ihop och data- systemen decentraliseras. -Frrut fanns kunskapen om datalagen centralt. Nu finns risken att an- svaret fr att lagarna efterlevs hamnar mellan stolarna, sger Ulf G Berg. I Nora kommun har antalet PC kat frÂn 10 till 60 de senaste tre Âren och det blir allt lttare fr tjnstemnnen att upprtta egna personregister. -Det blir allt svÂrare att hÂlla kontroll pÂ registren, sger Ulf Zetter- lund, ADB-samordnare i Nora. Det r kommunernas revisorer som granskar kom- munernas hantering av registren. Kommunernas egen revisionsbyrÂ, Komrev, an- litas bland annat fr att vervaka hur registren skts. -Ingen misskter registren medvetet, men kommunerna prioriterar inte detta srskilt hgt, sger Lars-Gunnar Nykvist pÂ Komrev. Problemet r ofta att ingen r skerhetsansvarig i kommunerna. Ansvaret kanske hamnar pÂ en ADB-samordnare som redan har tusentals saker att gra. Komrev underskte nyligen Nybro kommun och fann en riktig hrva. Dr fanns nmnder som hade licens fr register de inte frde och flera nmnder saknade kontroll pÂ vilka registertillstÂnden. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ INFORMATION ISTLLET F÷R INSPEKTION: DSR (11/92) Datainspektionen (DI) gnar sig fr mycket Ât tillstÂnd och fr lite Ât tillsyn. Dessutom har DI dÂlig kontroll pÂ hur olika personregister sam- krs, fastslÂr riksdagens revisorer i rapporten "ADB och Integritet" DI utfr varje Âr ett 20-tal flygande inspektioner hos landets register- ansvariga. Eftersom det finns drygt 150 000 personregister i landet rcker helt enkelt DI resurser till. Konsekvensen r att ingen idag vet hur bra integritetsskyddet fr medborgarna r. -Vi frskte fÂ svar pÂ den frÂgan, men kunde inte fÂ nÂgot, sger Ingrid Carlman, revisor pÂ riksdagen. DIs gnar endast 20 procent av sin tid till tillsyn, medan arbetet med att utfrda tillstÂnd och hantera licenser tar 38 procent av tiden, konstaterar riksdagens revisorer. Anledningen r att DI mÂste utreda varje rende fr sig. Dessutom gnar DI mycket tid Ât att informera personer i regeringen om hur de statliga registren ska sktas. Ett annat problem r att DI saknar insyn i hur olika personregister samkrs, skriver riksdagens utredare som freslÂr att DI utkar informationen till de register- ansvariga sÂ de sjlva kan klara integritetsfrÂgorna. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ BRK OM SKERHETEN I AMS NYA PC-SYSTEM: DSR (11/92) Vad fr slags information fÂr lagras i AMS nya system AF90:2? Arbets- frmedlingarna vill bli helt papperslsa och lagra information om arbetsskande i ett stort dokumentlagringssystem. Datainspektionen tillÂter inte att nÂgon som helst knslig information lagras i systemet. AF90:2 tas i drift i hela landet den 30 november, men det lr drja flera mÂnader innan Datainspektionen kan komma med nya freskrifter. Tills dess r det risk fr att knslig infor- mation Âker in i de mer n 6 000 persondatorer som stÂr hos arbetsfrmedlingar- na ute i landet. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ KNSLIGA PERSONDATA LAGRAS UTAN KONTROLL: DSR (11/92) I AMS nya system AF90:2 blir det mjligt att skriva in integritets- knslig information om arbetsskande rakt i systemet. Systemet tas i drift den 30 november - men dÂ r det nnu inte bestmt vad som fÂr lagras i det. AMS kan inte garantera att ingen knslig information matas in trots att Data- inspektionen (DI) har sagt blankt nej tills nya freskrifter har utarbetats. Med 469 nya Unix-servrar, 3 723 nya PC och ett nytt system fr 2,2 miljoner kronor ska landets arbetsfrmedlingar bli "pappers-snÂla". Platsfrmedlarnas pappersmappar ska lggas upp i systemet AF90:2. Men i de arbetsskandes mappar kan det finnas knslig information som arbetsfrmedlingarna saknar tillstÂnd att lgga in i systemet. Uppgifter om att den arbetsskande har brottslig belastning, problem med hlsan eller har det trassligt socialt kan finnas i mapparna. Men fÂr inte frekomma i systemet enligt DIs freskrifter. Syftet med AF90:2 r dock att papperen ska bort. AMS vill drfr lgga in sÂ mÂnga uppgifter som mjligt i systemet. -Ska vi kunna arbeta med systemet och frmedla lmpliga jobb mÂste vi skriva in knslig information, sger Marie-Louise Nohlberg, projektansvarig pÂ lnsarbetsnmnden i Jnkping. Jnkpings ln har fungerat som testln sedan den 1 juli. Arbetsfrmedlarna dr gr sina daganteckningar direkt i systemet. Men vad fr slags information som hamnar i lnets 329 persondatorer har hon ingen kontroll ver. -Jag kan inte garantera att ingen knslig information frs in i systemet, sger Marie-Louise Nohlberg. I mars meddelade AMS sina avsikter med AF90:2 till DI. Men DI lr inte komma med nÂgra nya freskrifter frrn om tidigast tvÂ mÂnader. DÂ r AF90:2 redan i full drift. DI BESTMMER Tills vidare gller DIs freskrifter frÂn 70-talet, dÂ AMS brjade dator- iseras. FrÂgan r bara om AMS har tid att vnta. PÂ arbetsfrmedlingen i Tyres pÂgÂr frberedelserna fr AF90:2. -Vi hade hoppats pÂ att fÂ brnna alla papper och i stllet lgga upp alla mappar pÂ data, sger Lennart Skog, platsfrmedlare pÂ arbetsfrmedlingen i Tyres. Enligt en person med god insyn i AMS nya system har redan knslig information brjat lagras. DI anser att problemet r komplicerat, och att det drfr tar lÂng tid att ta fram nya freskrifter. -Arbetsmarknadsverket har omorganiserat och det ser inte alls ut som pÂ 70-talet dÂ freskrifterna skrevs, sger Marcus Miettinen, som handlgger rendet pÂ AMS. Fr nÂgra veckor sedan gjorde DI en inspektion pÂ plats i Jnkping. SÂ hr kommenterar Miettinen: -Jag sÂg inget jag vill prata om, men hade allt varit klart hade ocksÂ freskrifterna varit klara. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ "DI MSTE ÷KA TILLSYN": DSR (11/92) Datainspektionen r verlastad med tillstÂndsrenden och hinner inte gna sig tillrckligt Ât tillsynen av dataregister, skriver riksdagens revisorer i en rapport. De varnar fr att den snabba utvecklingen av datortekniken ven- tyrar integritetsskyddet. Revisorerna anser att datainspektionen behver ka informationen till de registeransvariga om reglerna fr integritetsskydd. ven den tillsyn inspektionen sjlva tar initiativ till br ka. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ BARA TRE GODKNDA PERSONREGISTER: DSR (11/92) Datainspektionen gick ut och underskte dataskerheten pÂ tio fretag och myndigheter. Resultatet belv nedslÂende. Bara tre fick godknt. Slapp lsen- ordshantering, bristflliga loggnings-rutiner, oskyddade filservrar och lagringsmedia samt avsaknad av skriftliga regler fr ADB-ansvariga. Det r nÂgra exempel pÂ brister som datainspektionen kunde konstatera i sin under- skning. Tio fretag och myndigheter besktes i underskningen. Bland dem fanns en polismyndighet, en skattemyndighet, ett kyrkorÂd, advokatbyrÂer samt en vÂrdcentral. En gemensam nmnare r att de alla har minst ett datoriserat personregister som av datainspektionen klassas som knsligt eller mycket knsligt. SKERHETSNIV Datalagen krver att de fretag och myndigheter som fÂr tillstÂnd att ha personregister mÂste klara att hÂlla en viss dataskerhetsnivÂ. Dessa krav kan specificeras av datainspektionen i samband med att ett personregister be- viljas. En annan variant r att myndigheten eller fretaget Âlggs att flja de allmnna dataskerhetsrÂd som finns samlade i en skrift frÂn datainspektion- en. Men datainspektionens underskning visar att knappt nÂgon ute pÂ de kon- trollerade myndigheterna knner till de allmnna dataskerhetsrÂden. "Intrycket r att rÂden inte r knda till sitt innehÂll, n mindre har de anvnts i det praktiska ADB-skerhetsarbetet", skriver datainspektionen i sin rapport. OKNDA RD Varken ansvariga chefer eller de som dagligen arbetar med personregistren knde i de flesta fall till vad som stÂr i de allmna dataskerhetsrÂden. "Generellt sett nÂr de inspekterade inte upp till den nivÂ av skerhet som de allmnna rÂden krver", slÂr datainspektionen fast. En frklaring till de dÂliga skerhetskunskaperna kan vara att de allmnna dataskerhetsrÂden ofta inte tycks nÂ fram till personerna som r skyldiga att flja dem. En annan frklaring kan vara de berrda tjnstemnnen helt enkelt inte frstÂr att skerhetsfreskrifterna mÂste fljas och att det kan medfra straff om sÂ inte sker, skriver datainspektionen. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DEL E TELE OCH TRANSMISSION DEL E ____________________________________________________________________________ TIO VILL TAMPAS MED TELEVERKET: DSR (11/92) Slaget om statens datakommunikation kan brja. Den 19 oktober var sista offertdag i statens frestÂende upphandling. PÂ Statskontoret har man brjat sprtta upp kuvert frÂn mindre n tio operatrer, bÂde svenska och utlndska, som vill vara med och konkurrera med Televerket. Ett 40-tal leverantrer hade fÂtt erbjudande om att lmna offert. Enligt uppgift frÂn Statskontoret fanns inga verraskningar bland leverantrerna som hade lmnat offert. NÂgra leverantrer avstod med motiveringen att det r fr svÂrt att fÂ lnsamhet i den tuffa konkurrensen med Televerket. Statskontoret gr nu en grov sÂllning bland leverantrerna fram till jul. Tidigast den 2 april 1993 skriver staten avtal med en eller flera leverantrer. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ISDN-ADAPTER F÷R 10 000 KRONOR: DSR (11/92) Lagerkrantz Communication i Sollentuna introducerar ISDN-kortet DAP 4100 frÂn tillverkaren Racal Datacom. Den kostar frÂn 9 900 kronor, beroende pÂ konfiguration. Enligt distributren ska det bland annat kunna erstta ett normalt AT-uppringt modem. Kortet kan ven simulera en fast linje, och drmed spara linjekostnader. Den kopplar upp automatiskt vid inkommande data och kopplar sedan ner nr verfringen r frdig. Uppkopplingstiden ska vara en sekund. Tillsammans med televerkets ISDN2-tjnst klarar DAP 4100 verfrings- hastigheten 64 kbit/sekund, och kan skicka tal, bild, musik och data ver samma ledning. DAP 4100 kan fÂs med en eller tvÂ V.24, X.21 eller V.35-an slutningar. Det finns ven en speciell modell fr backup. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DEL F PIRATKOPIERING DEL F ____________________________________________________________________________ PIRATKOPIOR F÷R 50 MILJONER I BESLAG: DSR (11/92) Amerikansk polis har beslagtagit DOS-kopior till ett vrde av 50 miljoner kronor. Microsoft har stmt fretaget som kopierat, som dock sger sig haft rtt att utfra kopieringen. Amerikansk polis beslagtog nyligen 16 fullastade lastbilar med DOS-program i tvÂ rder i New Jersey och norra Kalifornien. Man hittade sammanlagt 150 000 frfalskade piratkopior av DOS version 5.0 frÂn ett fretag som heter U-Top Printing. FEM RS FNGELSE Marknadsvrdet pÂ gatan r ver 9 miljoner dollar, cirka 50 miljoner kronor, enligt bedmare pÂ tillverkaren Microsoft. Rderna gde rum strax innan den amerikanska kongressen beslt att ta i med hÂrdhanskarna mot piratkopiering. Inom kort vntas ett beslut som innebr att piratkopierare kan fÂ upp till fem Ârs fngelse, eller dmas till bter pÂ upp till 250 000 dollar. UTF÷RT LAGLIG KOPIERING F÷RR Idag r det maximala btesbeloppet 25 000 dollar, och i extrema fall dms ett Ârs fngelsestraff. Microsoft har lagt in en stmningsanskan mot U-Tops gare, James och Shirley Sung fr vertrdelse mot upphovsrttsliga principer och varumrkesintrÂng. garnas advokat sger att U-Top bara producerat DOS- kopior till datortillverkare som de sjlva trodde hade rtt att tillverka operativsystemet. Tidigare har U-Top utfrt laglig kopiering av DOS-kopior, bland annat fr tillverkare som Mimtipas, Caliber Computer och MTD Data Services. Enligt den amerikanska branschorganisationen kostade piratkopiering amerikanska programtillverkare ver 12 miljarder dollar, eller ver 60 miljarder kronor frra Âret. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ SLUTET F÷R KINESISKA PIRATKOPIOR: DSR (11/92) Santa Cruz Operation, SCO, banÈrfraren fr Unix pÂ PC, har lagt under sig den kinesiska marknaden utan att lgga ut ett re pÂ reklam. andra sidan har SCO inte tjnat ett re heller, eftersom kineserna har piratkopierat program- men. Nu ska det bli ndring pÂ det, med den kinesiska regimens vlsignelse. Kina har anslutit sig till konventionen om intellektuell upphovsrtt till dataprogram, och statens egen datakoncern CSNS kommer att bli Âterfrsljare fr SCO. Vilket lr betyda att licensavgifterna blir betalda. SCO berknar att 30 000 exemplar av Xenix, den Unix-dialekt som r fregÂngaren till SCO Unix, surrar pÂ datorer i kinesiska fretag sedan ungefr fyra Âr. Att kra Xenix pÂ 286:or r det billigaste sttet att skapa en fungerande fleranvndarmilj, fann kineserna, som modifierat systemet och skaffat sig goda kunskaper. Drfr tnker SCO erbjuda kineserna uppgradering till en ny version av Xenix, i stllet fr att lansera SCO Unix. Den nya versionen av Xenix, som fortfarande stÂr fr 40 procent av SCOs globala intkter, kommer ven att lanseras pÂ Taiwan. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ UPPHOVSRTT INSKRPES I SYDAFRIKA: DSR (11/92) Mjukvarufretagens intresseorganisation BSA, Business Software Alliance, har ppnat kontor i Sydafrika. Syftet r att propagera fr hederligt inkpta program och att frmja tillmpningen av den nya sydafrikanska lagstiftningen om upphovsrtt. BSA bestÂr av Autodesk, Borland, Lotus, Microsoft och Word- perfect. Bojkotten mot Sydafrika har givetvis befrmjat piratkopiering, och landets hela databransch r relativt efterbliven. -ven om anvndandet av piratkopierade dataprogram har minskat i Sydafrika sedan slutet av 80-talet, dÂ det fanns upp till Âtta piratkopior fr varje lagligt program, sÂ r piratkopiering fortfarande mycket vanligt, bedmer Bill Gordon frÂn Autodesk. BSA kommer att peka pÂ de allmnt frekommande datavirus- en, bristen pÂ tekniskt std, dokumentation och uppgraderingar samt svÂrig- heterna att utnyttja programmen till fullo som skl att byta ut befintliga piratkopior mot lagligen inkpta program. Risken fr straff fr piratkopiering kommer ocksÂ att inskrpas. -Cheferna pÂ fretagen kan nu stllas personligen till ansvar om pirat- kopierade program anvnds pÂ deras fretag, sger Hasmukh Gajjar, chef fr Wordperfect i Sydafrika. Upphovsrttslagen har nyligen ndrats i Sydafrika. Lagen omfattar nu uttryckligen dataprogram, och straffen fr piratkopiering och frsljning av piratkopior har skrpts. FN-bojkotten mot Sydafrika r fortfarande i kraft, men den gller generellt bara olja och vapen. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DEL G VIRUS OCH TROJANSKA HSTAR DEL G ____________________________________________________________________________ DATAVIRUS P TIDNING: DSR (11/92) Tidningen Norrbottens-Kuriren har drabbats av datavirus. Tidningen hÂller pÂ att installera ett nytt PC-baserat system och innan installationen ens var klar hade virus spritt sig i maskinerna. Viruset kallas Cascade 1701 och sgs vara det vanligaste viruset i Sverige. Det r ett frhÂllandevis snllt virus. Det lgger till 1701 byte till alla COM-filer pÂ maskinen som smittats. Alla smittade datorer visar inte upp pÂvisbara effekter men ibland kan viruset gra att bokstver pÂ bildskrmen ser ut att ramla ner och lgga sig lngst ner. Med hjlp av speciella stdningsdataprogram har Norbottens-Kuriren rensat sina nya datorer. Sedan skall ytterligare program installeras som bevakar att inte nya virus letar sig in i maskinerna. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ SNARAN DRAS T KRING VIRUS-BASERNA I SVERIGE: DSR (11/92) Antalet knda virus skjuter i hjden. En vanlig spridningsvg r publika databaser. ven exotiska och tidigare ovanliga virus sprids i Sverige, men nu dras snaran Ât. Virusjgaren Mikael Winterkvist har kartlagt virusbaserna, och publicerat en rapport. Mrkret lgrar sig utanfr fnstret. Endast det kalla ljuset frÂn en bildskrm lyser upp rummet. Pltsligt brjar modemet pipa: en ny anvndare loggar in. Den unge systemoperatren bestmmer sig fr att bryta in och en elektronisk konversation utspelar sig: -Har du fÂtt nÂgra nya virus dÂ? -Nej, inte n, min hÂrddisk r full. Men i nsta vcka fÂr jag min nya hÂrddisk, en gigabyte, och dÂ skall jag lgga upp det fr download. -Det tackar jag fr, herr... -Mindbender -NÂ, Mindbender, har du mitt riktiga namn? Jag r Georgio Mendocca frÂn Rimini, Italien. TTA MNADERS JAKT TvÂ saker i ovanstÂende r osant. Dels r konversationen versatt frÂn engelska. Dels r "Georgio Mendocca" egentligen Mikael Winterkvist, frÂn databasen Computer Security Center i SkellefteÂ. Han gnade Âtta mÂnader Ât att kartlgga virusbaserna i Sverige. Genom att lÂtsas vara en exotisk ita- lienare ppnade han alla drrar. Hans rapport finns nu som en specialutgÂva av det elektroniska nyhetsbrevet Svensk Hack Rapport (ur vilken dialogen ovan r hmtad). Fr de serisa databaserna har virusspridningen varit ett gissel. Det har framgÂngsrikt bekmpats genom att de centrala hÂrddiskarna regelbundet genomskts efter virus. BASERNA SOM SPRIDER VIRUS Men det r ett passivt frsvar. Virusbaserna som sÂdana har funnits kvar och fortsatt utgra ett hot. Nu har anvndarna gÂtt till motattack. I Svensk Hack Rapport namnges flera av virus-spridarna och det mesta om deras verksamhet avsljas. Ett flertal virusbaser identifieras. En bild av den typiske virus- spridaren vxer fram: det r skolungdom (en medger att han bara r 15 Âr), de verkar i grupper, och de r mÂlinriktade. Hack-rapporten rknar upp vad dessa sÂ kallade filareor i virusbaserna innehÂller. En har hela 295 olika virus pÂ lager! Enligt Mikael Winterkvist finns det minst sju virusbaser. De byter ofta namn och telefonnummer. De flesta av baserna i Gteborgstrakten ingÂr i nÂgot som kallas Virii-net, med El Paso som distributrsnod. Efter avsljandet av virusdatabaserna ringde Computer Sweden runt till flera av dem. Minst tre frefll inte lngre operativa. FrÂn en kastades vi ut och en stannade under krning. Virusspridarna har tvingats pÂ retrtt, vilket frmodligen var tanken med avsljandet. ELEKTRONISKT KLOTTER -Det finns olika grupper som gr virus fr att brcka varandra, sger virusjgaren Roger Gustafsson. Det r ingen folkrrelse direkt, men det finns ett tiotal personer i Sverige som sysslar med det. Han pÂpekar att viruslget hnger ihop med hur mÂnga virusdatabaser det finns. -PÂ senare tid har det kommit nya, exotiska virus. Det beror pÂ att virusdatabaserna spridit dem. Jag och andra som bekmpar virus har i ungefr ett och ett halvt Âr vetat om nÂgra virusdatabaser i Sverige. Nu vet vi att det finns fler. Det finns olika uppfattningar om hur virusbaserna skall be- kmpas. Roger Gustafsson tycker att det bsta r att tiga ihjl dem. Virus- makarna vill fÂ uppmrksamhet, under sina pseudonymer, och framstÂ som "mystiska och duktiga". Mikael Winterkvist har gÂtt pÂ linjen att gra allt offentligt, sÂ att alla andra anvndare kan reagera. -FrÂgan r om det r sÂ bra. Det kan gÂ ver till terror Ât andra hÂllet i stllet, sger Roger Gustafsson. Til syvende og sidst tror jag att vi fÂr vnda oss till politikerna och be om lagstiftning. Under dagens lagstiftning r virusbaser ytterst svÂra att komma Ât. Den som sprider virus mÂste fÂngas pÂ bar grning med att sprida virus. Men i och med att virusbaserna avsljas fÂr de iallafall svÂrare att verka. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ FREDAGEN DEN 13 - ALLA VIRUS DAG: DSR (11/92) Om en vecka, fredagen den 13, kan ett virus drabba din hÂrddisk. Bland annat berknas flera varianter pÂ viruset Jerusalem slÂ till. November mÂnad i Âr r mer virusdrabbad n andra mÂnader, vilket naturligtvis beror pÂ att den trettonde infaller pÂ en fredag. Viruset Jerusalem dyker upp i olika skepnader. RAM r ett minnesresident virus som infekterar com-, exe-, command.com- och overlay-filer, det vill sga de filer programmet som laddas in vid behov. Nr RAM-viruset varit minnesresident i 30 minuter dyker en svart lÂda upp pÂ skrmen och systemet blir lÂngsammare. WESTWOOD r en annan variant pÂ Jerusalem. Det pÂminner om RAM pÂ sÂ stt att en svart lÂda dyker upp pÂ skrmen efter att viruset varit minnesresident i 30 minuter. HYBRID heter ett annat virus som slÂr till den trettonde. Det r ett icke-resident virus som infekterar com-filer inklusive command.com. Hybrid skriver ver den aktuella diskens boot-sektor varje gÂng en infekterad fil ppnas. Andra virus som slÂr till den trettonde r: FRIDAY THE 13TH, MONXLA, JERUSALEM D och E och NEW JERUSALEM. Men det r inte slut pÂ elndet efter fredagen den trettonde. Den 14 november dyker ett nytt virus upp. SATURDAY 14TH eller DURBAN. Det infekterar com-, exe- och overlay-filer, men inte command.com. Viruset skriver ver de 100 frsta logiska sektorerna i a:, b: och c:-diskarna och det frstr hÂrddiskens boot-sektor, partitionstabell och filallokeringstabell. Den 17 november r det dags fr nsta virus: NOVEMBER 17TH, den 18 slÂr KENNEDY-viruset till (Joseph Kennedy Sr avled dÂ), likasÂ den 22 (mordet pÂ John F Kennedy), den 24 FORM och den 27 SKISM. Sedan r det bara att akta sig fr otckheterna som dyker upp i december. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ SNLLA VIRUS SKA G÷RA DATASYSTEM SNABBARE: DSR (11/92) Sjlvstndiga programsnuttar lser problemen. Sg virus och de flesta tnker pÂ illasinnade smÂ programsnuttar som stller till med elnde i datorerna. Nu menar forskare i USA att samma teknik ocksÂ kan anvndas fr nyttiga ndamÂl. Till exempel kan "snlla" virus agera som ett snabbt pro- gram som hmtar uppgifter i en databas. Datavirus kan vara antingen skadliga eller nyttiga, helt beroende pÂ vem som konstruerat dem och varfr. Enkelt uttryckt kan man sga att nyttiga virus ska agera som smÂ sjlvstndiga programsnuttar, helt osynliga fr slut- anvndaren. -Samma egenskaper som gr dem till ett hot, gr ocksÂ virus till ett kraftfullt verktyg fr att till exempel distribuera resurser i ett datasystem, sger forskaren Frederick Cohen, som ocksÂ r chef fr programfretaget ASP i USA. Cohen pekar pÂ att mÂnga stora system gnar mer tid Ât att frdela processorresurser n att verkligen fÂ instruktioner utfrda. Virusens uppgift skulle hr vara att Âka runt i systemet, ta reda pÂ var resurserna behvs bst och sedan styra dem dit. SK÷TER UNDERHLL Ett liknande virus skulle kunna anvndas fr att skta en del av under- hÂllet av ett strre program. -Det blir mycket billigare att underhÂlla ett system som underhÂller sig sjlvt, sger Frederick Cohen. Virus ska ocksÂ kunna effektivisera arbetet med databaser. Till exempel tnker sig Cohen att man ska anvnda sig av virusens frmÂga att koppla sig till andra program. De kan uppdatera databaser drifrÂn och se till att inaktuella uppgifter raderas. En konkret tillmpning kan vara att skicka ut rkningar och sedan bokfra att betalningen gjorts. Viruset skapas med uppgiften att skicka ut brev till en person nda tills han eller hon betalt sin rkning. Nr pengarna kommit in omvandlar sig viruset till en ny funktion och frflyttar sig till en annan del av databasen dr det gr en notering om att betalningen r utfrd. Drefter frstr viruset sig sjlvt. SJLVF÷RST÷RANDE Just detta att uppgiften r klart avgrnsad och att viruset frstr sig sjlvt r en av de avgrande skillnaderna mot de mer illasinnade kusinerna. En liknande tillmpning anvnds redan nu av Cohens fretag i ett program som kallas Payback. Enligt Frederick Cohen ska snlla virus inte heller kunna stlla till med skada utanfr det system de finns i. -De hr virusen kan inte frka sig i en PC-milj eftersom de inte ver- lever utanfr det program de fds i, sger han. ANNAN TYP AV VIRUS Ett annat exempel pÂ nyttiga virus r ett program kallat Lenstra-Manasse. Programmet utfr komplexa matematiska operationer pÂ mycket stora tal genom att anvnda sig av processorkraften i flera datorer. Varje virus tar var sin del av problemet och rapporterar sedan in resultatet till ett centralt program. KRITISERAS Frederick Cohen och hans forskarkollegor fÂr dock knappast vara oemotsagda. Kritikerna menar att virus alltid mÂste ses som objudna gster som varken visar sig eller ber om tillstÂnd fr att rumstera omkring i systemet. -Virus r per definition nÂgonting som sker i systemet utan din vetskap. Hur kan det vara av godo, undrar virusforskaren Chengi Jimmy Kuo. Andra kritik- er menar att om ett program frndras pÂ nÂgot stt av ett virus sÂ kan licens- tagaren frlora sin rtt till support frÂn leverantren. Ytterligare en invnd- ning r av mer praktisk natur: Hur ska ett antivirusprogram skilja mellan goda virus som ska lmnas i fred och onda som ska frstras? SÂ fort man rensar sin hÂrddisk frÂn Fredagen den 13 och andra elaka program frsvinner ocksÂ alla nyttiga virus som ska snabba upp systemet. +--------------+ +-------------+ | SNLLA VIRUS | | ELAKA VIRUS | +--------------+ +-------------+ skicka ut rkning kontrollera dagens datum <+ | nej | | nej Har pengarna kommit in? ------------+ r det rtt datum?----+ | ja | | ja Omvandla sig till ny funktion <- Skicka ut <--+ Frstr alla filer | | pÂminnelse | Frstr sig sjlv Notera att pengarna betalts | | | | | Har pengarna | Frstr sig sjlv | kommit in? --+ nej | | ja +-------+ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ SM, OTCKA VIRUS: DSR (11/92) Mac-gare r lyckligt lottade pÂ ett viktigt omrÂde i frhÂllande till PC-anvndarna. Det finns bara ett 50-tal datavirus som kan infektera en Macintosh. Det finns kanske bort emot 1 500 virus som kan angripa en PC. Men fr den skull r inte datavirus nÂgot som ens den gode Mac-anvndaren fÂr ta ltt pÂ. De kan trots allt snka prestandan ganska skapligt om oturen r framme. Drfr ska man nr man tar backuper, spara dem i minst tre genera- tioner. PÂ sÂ stt underlttar man Âterskapandet av data pÂ en hÂrddisk som vid nÂgot tillflle har blivit smittad. SAM R BST De verlgst bsta och mest populra kommersiella antivirusprogrammen i Sverige heter SAM (Symantic Antivirus for Macintosh) och Virex. De har bland annat den frdelen att du sjlv kan skriva in information om de nya virus som dyker upp och pÂ sÂ stt hindra att dessa infekterar datorn. Fr att reparera redan infekterade filer mÂste du dock uppdatera sjlva programmet. Det finns ven nÂgra andra produkter som r av intresse. Det r tvÂ amerikanska free- ware-program, det vill sga program som man fritt och gratis fÂr lov att kopiera och ge till andra. IDEELL KAMP I fallet med Gatekeeper och Disinfectant r det dessutom nÂgot som kon- struktrerna efterstrvar. De bekmpar virusfaran pÂ ideell basis och skriver program som i mÂngt och mycket matchar de kommersiella produkterna. Frdelen med SAM och Virex r att du kan prenumerera pÂ information om nya virus och sjlv uppdatera den funktion som hindrar dem att trnga in i din Mac. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ LR DIG MER OM VIRUS: DSR (11/92) Kunskap r det bsta skyddet mot virus. Den som vet hur virus sprids kan undvika farorna utan verdriven frsiktighet. Tyvrr har datorpressen inte bidragit till att skapa klarhet i mnet. I en svensk datortidning lste jag att PC kan fÂ virus nr man gr Dir pÂ en smittad diskett. Det stmmer inte. I PC-vrlden finns det tvÂ typer av virus: fil- och bootvirus. De r idag ungefr lika vanliga, men filvirus tycks vara pÂ frammarsch. Inga andra typer av virus existerar i PC-vrlden. Filvirus sprids via vanliga program. Nr det smittade programmet krs laddas ocksÂ viruset in i minnet och ligger dr som ett minnesresident program: det ligger aktivt i bakgrunden medan andra program krs som vanligt. Viruset kopierar sig sjlv till andra programfiler, bÂde pÂ hÂrddisk och diskett. Bootvirus fungerar pÂ samma stt, men sprids med via en annan metod. Nr datorn startas med en diskett pÂ plats i enhet A: frsker datorn lsa in ett program frÂn startspÂret pÂ disketten. Finns det inget startprogram ger datorn meddelandet "Ingen systemdiskett, tryck pÂ valfri tangen fr att fortstta". Den hr smygvgen utnyttjar bootviruset, som placeras pÂ diskettens startspÂr. Nr datorn slÂs pÂ med en smittad diskett i enhet A: laddas viruset in i minnet och lgger sig som ett minnesresident program. Det dljer sig genom att lmna samma meddelande som en ren diskett hade funnits i A:. Det aktiva bootviruset passar pÂ att infektera hÂrddiskens startspÂr. Varje gÂng datorn slÂs pÂ, med eller utan diskett, laddas viruset in i minnet. Viruset sprids vidare genom att kopiera sig sjlvt till andra disketter som anvnds i datorn. Varje diskett som stoppas in i en smittad dator kan fÂ boot- viruset. Det frkar sig pÂ sÂ vis snabbt. Virus i PC-vrlden kan inte smitta pÂ nÂgot annat stt. Mot bootvirus finns det ett hundraprocentigt skydd i de flesta moderna datorer. Ls min spalt i Computer Sweden nummer 36/1992. (Red: eller se DSR 08-10). ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DEL H BLANDAT SAMT ICKE-RELATERAT DEL H ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DEL I KONTAKTA DSR! DEL I ____________________________________________________________________________ DSR tar grna emot nya sponsor/support-system. Om du har speciellt intresse fr Rapporten, och/eller vill stdja DSR -- Lmna ditt BBS nummer och annan vital information pÂ The Stash, Sedes Diaboli eller skicka ett E-Mail till vÂr internet adress fr vidare information. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ---------------------------------------------------------------------------- ---- The Stash :: Telegard :: 300-14400 :: 24HRS :: DSR #1 Node ---- ---- Sedes Diaboli :: AmiUnix :: 300-14400 :: 24HRS :: DSR Information ---- ---------------------------------------------------------------------------- *** Tidigare nummer av DSR - E-Mail till: chief@lysator.liu.se Endast pÂ frfrÂgan och endast genom E-Mail. Glm ej att ange nummer. *** Rapportera / Lmna information - E-Mail till chief@lysator.liu.se med din artikel. Ange om du vill bli listad som informations-lmnare. OBS! Detta mÂste vara med fr att artikeln skall accepteras OBS! ---------------------------------------------------------------- | Klla, Datum, Eventuell Del, Sida, Artikel-frfattare. | | ---- Och glm inte artikelns titel ---- | | Ex: Dagens Nyheter, 921120, Del A, Sida 12, Bertil Nyhetsson | ---------------------------------------------------------------- * DSR Internet Mailing List nu fungerande! * Vill du fÂ DSR direkt till din internet-adress? Skicka dÂ E-Mail till chief@lysator.liu.se med texten 'Addera DSR' i "body'n". OBS! 'Addera DSR' *MSTE* finnas med, annars fungerar det inte. DÂ blir du adderad till DSR's Mailing List, och fÂr DSR direkt nr den kommer ut, bekvmt och utan arbete, till din adress. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ Den Svenska Rapporten Nr. 11 November 30, 1992 av TC Chefredaktr fr Den Svenska Rapporten ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________

← Svenska e-zines (1990-2008)