Digital Underground - uXu - Underground eXperts United

____________________________________________________________________________ DEN SVENSKA RAPPORTEN Nyheter inom Dataskerhet och Informationsfrihet Nr.12 Vol.2 #01 Januari 22, 1993 InnehÂll: Ledare.......................Del A Brott........................Del B Skerhet.....................Del C MÂnadens Datainspektion......Del D Tele och Transmission........Del E Piratkopiering...............Del F Virus och Trojanska Hstar...Del G Blandat samt Icke-Relaterat..Del H * rets Glmda.................Del I Brott........................I-1 Skerhet.....................I-2 Datainspektionen.............I-3 Tele och Transmission........I-4 Piratkopiering...............I-5 Virus och Trojanska Hstar...I-6 Blandat samt Icke-Relaterat..I-7 Kontakta DSR!................Del J ____________________________________________________________________________ DEL A LEDARE DEL A ____________________________________________________________________________ Den Svenska Rapporten (DSR) r en oberoende elektronisk publikation som frmst rapporterar nyheter tckande fljande omrÂden: Dataskerhet, Tryckfrihet, Informationsfrihet, Personlig Integritet, Databrott och nraliggande brott. ven nyheter inom Tele och Transmission / relaterade brott rapporteras. Ett index ver alla artiklar publicerade i DSR, samt nycklar till klla, nummer, sida, del, artikel-frfattare och datum finns ven tillgngligt. Den Svenska Rapporten accepterar utomstÂende informations-lmnare. Vem som helst kan skriva fr/lmna information till DSR. Skribenten/Lmnaren blir adderad som informations-lmnare, eller frfattare till artikeln (om det r ett eget verk). Full diskretion om frfattaren/lmnaren sÂ nskar. Artiklar/Information kan lmnas pÂ de system som finns listade i slutet av varje nummer av DSR samt ven skickas till vÂr internet-adress. Detta nummer, det sista 1992 och det frsta 1993 innehÂller ven de artiklar som missats eller inte fÂtt plats under Âret som gÂtt, som dÂ kompletterar volym 1 av DSR. Dessa finner ni under del I. Ett slutligt pÂpekande r att DSR inte fungerar som rttande instans, och drfr r alla artiklar ofrndrade och i sitt ursprungsutfrande. Fel, stavningsfel eller rena faktafel stÂr artikel-frfattaren sjlv fr. TC, DSR Chefred. _____________________________________________________________________________ DSR 12/01 NYHETSINDEX DSR 12/01 _____________________________________________________________________________ B: BROTT ............................................................................. Ingen Backup, Ingen Frskring...................................CS105005TZ.. Sigill Mot Datorstld............................................CS105008TT.. Datorhrva i Stockholm...........................................CS105104TT.. TT Utsatt Fr Olovligt DatorintrÂng..............................DN1912A05TT.* Vi Hjlper Dig Med Stldskyddet..................................DD039209VA.. Slarv, Datorbrott, SÂrbarhet.....................................DD039212PH.. Tuffare Tag Mot Databrotten......................................CS110207TZ.. Polisen Utreder Programstld.....................................CS1102-201CS ............................................................................. C: SKERHET ............................................................................. Tunga Anvndare Krver Skerhetsmyndighet........................CS104806RB.. Dags Fr Offert PÂ Ntverksskra PC..............................CS105004TZ.. Datartt 93......................................................CS110215.... Hur Ser En Skerhetschef Ut?.....................................CS110306TZ.. Standarder Efterlyses Fr TrÂdlsa Ntverk.......................CS110311IN.. ............................................................................. D: MNADENS DATAINSPEKTION ............................................................................. TillÂtelse Fr Samkrning........................................CS104806CS.. DI Vill Btflla Inkassofretag..................................CS104910TT.. FrÂga DI.........................................................CS104929CS.. DI-Kritik Mot Boregister.........................................CS105008TT.. ............................................................................. E: TELE OCH TRANSMISSION ............................................................................. Tele2 Tar Hjlp Av AT&T..........................................CS104940CS.. Televerket Lurades PÂ Miljonbelopp...............................EX101233PT..* Televerket Lurades PÂ En Miljon..................................EX101214PT..* Tar Hjlp Av Televerket..........................................CS105026LD.. Teletjnst Stoppas Efter Fiffel..................................DN1312A05TT.* Nu Kommer ISDN i Hela Sverige....................................CS105112EG.. ............................................................................. F: PIRATKOPIERING ............................................................................. Tysk Polis SlÂr Till Mot Piratkopiering..........................CS104911IN.. BSA Trappar Upp Piratkrig........................................CS1102-202CS ............................................................................. G: VIRUS OCH TROJANSKA HSTAR ............................................................................. ÷rebro-Kuriren Smittat Av Virus..................................CS104808CS.. Knarkkungens Datavirus Jagas.....................................CS104812TT.. Dagstidning Virusdrabbad.........................................CS104908TT.. Se Upp Fr Nordiska Virus........................................CS1049MP02IN "Tekniskt Omjligt Med Dir-Virus"................................CS105002BN.. ............................................................................. H: BLANDAT SAMT ICKE-RELATERAT ............................................................................. New Films: Sneakers..............................................EM129231AO.. "Sneakers".......................................................DZ211617CR.. Slutlyssnat PÂ Polisradion.......................................CS110208CS.. "Hackaren r Inte Den Stora Fienden".............................CS110210IN.. Datathriller Utan NÂgot Riktigt Lyft.............................CS110227KJ.. ............................................................................. I: RETS GL÷MDA (se index fr artiklar vid del I) ............................................................................. ............................................................................. _____________________________________________________________ av TC, Chefredaktr fr Den Svenska Rapporten frrutom de markerade med '*' vilka r inskickade av informations-lmnare och rapportrer fr DSR. _____________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DEL B BROTT DEL B ____________________________________________________________________________ INGEN BACKUP, INGEN F÷RSKRING: DSR (12/92) Frskringsbolagen har skrpt ersttningsvillkoren vid datorstlder i sina fretagsfrskringar. Ingen backup - ingen ersttning fr kostnader som uppstÂr om information frsvinner i samband med en datorstld. -Kommer det tjuvar och tar en dator som man inte tagit backup pÂ, dÂ r man illa ute, sger Hans Cederfalk, skadeinspektr pÂ frskringsbolaget Folksam. VIKTIGARE N BURKEN Varje dygn utstts fretag runt om i landet fr inbrott, och nstan alltid r det datorerna som r tjuvarna r mest intresserade av. De fretag som blivit av med sina datorer tvingas inte sllan konstatera att informationen som lagrats i datorn kostar mer att erstta n sjlva hÂrdvaran. Frlusten av en viktig originalritning, ett omfattande register eller annan vrdefull information som frsvinner vid en datorstld kan ibland visa sig vara katastrofal. En vanlig fretagsfrskring tcker frlusten av sjlva datorerna. Och frr kunde man i mÂnga fall gra ansprÂk pÂ att fÂ viss er- sttning ocksÂ fr den datorlagrade informationen som frsvann i samband med stlden. Men sÂ r det inte lngre. Frskringsbolagen har skrpt villkoren. Nu krvs backup. BARA MED BACKUP -I frskringsvillkoren som trtt i kraft i Âr sger vi att vi bara frskrar skerhetskopierad data och programvara. Det r bara den information som man tagit backup pÂ som r frskrad, sger Hans Cederfalk. Samma villkor gller ocksÂ hos andra frskringsbolag som Trygg-Hansa och Skandia. Gemensamt r att frskringsbolagen krver att det finns minst tvÂ backuper. Den ena ska frvaras i ett brandskert kassaskÂp och den andra mÂste frvaras pÂ annan plats n sjlva fretaget. -Skulle det hnda att tjuvarna kommer ver backuperna ocksÂ, dÂ r informationen frskrad, sger Hans Cederfalk. Om det finns backuper har frskringstagaren mjlighet att fÂ ersttning fr de kostnader som uppstÂr nr den skerhetskopierade informationen ska lggas in i en ny dator, berttar Maud Fagerstedt, skadeinspektr pÂ Trygg-Hansa. BÂde hon och Hans Cederfalk pÂ Folksam tycker sig under senare tid ha knt en viss minskning av antalet datorstlder. -Jag tycker nog i alla fall att det har stabiliserat sig. Tidigare sÂg vi hur datorstlderna kade hela tiden, nu knns det som det dmpats en aning, sger Hans Cederfalk. MSTE SKYDDA SIG Orsaken r sannolikt att fretagen lrt sig att skydda sina datorer bttre mot inbrott, under senare tid. Ny stldskyddsprodukter fr datorer har fÂtt en god spridning pÂ marknaden under senare tid, exempelvis utrustning som lÂser fast datorer i bordsskivan. Maud Fagerstedt pÂ Trygg-Hansa berttar om en teknik som gr det mjligt att lgga in dolda filer med namn och adress- uppgifter pÂ garen i datorn. Polisen kan lsa filerna om de pÂtrffar en dator som misstnks vara stulen. -Det hnder ju att tjuvarna river bort lapparna med serienummer frÂn datorn och erstter dem med falska, sger Maud Fagerstedt. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ SIGILL MOT DATORST÷LD: DSR (12/92) Svenska stldskyddsfreningen, SSF, lanserar ett mrkningssystem som uppges kunna underltta identifieringen av stulna datorer. Systemet innebr att datorerna mrks med ett sigill med en inbyggd identifieringskomponent och med transpondrar. Datorerna registreras i en databas. Nr en misstnkt stulen dator upptcks kan polisen eller frskringsbolaget lsa av datorns kod och titta vem som r rttmtig gare. Datorstlderna har kat dramatiskt i Sverige de senaste Âren. Varje Âr stjls datorer fr 1,5 miljarder kronor. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DATORHRVA I STOCKHOLM: DSR (12/92) TvÂ mn har annhÂllits i Stockholm misstnkta fr att ha stulit datorer fr minst en halv miljon kronor. Polisen utesluter inte att mnnen kan ligga bakom betydligt fler stlder av datorer i StockholmsomrÂdet. En av de miss- tnkta arbetar inom databranschen. Han har en egen firma i Stockholm och kper och sljer datorer. Polisen misstnker att mnnen kan ligga bakom flera datorstlder. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ TT UTSATT F÷R OLOVLIGT DATORINTRNG: DSR (12/92) Tidningarnas telegrambyrÂ, TT, utsattes natten till onsdagen fr olovligt datorintrÂng. NÂgon gjorde dÂ upprepade frsk att ta sig in i TT:s datorer. I datorerna har TT:s reportrar personliga kataloger i datasystemet dr de lagrar uppgifter, och det r dessa som nÂgon frskt fÂtt tillgÂng till. -Vi utreder hndelsen, och saken r pÂ vg att klaras upp, sger Leif Svensson, TT:s inrikeschef. Det r allvarligt nr nÂgon frsker komma Ât journalistiska uppgifter pÂ det hr sttet. Det finns dock inga tecken pÂ att man lyckats komma Ât journalisternas kataloger. :::: Information Lmnad av Mephisto :::: ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ VI HJLPER DIG MED ST÷LDSKYDDET: DSR (12/92) I inbrottsvÂgens klvatten. Med anledning av den vÂg av inbrott och andra stlder av datautrustning, dr Vattenfalls RÂckstakontor har drabbats hÂrt, har ADB-skerhetsavdelningen inhandlat nÂgra olika system fr mrkning av utrustning. Dessutom har vi tittat pÂ lÂsanordningar. * Operation mrknining. En av metoderna r Svenska Stldskyddsfreningens gravyrpenna (Operation mrkning) med vilken text kan graveras in i plast- eller metallhljet pÂ en persondator, skrivare, fax eller liknande. Gravyr- pennan kan lÂnas frÂn ADB-skerhetsavdelningen. * Etsad etikett. En annan metod som vi vill rekommendera r en etikett med frtryckt text och loga. Etiketten klistras pÂ utrustningens hlje samtidigt som kompletterande text *etsas* in. Genom detta fÂr du bÂde en synlig och permanent mrkning. Bilden nedan visar ett exempel. (Bild) * FastlÂsning. Vi kan ocksÂ lmna information om hur utrustningen kan lÂsas fast. Det finns ett par olika metoder, godknda av Svenska Stldskydds- freningen. Ett nytt stldskyddssystem gÂr ut pÂ datorn mrks med ett antal s k transpondrar, ett sorts mikrochips med antenn. Placeras dels synligt, dels gmda i datorn. En skylt talar om att datorn r mrkt. (Ur DN 921202) ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ SLARV, DATORBROTT, SRBARHET: DSR (12/92) DATORHAVERI LAMSLR STATEN I FLERA VECKOR PÂ Vattenfall finns det katastrofplaner fr datordriften och vi har dessutom katastrofvat. SÂ r inte fallet verallt "inom statsvsendet". Ls mer i tidningen *Computer Sweden*, nr 45/92. Dr presenteras en jmfrande underskning under rubricerande rubrik. Tyvrr r det bara de mindre goda exemplen som redovisas utfrligare. SKERHET I UNIX PÂ senare tid har antalet Unix-system inom Vattenfall kat. Tendensen fortstter. Samtidigt kar antalet system med hemligstmplad information eller dr skydd mot manipulering r av avgrande betydelse. Vattenfalls ADB- skerhetsavdelning har nyligen genomfrt en utredning om skerheten i UNIX, i samarbete med flera enheter inom koncernen. Under arbetet med utredningen konstaterades att vÂra datormiljer i vissa/ mÂnga fall behver anpassas, fr att uppfylla krav pÂ sekretess och integritet. Kraven stlls av systemgaren och/eller finns specifierade i Vattefalls ADB-skerhetshandbok. Goda mjligheter till sker hantering idag Unix har haft ryktet att ej vara lmpligt fr sekretessbelagd information. Detta rykte har delvis sitt ursprung i att de tidiga versionerna av operativ- systemet har saknat funktioner fr att hantera informationen pÂ ett skert stt. Samtidigt har leverantrerna inte utnyttjat de mjligheter som funnits att bygga in Âtkomstskydd. Fr dagens Unix-system finns goda mjligheter att skapa ett Âtkomstskydd genom att anpassa systemet pÂ lmpligt stt, bygga upp rutiner samt att i vissa fall skaffa tillggsprodukter. Rapport framtagen Koncernens ADB-skerhetsavdelning har utrett skerheten i Unix i samarbete med flera enheter inom koncernen. Utredningen har resulterat i en rapport som beskriver hur Vattenfall kan anvnda Unix-datorer pÂ ett skrare stt. I rapporten finns: * Anvisningar fr hur Unix-system kan anpassas * Uppgifter om viss fri programvara som kar mjligheterna att behÂlla en sker milj. Programvaran tillhandahÂlls inom Vattenfall. * Information om skerhetsprodukter som finns pÂ ppna marknaden. S4-PROJEKTET Vattenfallkoncernens S4-projekt, som syftade till att ta fram ett skerhetskoncept fr drift av knsliga system i befintlig milj, r nstan avslutat. Det som ÂterstÂr r att trimma och verifiera resultatet i riktig driftmilj. Enligt planen skulle det installeras hos region Mellersta Norrland nu i hst, men omorganiserandet av Marknad och Vattenkraft- produktionen satte hiner i vgen. MÂlsttningen nu r att installation ska ske under 1993. Diskusssion pÂgÂr med ett antal intressenter. Systemet bygger pÂ frstrkt skalskydd av arbetsstation respektive server/host, tillsammans med kryptologiska funktioner skyddade med smartkort- teknik. Detta ger ett mycket gott skydd (verifierat av svensk expertis) och r rent tekniskt mycket lÂngt framme. Tekniken r modulrt uppbyggd och meningen r att hela systemet eller delar drav skall kunna anvndas i framtida skerhetslsningar. Det kan nmnas att Rikspolisen, Riksfrskrings- verket med flera, gemensamt har ett projekt som syftar till att uppnÂ det vi redan har gjort. ADB-SKERHET ADB-skerhet r en del av koncernens totala skerhetssystem. ADB- skerhetsomrÂdet omfattar systemanskaffning, systemutveckling, underhÂll, drift och avveckling av ADB-system som ska produktionskras Ât nÂgot bolag inom Vattenfallkoncernen. Vattenfalls ADB-skerhetsavdelning arbetar fr hela Vattenfallkoncernen. Avdelningens verksamhet finansieras med koncern- medel och stÂr drfr till tjnst fr hela Vattenfall AB och alla hel- eller delgda bolag dr Vattenfall har majoritetsinflytande. ADB-skerhetsavdelningen skall tillse att generella riktlinjer och rekommendationer utvecklas, stdja projekt och linjeenheter i skerhets- arbetet samt i samrÂd med lokala skerhetsansvariga flja upp skerhets- nivÂn. Vattenfallkoncernens ADB-skerhetschef skall lmna information om sÂrbarhet och skerhetsplaner till koncernledning och chefer fr bolag och linjeenheter. Fr nrmare information om skerhetsmodeller och skerhetsÂtgrder kontakta Vattenfallkoncernens ADB-skerhetsavdelning, som finns pÂ Vattenfall Data. Se avdelning DD i RÂckstakatalogen. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ TUFFARE TAG MOT DATABROTTEN: DSR (1/93) Den som tillverkar eller sprider datavirus kan i framtiden riskera riskera upp till sex Ârs fngelse. Det freslÂr Datastraffsrttsutredningen, som vill anpassa lagen till den datatekniska utvecklingen. Olovligt data- intrÂng och sÂ kallad R÷S-avlyssning r andra brott som utredarna vill in- rangera under brottsbalkens straffbestmmelser. Betnkandet frÂn datastraffrttsutredningen verlmnades innan julhelgen till justitieminister Gun Hellsvik (m). Utredningens syfte har varit att modernisera straffreglerna sÂ att de bttre stmmer verens med den blixt- snabba tekniska utvecklingen inom data- och teleomrÂdet. De lagparagrafer som idag ska styra domstolarna nr det gller databrott har hunnit att bli frÂldrade. Nr datalagen infrdes 1973 fanns knappt persondatorer. Brotts- balken har bara genomgÂtt marginella anpassningar till datautvecklingen under det senaste decenniet. RttegÂngsbalken har, sÂ nr pÂ nÂgra smÂ- justeringar, sett likadan ut sedan 1948. I utredningens frslag aviseras betydligt hÂrdare tag mot databrottslighet. Det gller exempelvis de som olovligt tar sig in och frstr information i nÂgon annans datasystem. Enligt utredningens frslag ska en sÂ kallad "cracker", som olovligen tar sig in och frstr information i nÂgon annans datasystem kunna dmas till upp till fyra Ârs fngelse. LIVSTIDSFNGELSE F÷R INTRNG Utredarna flyttar helt enkelt ver dataintrÂngsbrottet frÂn datalagen till brottsbalken, som har betydligt hÂrdare straffbestmmelser. Om data- intrÂnget medfr betydande ekonomisk skada fr den som drabbas, sÂ ska den som utfrt brottet kunna dmas till fngelse i upp till fyra Âr. Allt i enlighet med brottsbalkens straffbestmmelser fr skadegrelse och grov skadegrelse. I extremfallet ska en cracker kunna dmas till livstids fngelse, om dataintrÂnget orsakar betydlig skada fr "rikets skerhet, folkfrsrjningen, eller fr upprtthÂllande av allmn ordning och skerhet." Brottet jmstlls dÂ med brottsbalkens sabotageparagrafer dr den hÂrdaste pÂfljden r livstids fngelse. "Genom detta markeras hur allvarligt samhllet ser pÂ denna typ av brottslighet", skriver utredarna i sitt betnkande. OcksÂ nr det gller datavirus vill utredarna ha betydligt hÂrdare tag n idag. Det blir brottsligt bÂde att framstlla eller sprida datavirus. I normalfallet freslÂs bter eller fngelse i hgst tvÂ Âr och vid grov brottslighet fngelse frÂn sex mÂnader nda upp till sex Âr. Utredarna vill ocksÂ ndra bestmmelserna fr husrannsakan sÂ att datalagrad information lttare kan tas i beslag. I betnkandet freslÂs ocksÂ utvidgade mjligheter att gra husrannsakan i sÂ kallade BBSer, om dessa misstnks innehÂlla information som kan anvndas vid brott. Utredarna vill ven att det ska bli straffbart att olovligen avlyssna sÂ kallat rjande strÂlning, R÷S, frÂn andras datorer. Datastraffs- rttsutredningen lgger ocksÂ fram ett frslag till skydd fr lsenord och annan hemlig identitetsinformation. VDn BLIR ANSVARIG I betnkandet freslÂs ven att aktiebolagslagen ndras sÂ att bolagets styrelse fÂr ansvaret fr att databehandlingen utfrs under tillfredstllande kontroll. Bolagets VD fÂr det direkta ansvaret fr att databehandlingen skts pÂ ett betryggande och skert stt. "Dessa bestmmelser torde glla redan idag, men utredningen har ansett det vara av vrde att infra en uttrycklig bestmmelse fr att hja skerhetsmedvetandet i fretagen", skriver utredarna. Utredarna har ocksÂ tittat pÂ frÂgan om digitala dokument ska kunna anvndas bevismatierial i rttegÂngar. "Ett grundlggande problem r att de elektroniska impulserna inte kan 'lÂsas' pÂ samma stt som blcket 'lÂses' till pappret. Det blir drfr svÂrt att tillerknna text i digital form urkundskvalitet", skriver utredarna. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ POLISEN UTREDER PROGRAMST÷LD: DSR (1/93) Det norska datafretaget Aliense A/S har polisanmlt ett svenskt datafretag fr stld av ett program vrt drygt tio miljoner kronor. Bakgrunden r att Aliense A/S kpte ett dotterfretag i Norge av det svenska fretaget. I kpet skulle rttigheterna till lneprogrammet Royalty ingÂ. Men nu har det svenska fretaget sÂlt en vidareutvecklad version av Royalty till Statens lne- och pensionsverk. Dr ska Royalty erstta det gamla lnesystemet Slr som rknar ut lnerna fr 175 000 anstllda. Rikskriminalen utreder nu om det svenska fretaget lurat norrmnnen och om fretaget brutit mot upphovsrtten nr programmet sÂldes till Statens lne- och pensionsverk. ____________________________________________________________________________ DEL C SKERHET DEL C ____________________________________________________________________________ TUNGA ANVNDARE KRVER SKERHETSMYNDIGHET: DSR (11/92) Sverige behver en myndighet som skter certifiering av skerheten i program och hÂrdvara. Annars riskerar svenska leverantrer att stngas ute frÂn EG dr det stlls allt hÂrdare krav pÂ skerheten. Det skriver Citi- projektet i en rapport som nu bollas runt i regeringen. Bakom rapporten ligger en grupp av tunga anvndare, dribland Ericsson, Saab-Scania och Televerket. -Sverige riskerar att frlora sin status som hgt stÂende industri- nation, sger Jan Rylander pÂ Frsvarets forskningsanstalt, projektledare fr Citi-projektet. Han anser att det mÂste finnas en myndighet eller en myndighetsfunktion i landet som kan certifiera svenska dataprodukter. -Svensk industri behver en sparringpartner pÂ hemmaplan som kan ge rÂd. Och utlandet skulle det vga tungt om staten kunde garantera att produkterna klarar skerhetsnormerna. Allt fler kunder, srskilt inom frsvarsindustrin, i EG krver att produkterna r skerhetscertifierade. Leverantrer utan certifikat fÂr i vissa fall inte ens offerera. Rylander pekar ocksÂ pÂ risken att system som mÂste uppfylla skerhetsnormerna tillverkas utomlands. -Till slut skulle ingen i landet veta nÂgonting om vad som finns i de kritiska systemen. Enligt Rylander r det brÂttom att fÂ till stÂnd en myndighet. EG-lnder som Storbritannien, Nederlnderna, Tyskland och Frankrike har kommit lÂngt. Dr finns redan myndigheter som fljer EG- frslaget Itsec (IT Security Evaluation Criteria). -Det finns tusentals kvalificerade ADB-uppkpare i landet. Om vi kunde bilda en grupp av dessa skulle vi vara i gÂng tidigt 1993. Citi-projektets rapport ligger nu pÂ finansdepartementet. DepartementsrÂdet Ingemar Wahlberg har inte hunnit lsa rapporten, och vill helst inte veta av den. -Det hr r en nringspolitisk frÂga som borde sktas av ett annat departement. Jag frstÂr inte varfr rapporten ska ligga hos oss, sger Wahlberg, som dock lovar att granska rapporten noggrannt. FAKTA: Citi-projektet. Citi-projektet startade fr 1,5 Âr sedan. Projektet ingÂr i IT4-programmet. I projektet deltog representanter frÂn tunga datoranvndare, helst med "mer n 1 000 tekniker". Rapporten, som nu ligger pÂ remiss pÂ finans- departementet heter "Frslag till svenska insatser rrande informations- skerhet". ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DAGS F÷R OFFERT P NTVERKSSKRA PC: DSR (12/92) Just nu sitter mÂnga leverantrer i landet och sliter med sina offerter till det sÂ kallade allterminalprojektet. Det handlar om att uppfylla myndigheternas nya skerhetskrav fr att anvnda PC som terminal i centrala ntverk. Redan nu stÂr det klart att mycket stora upphandlingar vntar den leverantr som fÂr kontraktet. PÂ mÂnga av landets myndigheter rÂder idag frbud mot att anvnda persondatorer som terminaler mot ett centralt data- system. Persondatorn anses inte nog tillfrlitlig ur informationsskerhets- synpunkt. ENAS OM SKERHETSKRAV Fr ett drygt Âr sedan bestmde sig Rikspolisstyrelsen, Riksskatteverket och Riksfrskringsverket fr att frska enas om vilka skerhetskrav som mÂste uppfyllas fr att de skulle kunna acceptera PCn som terminal. Detta samarbete, dr sÂ smÂningom ven Statskontoret drogs in, kom att kallas Allterminalprojektet. I mitten av frra mÂnaden blev deras kravspecifikation klar. I mitten av nsta mÂnad mÂste de presumtiva leverantrerna vara klara med sina offerter. Avropsavtal kan komma att skrivas pÂ redan i april. Kraven gÂr i korthet ut pÂ att alla PC ska frses med lsare fr intelligenta kort, som ska anvndas fr identifiering och behrighetskontroll. Korten ska vara kopplade till ett standardprogram fr kryptering av alla data som lagras i PCn eller som skickas mellan systemen. Leverantren ska kunna erbjuda en gemensam standardiserad inloggningsmetod mot alla dator- miljer, som dessutom kan integreras med redan befintliga behrighets- kontrollsystem. Dessutom krvs enkla och lttarbetade uppfljningsrutiner och skerhetsloggar. Och sist men inte minst ska hela skerhetskonceptet kunna tillmpas pÂ myndigheternas redan befintliga persondatorer, oavsett om dessa krs med DOS eller OS2. Fr den leverantr som bst uppfyller kraven och lyckas ro hem avtalet vntar stora leveranser. Redan under 1993-94 handlar det om att integrera omkring 10 000 PC bara pÂ RPS, RSV och RFV i det nya skerhetskonceptet, uppskattar Sam Sderquist, ADB-skerhetschef pÂ Riks- frskringsverket. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DATARTT 93: DSR (1/93) Aktuell tvÂdagarskonferens "Ingen undgÂr att pÂverkas av EG-anpassningen inom Datartten" * Nya regler om hur du fÂr lagra och anvnda personuppgifter * Datainspektionens mer aktiva roll - r du i farozonen? * Vad betyder den nya upphovsrttslagen fr dig? * Offentlighetsprincipen - verlever den EG? * Hur skyddar du dig mot databrott? Lyssna till: Peter Seipel Stockholms Universitet Anita Bondestam Datainspektionen Jrgen Jarleman Upplysningscentralen Ingela Halvorsen Datastraffrttsutredningen Peter Danowsky Lagerlf & Leman Ulf Arrfelt Datalagsutredningen Sigurd Heuman Datalagsutredningen Werner Schneider UDAC Stefan Bernhard Lagerlf & Leman Agne Lindberg Advokatfirman Delphi Ett axplock frÂn tisdagens program: ----------------------------------- EG-direktivet om personlig integritet - vad kommer det att innehÂlla och hur pÂverkar det dig? * GenomgÂng av det ursprungliga direktivfrslaget * Vad innebr ndringsfrslaget? * Nr kommer ett frdigt frslag och vad kommer det att innebra? * MÂste Sverige anpassa sig? Offentlighetsprincipens vara eller icke vara vid ett eventuellt EG-intrde. * Vad innefattas i offentlighetsprincipen? * Offentlighetsprincipen och informationsteknologi - harmoni eller konflikt? * Vilken skyldighet finns att lmna ut data? * Vad r offentlig allmn handling och sekretessbelagd allmn handling? * Vad hnder vid ett EG-intrde? Datainspektionens roll i ett modernt samhlle. * Tillsynsmyndighet istlle fr tillstÂndsmyndighet * Vilka regler skall man arbeta efter? * Vad hnder med sjukvÂrdsregister och andra specialregister? * Tillsynsfrfarande - hur skall det gÂ till? Ett axplock frÂn onsdagens program: ----------------------------------- Hur bibehÂlla fullgod dataskerhet? * Vad r ett skert system? * DataintrÂng - vad r det? * Hur skyddar Du organisationen mot databrott? * Vilket ansvar har inhyrda konsulter vad gller sekretess? * Sekretess vid elektronisk post Upphovsrtten i programvarusammanhang - vad har frndrats? * EG:s direktiv om rttsskydd fr dataprogram * Den nya svenska upphovsrttslagen - vad innebr den? * Vad omfattar det upphovsrttsliga skyddet? * Skydd av programvara utanfr upphovsrtten Hur lgger du upp avtalet vid upphandling av IT-produkter? * Avtalsskrivning - vad behver du veta? * Checklista - vad skall du tnka pÂ? * r programvaran en vara eller en tjnst? - Vad har det fr betydelse? * Leverans och installation av hÂrdvara * Licensavtal * Sljarens ansvar * Bestllarskydd vid konkurser Skicka in din anmlan till: IIR AB Administrativa avd. Box 6894, 113 86 Stockholm. Ring in din anmlan 08-30 03 80. Faxa in din anmlan 08-736 62 55. Kursavgiften r 7.890 kr exklusive moms och inkluderar lunch, kaffe och dokumentation. OBS! Anmlan r bindande. Tid & Plats: 16 och 17 mars 1993. Bygget Konferenscenter, Norrlandsgatan 11, Stockholm. Tel 08-21 83 13. Institute for International Research AB ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ HUR SER EN SKERHETSCHEF UT?: DSR (1/93) Vad gr egentligen en ADB-skerhetschef? FrÂgan ska besvaras av en grupp forskare pÂ Institutionen fr Data och systemvetenskap vid Stockholms universitet. Vilka arbetsuppgifter ingÂr i ADB-skergetschefens jobb? Skiljer sig arbetet Ât mellan olika fretag? Idag finns inte finns det egentligen inte nÂgon sker kunskap om detta. En frklaring r att mycket av ADB- skerhetschefens jobb ofta omgrdas av sekretess. Men nu ska det bli ndring pÂ det. En grupp forskare pÂ det nybildade Centrum fr skerhetsinformatik - bildat vid universiteten i Stockholm och Linkping - har bestmt sig fr att lgga ADB-skerhetschefernas arbete under lupp. De har inlett en omfattande kartlggning som syftar till att fÂ bild av hur ADB-skerhetsarbetet i Sverige bedrivs idag och hur vi ligger till jmfrt med andra lnder. Dessutom ska man genom kartlggningen frska definiera vilka arbetsuppgifter som ingÂr i ADB- skerhetschefernas jobb, berttar Steward Kowalski pÂ data-systemvetenskapliga institutionen vid Stockholms Universitet, som leder forskningsprojektet. Vet man inte det, blir det svÂrt att pÂ veta hur man ska utbilda morgondagens ADB-skerhetschefer, pÂpekar Kowalski. Kartlggningen genomfrs i tre steg: Redan nu har en studie av platsannonser i bland annat Computer Sweden genomfrts. Genom att studera sÂdana annonser dr man sker ADB- skerhetschefer fÂr forskarna en god bild av vad fretagen anser att ett sÂdant arbete innefattar. -Frr tycks det som ADB-skerhetschefen sysslade mycket mer med tekniska frÂgestllningar. Nu idag verkar det som arbetet innehÂller mer av organisa- toriska frÂgor, sger Stewart Kowalski. Nsta steg tas nu i dagarna dÂ tvÂ olika typer av anonyma enkter skickas ut till totalt 700 ADB-skerhets- ansvariga som r medlemmar i SIG Security i Datafreningen. Enkterna innehÂller en rad frÂgor om vad som ingÂr ADB-skerhetschefens jobb. Fr att fÂ ADB-skerhetscheferna att ltta pÂ sekretessen kring sina arbetsuppgifter, har rikspolisstyrelsen, RPS, kopplats in fr att garantera enkternas anonymitet. RPS tar emot enktsvaren och skickar dem vidare till Sic Security fr kontroll. Enktsvaren skickas sedan tillbaks till RPS igen. Frsta drefter skickas de avidentifierade enkterna ver till forskarna. Det tredje och sista steget i kartlggningen r att forskarna fljer tre ADB-skerhetschefer - tvÂ frÂn nringslivet och en frÂn offentlig frvaltning - under en veckas tid fr att detalj observera hur deras arbete ser ut. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ STANDARDER EFTERLYSES F÷R TRDL÷SA NTVERK: DSR (1/93) [Urklipp ur en strre artikel om trÂdlsa ntverk, dr det som stod om] [skerhet presenteras hr nedan. -Ed] [...] Dataskerhet Kryptering r inget tekniskt problem pÂ digitala nt, men dremot pÂ mobiltelefonnt. Nr det gller digitala nt har amerikanska staten stllt till med ett ovntat problem: FBI vill kunna avlyssna telefonsamtal, och motstter sig drfr alltfr effektiva krypteringstekniker. [...] ____________________________________________________________________________ DEL D MNADENS DATAINSPEKTION DEL D ____________________________________________________________________________ TILLTELSE F÷R SAMK÷RNING: DSR (11/92) Datainspektionen ger lnsstyrelserna tillstÂnd att samkra yrkestrafik- registret och bilregistret med riksskatteverkets utskningsregister. Enligt lagen r sÂdan anvndning av utskningsregistret frbjuden, men i srskilda fall kan regeringen medge bearbetning utanfr registrets ndamÂl. Lnsstyrelserna menar att samkrningen av registren kommer att ge effektivare kontroll av trafikutvare som Âkerifretag och liknande. Nyligen avreglerades den yrkesmssiga trafiken, och det fll dÂ pÂ lnsstyrelserna att bevaka att trafikfretagen betalar skatt och sociala avgifter. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DI VILL B÷TFLLA INKASSOF÷RETAG: DSR (12/92) Inkassofretaget Handels-&Jurist-Inkasso driver in parkeringsbter pÂ ett stt som datainspektionen, DI, anser vara ofrenligt med god inkassosed. Fretaget har uttryckligen sagt att det inte tnker flja DIs allmnna rÂd fr branschen. DI svarar nu med att utfrda ett vitesfrelggande pÂ 100 000 kronor. I bakgrunden finns ett klagomÂl frÂn en bilgare, som pÂ grund av en semesterresa missade att betala en felparkeringsavgift. Nr betalningen uteblev lmnades rendet till inkasso-fretaget, som frutom bterna har rtt att krva ersttning fr pÂminnelse (40 kronor), handlggningskostnader (130 kronor) och amorteringsplan (120 kronor). Datainspektionen r tillsynsmyndighet fr inkassofretagen. Enligt DIs allmnna rÂd fr verksamheten ska fretagen frÂn 15 juni till 15 augusti frvissa sig om att p-syndaren knner till kravet eller ocksÂ lmna en betalningsfrist pÂ minst fyra veckor. Sklet till denna rekommendation r frstÂs att mÂnga mnniskor r bortresta pÂ sommaren. Nr DI tog kontakt med Handels-&Jurist-Inkasso lt fretaget meddela att det inte tnkte flja de allmnna rÂden. DI svarade med att utfrda en srskild freskrift pÂ denna punkt. Om fretaget trotsar freskriften hotar DI med ett vite pÂ 100 000 kronor. Handels-&Jurist-Inkasso kan verklaga vitesfrelggandet till regeringen. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ FRGA DI: DSR (12/92) Q: Mitt fretag (A) har nyligen kpt en konkurrent (B). Vi har bÂda licens fr vÂra kundregister. Nu vill vi slÂ samman registren. Behver vi nÂgot srskilt tillstÂnd av Datainspektionen (DI) fr detta? A: Ja, du behver tillstÂnd, eftersom Bs kunder inte har nÂgon anknytning till ditt fretag. Men det finns ett stt att slippa ska tillstÂnd. DÂ ska B fre frsljningen tydligt informera sina kunder om att B ska sljas och att kundregistret tas ver av er. Kunderna ska ocksÂ fÂ besked om att de har rtt att strykas ur registret. De som ndÂ r kvar frutstts gÂ med pÂ att flyttas till ert register. DÂ behvs inget tillstÂnd. Q: Vi arbetar med frsljning till privatpersoner och har ett ganska stort kundregister. Det hnder att kunder hoppar av och sger att de inte tnker kpa mer av oss. Helst vill vi behÂlla uppgifterna om de hr kunderna fr att kunna bearbeta dem vid senare tillfllen. FÂr vi gra det och krver det tillstÂnd av DI? A: DI anser att du inte ska spara uppgifter om nÂgon som aktivt frklarat att hon inte vill vara kund hos dig. Nr det gller kunder som inte uttryck- ligen sagt ifrÂn att de vill bli strukna ur registret har DI hittills god- tagit att uppgifterna sparas i tre Âr. PÂ senaste tiden har vi dock fÂtt mÂnga klagomÂl frÂn fre detta kunder som reagerat pÂ att uppgifter om dem sparats varfr DI nu vervger att korta tiden. Q: r det tillÂtet att lgga in uppgifter om dÂliga betalare i ett kund- register och krver det i sÂ fall srskilt tillstÂnd frÂn DI? A: Du fÂr inte skriva att en kund r dÂlig betalare, eftersom det r ett omdme. Registrering av omdmen krver alltid tillstÂnd av DI. DI ger mycket sllan tillstÂnd fr den typen av registrering. Dremot kan du lagra rena sakuppgifter, till exempel att anskan om betalningsfrelggande har lmnats in eller att kunden inte har betalt x kronor. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DI-KRITIK MOT BOREGISTER: DSR (12/92) Datainspektionen r mycket kritisk till att inrtta ett centralt register ver de cirka 350 000 hushÂll som fÂr bostadsbidrag. -Risken fr intrÂng i den enskildes personliga integritet r uppenbar. De uppgifter som en person mÂste lmna nr de sker bostadsbidrag ska inte vara fr detaljerade, anser datainspektionen. Reglerna br vara schablonartade sÂ att den personliga integriteten skyddas. Frslaget "Bostadsbidrag - enklare rttvisare, billigare" innebr att frskrings- kassorna ska ta ver ansvaret fr bostadsbidragen frÂn kommunerna. Fr att gra administrationen effektiv ska ett centralt register inrttas ver dem som sker bidrag. Registret kommer att innehÂlla uppgifter om 350 000 hushÂll. Datainspektionen skriver i ett yttrande till socialdepartementet att den "allvarligt ifrÂgastter" om det r ndvndigt med ett centralt register. -Om bostadsbidraget ska innebra millimeterrttvisa krvs krÂngliga regler och kontroll av detaljuppgifter, sger datainspektionen. Det vore bttre att bygga upp lokala register. ____________________________________________________________________________ DEL E TELE OCH TRANSMISSION DEL E ____________________________________________________________________________ TELE2 TAR HJLP AV AT&T: DSR (12/92) Svenska Tele2 tar nu hjlp av AT&T fr att komma in pÂ den amerikanska kontinenten. De bÂda fretagen har trffat ett avtal som innebr att AT&T tar hand om all tele- och datakommunikation som Tele2 genererar mellan USA och Sverige. AT&T ska dessutom fungera som ett nav fr vidare kommunikation till andra lnder pÂ den amerikanska kontinenten. Tele2 har trffat ett liknande avtal med Norska Televerket. Sedan tidigare finns liknande avtal med televerken i Danmark och Finland. Under vÂrden 1993 kommer Tele2 att brja erbjuda data- och telekommunikation. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ TELVERKET LURADES P MILJONBELOPP: DSR (12/92) PÂ ett mycket enkelt stt har en liga satt upp egna "telefonvxlar" som frmedlat samtal ver hela vrlden. Rkningarna har de inte betalt. Telverket har lurats pÂ minst en miljon kronor. Det r frmst i Malm som bedragarna har agerat. Tre mn sitter hktade och lika mÂnga r anhÂllna. -Det handlar om sex olika abonnemang, berttar KÂre Sjholm pÂ televerket i Malm. De har bestllts av personer som uppgett falska namn. Via Axe-systemet och televerkets plus-tjnster har bedragarna sedan kopplat ihop samtal frÂn hela vrlden. Samtalen har debiterats telefonabonnemangen i Malm - men dr har ingen betalt. -Vi reagerade nr rkningarna snabbt flg i hjden, sger KÂre Sjholm. Trots att verksamheten avsljades efter ett par veckor hade de dock hunnit ringa fr minst en miljon kronor. De hade aldrig fr avsikt att betala rkningarna. Enligt Peter Tallinger pÂ Malmpolisen handlar det om flera tusen timmars samtal. Utredningen r i full gÂng och i gÂr greps ytterligare en av de inblandade. :::: Information Lmnad av Mephisto :::: ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ TELEVERKET LURADES P EN MILJON: DSR (12/92) PÂ ett mycket enkelt stt har en liga lyckats stta upp egna "telefon- vxlar" som frmedlat samtal ver hela vrlden. Rkningarna har de inte betalat. Televerket har lurats pÂ minst en miljon kronor. Det r frmst i Malm som bedragarna agerat. Tre mn sitter hktade och lika mÂnga r anhÂllna. -Det handlar om sex olika abonnemang, berttar KÂre Sjholm pÂ televerket i Malm. De har bestllts av personer som uppgett falska namn och personnummer. Via Axe-systemet och televerkets plus-tjnster har bedragarna sedan kopplat ihop samtal frÂn hela vrlden. Samtalen har debiterats telefon- abonnemangen i Malm - men dr har ingen betalt. -Vi reagerade nr rkningarna snabbt flg i hjden, sger KÂre Sjholm. Trots att verksamheten avsljades redan efter ett par veckor hade de dock hunnit ringa fr minst en miljon kronor. De hade aldrig fr avsikt att betala rkningarna. -Dessutom, sger han, har de hr bedragarna tydligen tagit rejlt betalt av sina landsmn som de kopplat samtalen Ât. De har ringt ver hela jordklotet. Enligt Peter Tallinger pÂ Malmpolisen handlar det om flera tusen timmars samtal. Utredningen r i full gÂng och i gÂr greps ytterligare en av de inblandade. :::: Information Lmnad av Phearless :::: ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ TAR HJLP AV TELEVERKET: DSR (12/92) Datel modemvervakning, MMS, r ett nytt stt att lÂta nÂgon annan ta ansvar fr modemkommunikationen. Televerket introducerar systemet som kan vervaka och styra uppringda modem pÂ distans. Det handlar om att pÂ distans gÂ in och kontrollera att allt r OK med fretagets modem. Frmst r det avsett fr strre uppsttningar modem, sÂ kallade modempooler. Priserna beror pÂ antalet vervakade modem och vilken typ av modem det handlar om. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ TELETJNST STOPPAS EFTER FIFFEL: DSR (12/92) Televerket ska stoppa AXE-tjnsten "vidarekoppling" sedan en mngd fall av tjuvringning upptckts, uppger tidningen ÷stra SmÂland. Den aktuella tjnsten har bara varit i gÂng en kort tid men redan har ett flertal fall av missbruk upptckts. -Det r en farlig tjnst eftersom den inte ger nÂgon indikation i telefonen som kopplar, sger Bernt Axelsson pÂ televerkets skerhetsavdelning i Farsta. Vi tar bort tjnsten i basutbudet, frmodligen under frsta kvartalet nsta Âr. Efter det mÂste man begra att fÂ tjnsten inkopplad. I veckan har en yngling i Kalmar Âtalats fr att han manipulerat med tele- fonen pÂ en stngd minigolfbana. Han har sedan ringt samtal fr flera tusen kronor till USA. :::: Information Lmnad av Mephisto :::: ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ NU KOMMER ISDN I HELA SVERIGE: DSR (12/92) I april 1993 infr televerket ISDN-kommunikation i strre delen av Sverige. PÂ sikt blir tjnsten rikstckande. Drmed gÂr det att kommunicera med 2 Mbit utan att ha fasta uppkopplingar. Sverige fÂr ISDN senare n mÂnga andra europeiska lnder. ISDN har lnge varit framtidens teknik fr datakommunikation. Nu verkar det som om den verkligen r pÂ vg att etablera sig. Televerket kommer att infra ISDN i hela landet med start i vÂr. Vid lanseringen i slutet av april ska ISDN startas i de 80 strsta riktnummer- omrÂdena (det finns totalt ver 650 riktnummeromrÂden). PILOTNT HITTILLS Sedan byggs ISDN-ntet ut efter hand, beroende pÂ efterfrÂgan. Det r inte skert att det kommer att omfatta hela Sverige. ISDN har varit igÂng i Sverige under nÂgra Âr. Det har rrt sig om ett pilotnt som frmst anvnts fr att prova ut tekniken. DATATILLMPNINGAR Televerket kommer frmst att marknadsfra den snabbaste varianten ISDN 30, som r avsedd fr dem som vill bygga upp virtuella privata ntverk med kopplade frbindelser mellan fretagsvxlar. AffrsomrÂdeschefen Matts Amundsen pÂ televerket tror att ISDN till att brja med frmst anvnds fr telefoni, men att det skert ven blir en del datatillmpningar. INGA PRISUPPGIFTER En mjlighet r att koppla ihop lokala ntverk pÂ olika orter med hjlp av ISDN. Amundsen hoppas att televerket ska fÂ ungefr 1 000 kunder fr ISDN 30 det frst Âret. -Det finns ett tusental provinstallationer av ISDN 2 och cirka 30 ISDN 30, sger Matts Amundsen. Fr ISDN 2 r det svÂrare att bedma hur stor efter- frÂgan blir. -Det beror pÂ hur efterfrÂgan utvecklas fr vissa tillmpningar, till exempel videokonferenser, sger Amundsen. Priserna r nnu inte bestmda. SENT I SVERIGE ISDN har varit pÂ tapeten i Âratal och flera andra lnder har kommit betydligt lngre. SÂ smÂningom ska det gÂ att kommunicera direkt med ISDN- ntverk i andra lnder, men tills vidare behvs det konvertering av alla data som skickas via ISDN mellan Sverige och nÂgot annat land. FAKTA: ISDN Integrerad kommunikation. Med Integrated Serviced Digital Network kan man skicka data, tal och bilder. Det r en teknik fr dataverfring med upp- kopplade frbindelser. Tjnsten finns i tvÂ varianter: ISDN 2 som har verfringshastigheten 2 x 64 kbit/sekund plus signalkanal, och ISDN 30 som klarar 2 Mbit/sekund (30 x 64 kbit/sekund plus signalkanal). Det har redan tidigare gÂtt att kommunicera med 2 Mbit/sekund, men det rr sig dÂ om fasta ledningar. Med ISDN kr man kopplade frbindelser som inte kostar pengar nr de inte anvnds. PÂ sikt blir det skert fler och snabbare varianter av ISDN. Till sekelskiftet kommer frmodligen bred- bandig ISDN med hastigheter pÂ fler hundra Mbit/sekund. ____________________________________________________________________________ DEL F PIRATKOPIERING DEL F ____________________________________________________________________________ TYSK POLIS SLR TILL MOT PIRATKOPIERING: DSR (12/92) Tretton offentliga databaser, BBSer, i Tyskland har utsatts fr razzior av polisen. BBSerna misstnks fr att ha sÂlt piratkopior av kommersiella dataprogram frÂn USA. Polisen stngde av strmmen fre razzian fr att inte bevismaterialet skulle raderas. Razziorna kom efter tips frÂn de stora amerikanska programtillverkarnas sammanslutning BSA, Business Software Alliance. BSA, som bestÂr av Autodesk, Borland, Lotus, Microsoft och Word- perfect, gnar sig mest Ât att motarbeta piratkopiering, men kommer att gna BBSer mer uppmrksamhet. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ BSA TRAPPAR UPP PIRATKRIG: DSR (1/93) Den amerikanska leverantrsorganisationen BSA kommer tar i med hÂrd- hanskarna mot 37 europeiska fretag. BSA har valt ut 37 europeiska fretag som nu slpas infr domstol, anklagade fr piratkopiering. Bland fretagen i de Âtalades bÂs finns bland annat det spanska jrnvgsbolaget Renfe, och italienska Falck Steel. ____________________________________________________________________________ DEL G VIRUS OCH TROJANSKA HSTAR DEL G ____________________________________________________________________________ ÷REBRO-KURIREN SMITTAT AV VIRUS: DSR (11/92) ÷rebro-Kuriren fick sig nyligen en slng av datavirus. Det hnde inte pÂ den illa beryktade fredagen den 13 november utan pÂ mÂndagen den 16. Tidningens PC-system slogs ut klockan 13:00. Detsamma intrffade dagen drpÂ vid samma klockslag. ÷rebro-Kurirens dataansvariga brjade ana orÂd, och krde ett antivirusprogram pÂ ntverksservern. Mycket riktigt fanns dr ett virus. Viruset hade slunkit in i tidningens system via diskett eller modem, uppger Kuriren. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ KNARKKUNGENS DATAVIRUS JAGAS: DSR (11/92) Ett hungrigt datavirus har sluppit ls i Colombia. En senatsunderskning uppges ha tillfogats obotliga skador genom virusets hrjningar. Viruset misstnks ha handlat pÂ uppdrag av den frrymde kokainkungen Pablo Escobar: hela den underskning som spolierats handlar om Escobars flykt frÂn fngelset i juli. Bara nÂgra timmar innan underskningen skulle lggas fram mumsade viruset i sig hela resultatet, sgs det. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DAGSTIDNING VIRUSDRABBAD: DSR (12/92) Tidningen Norrbottens-Kuriren har drabbats av datavirus. Tidningen hÂller pÂ att installera ett nytt PC-baserat system, och innan installationen ens var klar hade virus spritt sig i maskinerna. Viruset kallas Cascade 1701, och sgs vara det vanligaste viruset i Sverige. Det r ett frhÂllandevis snllt virus. Det lgger till 1701 byte till alla COM-filer pÂ maskinen som smittas. Alla smittade datorer visar inte upp pÂvisbara effekter, men ibland kan viruset gra att bokstver pÂ bildskrmen ser ut att ramla ner och lgga sig lngst ner. Med hjlp av speciella stdningsdataprogram har Norrbottens- Kuriren rensat sina nya datorer. Sedan skall ytterligare program installeras som bevakar att inte nya virus letar sig in i maskinerna. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ SE UPP F÷R NORDISKA VIRUS: DSR (12/92) Nu brjar det dyka upp virus som attackerar Windows-tillmpningar. Ett av de frsta exemplaren tycks hrrra sig frÂn Skandinavien. Den stora faran anses vara att det nu finns bas att bygga pÂ fr dem som vill skapa illa- sinnade virus. Det frsta viruset som r skapat fr att angripa Windows-program kallas Win 14 eller Winvir 14. Det r i sig ganska harmlst med virusforskarna r ndÂ mycket oroade ver dess existens. Existensen av Win 14 gr att det nu finns en bas fr andra som vill skapa virus fr Windowsmiljn. Paul Gates pÂ National Computer Security Institute i USA pekar pÂ Stoned, som r ett av de mest smittsamma virusen som finns i DOS-milj. -Det r inte speciellt skadligt i sig. Men vid en nrmare analys har det visat sig att Jerusalemviruset, som raderar innehÂllet pÂ hÂrddisken, r baserat pÂ Stoned, sger han. BAS ATT BYGGA P Dessutom kommer nu kunskapen om hur man skapar Windows-virus att spridas. -Det r mycket lttare att kopiera nÂgon annans arbete n att skriva ett virus frÂn grunden, sger Mitch Zahler, skerhetsexpert pÂ Productivity Management Group i USA. Win 14 r bara nÂgra mÂnader gammalt och kommer av allt att dma frÂn Skandinavien. NÂgra detaljer om i vilket land det r skapat eller vem som ligger bakom de r inte knda. SPRIDS I NT Nr man frsker kra ett infekterat program stoppas det av Win 14-viruset, som samtidigt kopierar sig till alla andra Windows-program pÂ hÂrddisken. Drefter raderas viruset frÂn det aktuella programmet. Win 14 ska inte stlla till med nÂgon annan skada n att det infekterade programmet inte kan startas en gÂng. Det kan dock stlla till med svÂrigheter i ntverk, i och med att det har frmÂgan att sprida sig till andra datorer. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ "TEKNISKT OM÷JLIGT MED DIR-VIRUS": DSR (12/92) INSNT I nummer 47 av Computer Sweden lser jag Bo Nordlins intressanta artikel Insikt om virus. Dr sger han att det inte gÂr att fÂ virus pÂ en PC enbart genom att kra kommandot Dir pÂ en diskett. Jag vill utfrda en varning hr. Det finns faktiskt ett virus som sprids pÂ detta stt. Viruset Form, ett bootsectorvirus, kan smitta sÂ. Om man kr Windows, ppnar ett DOS-fnster, stter i en diskett och skriver kommandot Dir i DOS fnstret. r det dÂ en Form-smittad diskett lgger sig viruset aktivt i minnet. McAffes virus- program reagerar efter detta och varnar fr att Form r aktivt i minnet. Form ligger aktivt ven sedan Windows avslutats. Enligt uppgift ska det rcka med att ppna ett fnster med A-drivern i filemanager ocksÂ, men det har jag inte testat sjlv. Dremot verkar det inte kunna spridas med Dir i ren DOS. CS SVARAR Nej. Din dator kan inte smittas av virus nr du gr Dir pÂ en smittad diskett. Det r pÂ tekniska grunder omjligt. Ett virus r ett program, precis som vilken ordbehandlare eller vilket kalkylprogram som helst. Den enda skillnaden r att virus frkar sig genom att kopiera sig sjlva och att vissa virus frstr data. Fr att viruset ska bli aktivt och kunna smitta din dator mÂste virusprogrammet startas. Viruset lever efter samma lagar som alla andra program. Viruset kan bara aktiveras ske pÂ tvÂ stt: genom att ett smittat program krs (filvirus) eller genom att man startar datorn frÂn en smittad diskett (bootvirus). Det enda som hnder nr du ger ett Dir-kommando pÂ en diskett r att DOS lser in biblioteksstrukturen frÂn disketten. Det virus- program som eventuellt ligger pÂ disketten startas inte bara fr att data hmtas frÂn disketten. Form r ett bootvirus. En diskett som innehÂller Form r ofarlig sÂ lnge du inte frsker starta datorn frÂn den smittade disketten. Form kan lika lite som nÂgot annat program startas av sig sjlv. Form smittar nr du slÂr pÂ strmmen till datorn eller gr Ctrl-Alt-Del med den smittade disketten i enhet A. Datorn laddar dÂ in den frsta sektorn pÂ disketten och det program som ligger dr startas. I vÂrt exempel r det Form som startas. Form lgger sig i minnet och ger samma meddelande som om en osmittad diskett fanns i diskettenhet A. Nu ligger Form aktivt i minnet och placerar en kopia av sig sjlvt pÂ hÂrddiskens bootsektor. Varje gÂng datorn slÂs pÂ kommer Form att laddas och ligga aktivt i minnet. Form sprider sig ven till andra disketter som stoppas in i diskettstationen. Har din dator smittats av Form och du gr Dir pÂ en diskett, kontrollerar Form om disketten redan r smittad. r den osmittad lgger Form ver en kopia av sig sjlv pÂ disketten. Nu r ven denna diskett smittad. n en gÂng: du kan bara smittas av virus om du kr ett smittat program eller om du startar datorn frÂn en smittad diskett. ____________________________________________________________________________ DEL H BLANDAT SAMT ICKE-RELATERAT DEL H ____________________________________________________________________________ NEW FILMS: SNEAKERS: DSR (12/92) Apart from the pleasure of seeing Robert Redford back as a cool charmer in hot water, the good news here is that Sneakers is by far the cleverest caper comedy-thriller in a long time. First conceived by Phil Alden Robinson and War Games writers Lawrence Lasker and Walter F. Parkes as a high-tech Dirty Dozen, this emerges as a very neatly plotted bend of elaborate heist and twisting thriller, preppered with amusing gags and smart one-liners for its top class ensemble. The scene is set in the late 60s, when a pair of young pioneer computer hackers play student activist pranks like switching Republican Party funds into a Black Panther account, after which one is nabbed in an FBI raid, and the other escapes and goes on the run, ending up twentysome years later as Robert Redford's Martin Bishop, still living under an assumed identity and heading a state-of-the-art security and surveillance team of marvellous oddballs - the Sneakers of the title. Dan Aykroyd's gadget master "Mother" is a hilariously paranoid 60s relic who attributes even earthquakes to political conspirators; Sidney Poitier's voice of reason is ex-CIA; River Phoenix is the punk computer genious; and David Strathairn is a standout as a blind audiotronics wizard dubbed "Whistler". At a tidy pace the famous five are set up in an ingenious round of blackmail, theft, covert operations, murder and disorganised crime as they set about nicking a top secret decoding gizmo from a dissident Russian scientist. Add Mary McDonnell as Martin's ex-girlfriend roped in for Mata Hari shenanigans, a pony-tailed Ben Kingsley as a megalomaniac criminal mastermind and San Francisco locations that are actually *fresh*, and you have a scam that is enormously entertaining, quite gripping and a fun-filled Valentine to cyberpunks and computer hackers everywhere. (rated: 4/5) FACTS: Sneakers Director......Phil Alden Robinson Starring......Robert Redford, Dan Aykroyd, Ben Kingsley, Mary McDonnell, River Phoenix, Sidney Poitier. Length........126 Minutes Opens in UK...November 13 ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ "SNEAKERS": DSR (12/92) Proffs pÂ att bryta sig in i datasystem Minns ni filmen "WarGames" - dr en ung hacker brt sig in i Pentagons datorer och nstan utlste tredje vrldskriget? Nu har mnnen bakom "WarGames" gjort en ny film om hackers kallad "SNEAKERS" med Robert Redford i huvudrollen. Datormagazin har fÂtt en exklusiv frhandstitt. Nr filmen WarGames kom 1984 blev "hackers" snabbt ett begrepp hos den stora allmnheten. I filmen lyckas en 17-Ârig kille med hjlp av sin hemdator och ett modem ta sig in i Pentagons stridsledningsdatorer. Av misstag ger han datorn order om att frska starta ett krnvapenanfall mot Sovjet. Tredje vrldskriget hotar... WarGames skrevs av det amerikanska frfattarparet Lawrence Lasker och Walter F.Parkes. Och det var nr de tvÂ gjorde research fr WarGames som de fattade ett personligt intresse fr datorer och hacking. Ett intresse som nu lett fram till ytterligare en thriller om datorteknikens sÂrbarhet och hackervrldens mjligheter. Hackers pÂ heltid "Sneakers" handlar om ett Âldrat gng hackers som stadgat sig och gjort hacking till ett heltidsjobb. De hyrs in av fretag fr att testa skerheten pÂ fretaget. De buggar kontor, avlyssnar telefoner, tar sig in i datorsystemen och flyttar pengar mellan olika konton och videofilmar hemliga mten. Och de fÂr bra betalt fr sitt jobb. Fr dem finns inga hemligheter... Teamet bestÂr av fljande personer: * Martin Bishop (Robert Redford), brjade sin hacker-karrir i slutet av 60-talet med att flytta pengar frÂn president Nixons bankkonto till revolutionra grupper. * 19-Ârige Carl (River Phoenix) yngst i teamet. Han brt sig bl.a. en gÂng in i skolans datorsystem fr att hja sina avgÂngsbetyg. * Whistler (David Strathairn), blind ljudexpert som brjade sin karrir med att ringa gratis vrlden ver med hjlp av en liten visselpipa! * Crease (Sidney Poitier) veteran frÂn CIA med avlyssning och vervakning som specialitete. * Mother (Dan Aykroyd) som avtjnat ett 18 mÂnaders fngelsestraff fr dataintrÂng. Avlyssningsbutikernas favoritkund. Tillsammans utgr de ett mycket kvalificierat gng professionella "sneakers" Inhyrda inbrott -Begreppet "sneakers" hrde vi fr frsta gÂngen talas om pÂ ett dator- konvent, berttar frfattaren Lawrence Lasker. Vi mtte redaktren fr en liten datortidning. Han berttade att "sneakers" var personer som hyrdes in fr att i hemlighet bryta sig in och testa skerheten pÂ kontor och dator- system. Redan dÂ brjade frfattarparet Lasker och Parkes att skriva pÂ filmmanuset till "Sneakers". Ett jobb som fortsatte nda fram till november 1991 dÂ inspelningen brjade. -Vi jobbade med en mngd olika idÈer om vad filmen skulle handla om. Det var allt frÂn "Three Days of the Hacker" till "Raiders of the lost Computer". ren gick medan Lasker och Parker fortsatte arbetet med filmen. De mtte riktiga hackers, FBI-experter, kryptologer, avlyssningsexperter, professionella "sneakers" och en ndls strm av cyberpunkare. -Cyberpunkare, sger Lasker r de verkliga pionjrerna nr det handlar om datorintrÂng. De hr mnniskorna r otroliga och sger ofta saker som "I eat systems like yours for breakfast" eller "It's not a question of IF I can break in, but how long ut will take". Bl.a. trffade de en legend i hackerkretsar, John Draper, ocksÂ kallad Captain Crunch. Gratis-ringare John Drapers slog igenom i hackerkretsar nr han i 70-talets brjan upptckte att de smÂ leksaksvisselpipor som lÂg i cornflakes-paketen "Captain Crunch" kunde styra telefonvxlar. Genom att blÂsa vissa toner i telefonluren kunde John Draper ringa gratis runt hela vrlden. Det var John Draper som senare utvecklade de omtalade "Blue box", en elektronisk variant av visselpipan. -John Draper var frebilden fr rollfiguren Whistler i filen, berttar Lawrence Lasker. Men vad handlar egentligen filmen om? Det hela brjar nr Martin Bishop och en kompis kallad Cosmo sitter i universitetets datahall i slutet av 60-talet. I hemlighet flyttar de pengar mellan olika bankkonton. Men polisen kommer dem pÂ spÂren. Cosmo Âker i fngelse medan Martin Bishop kommer undan. Cosmo dr i fngelset. Men Martin Bishop har 20 Âr senare blivit en professionell sneaker omgiven av ett team experter. En dag fÂr gruppen pÂhlsning av tvÂ mn som uppger att de kommer frÂn National Security Agency (NSA). De vill ha hjlp av Martin och hans team fr att stjla en ROM-kapsel innehÂllande ett specialprogram fr dekryptering. Programmet r utvecklad av en matematiker (frebild i verkligheten r krypteringsexperten Len Adelman). Med hjlp av programmet kan man ta sig in i vrldens alla datorsystem. Uppdraget r enkelt fr teamet och snart kan de verlmna "the black box" till de tvÂ NSA-agenterna. Men dÂ visar det sig att de blivit lurade. Maffian NSA-agenterna kom egentligen frÂn maffians ekonomichef. Denna maffialedare r en gammal bekant till Martin Bishop, nmligen Cosmo... Vi ska inte avslja mer, utom att det blir en bÂde dramatisk och rolig jakt fr att stjla tillbaka "the black box" frÂn maffian. -IdÈn om en "black box" som kan kncka alla koder fick vi frÂn ett rykte som cirkulerar i hackerkretsar. Nmligen att NSA (som gnar sig Ât spionage mot alla typer av kommunikationer) lagt in en bakdrr i alla de krypterings- algoritmer som de distribuerar till amerikanska myndigheter och fretag. Detta fr att NSA alltid ska kunna ta sig in i alla viktiga datasystem utan att nÂgon fÂr reda pÂ det. I filmen frekommer ocksÂ en mngd hftiga hg- teknologiska prylar, som rstanalyserande lÂs, dator med Brailles blindskrift och vervakningssystem kallad The Man Trap. -All teknik vi visar i filmen finns ocksÂ i verkligheten, sger regissren Phil Alden Robinson. Filmen Sneakers fÂr premir den 31 januari ver hela landet. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ SLUTLYSSNAT P POLISRADION: DSR (1/93) Nu ska det bli slut pÂ tjuvlyssning av polisens radiosndningar, hoppas Rikspolisstyrelsen (RPS). Om ett Âr ska samtliga 117 polisdistrikt frses med ett nytt digitalt radiosystem som ska klara krypterad ver- fring av tal via handstationer. Systemet som RPS kper heter Edacs och kommer frÂn Ericsson. I en frsta fas investerar RPS 35 miljoner kronor. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ "HACKAREN R INTE DEN STORA FIENDEN": DSR (1/93) En hackares beknnelse: I Âratal har tidningarna skrivit om hackare. Nu presenterar en hackare, som medlem i datorvrldens "underground", sin syn pÂ saken. De flesta har frdomar mot hackare som baseras pÂ medias rapportering, och det r en hel del som mÂste redas ut. Hr kommer hans "beknnelse". Jag har under elva Âr, som "Erik Bloodaxe", kunnat bli rik och Âstad- komma tumult i vrldens datant. Men ndÂ har jag avstÂtt. Jag har tittat bakom stngda drrar men aldrig strt arbetet hos fretag. En tittare r inte detsamma som en vÂldtktsman. Tveklst r det mÂnga hackare gr olagligt, men de flesta r knappast kriminella till sin natur. De frstr inte, utan utforskar - de vill lra sig olika system in i minsta detalj. UTFORSKA SYSTEMEN Dagens hackare brjar som undomar. Min frsta dator var en Atari med 16kB minne. Jag upptckte att denna begrnsade maskin kunde nÂ ut ver vrlden med hjlp av ett modem. Ofta fick jag konton genom att tala med systemadministratrer och pÂpeka svagheter i deras system. Jag vet inte varfr folk tycker om att utforska system. Man blir som besatt. Jag har ibland suttit dagar i strck och glmt att ta. Hackare kommer frÂn alla samhllsskikt, raser och religioner. I bakgrunden finns ofta skilsmssor eller andra familjeproblem, begÂvning trots dÂliga studieresultat och misstro mot auktoriteter. MÂnga hackare kombinerar paranoia med en vurm fr romantiska ideal. I de flesta fall upphr hackandet nr man genom arbete eller hgskolestudier fÂr laglig tillgÂng till de system man utforskat. INTE GENIER Hackare kallas i massmedia ibland "datorgenier", trots att deras systeminbrott kan utfras av vem som helst som stter manken till, utan srskild kunskap. Hackare r sllan farliga - det farliga r att deras metoder kan kopieras av andra med kriminella avsikter. Fretagsspioner kan anvnda sig av hacker-trick. Och trots att tricken r knda r data- skerheten hos fretag och organisationer fortfarande pÂ en chockerande lÂg nivÂ. Det verkliga problemet r dÂlig systemadministration: anvndare tillÂts ha lttgissade lsen, biblioteksprivilegier och privilegier fr olika processer stlls in slappt. I stllet fr att tala om problemen fr alla anvndare, meddelar mÂnga leverantrer bara nÂgra fÂ utvalda. Det gr problemen vrre - fr mÂnga hackare, men inte anvndarna, fÂr tillgÂng till informationen. Under tiden kar marknaden fr skerhets- konsulter. Deras rÂd r ofta vrdelsa, dÂ de mest bygger pÂ att lsa procedurfrÂgor - i stllet fr pÂ teknisk kunskap. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DATATHRILLER UTAN NGOT RIKTIGT LYFT: DSR (1/93) Den hr mÂnaden kommer filmen Sneakers upp pÂ de svenska biograferna, en film om dataintrÂng. Temat r att den som har kontroll ver informationen ocksÂ har kontroll ver vrlden. Trots att filmen brjar bra hjer den sig knappast ver en ordinr thriller. r databrottslingen filmvrldens nya favoritskurk? Nej inte av filmen Sneakers att dma. Historien verkar bekant pÂ mÂnga stt, men inte i nÂgon positiv bemrkelse. Brottslingen i dramat pÂminner i hg grad om gamla James Bond-skurkar, som i sitt storhetsvansinne ska ervra och kanske delgga vrlden. B÷RJAR BRA Annars brjar filmen bra, med ett hyfsat tempo och ett varierat per- songalleri. Huvudrollen Martin Bishop spelas av en nÂgot Âldrad Robert Redford. Bishop r chef fr ett gng "sneakers", det vill sga tuffa mn som arbetar med att frska trnga igenom olika datasystem. De r inga brottslingar utan gr det pÂ uppdrag av systemens gare fr att kolla skerheten. Sneakers lokaler r rena julklappsverkstan fr teknikdÂrar, hr finns det mesta av den senaste hgteknologin, och ven sÂdant som inte finns. Dremot har rekvisitren schabblat med modemet, av Âldern att dma mÂste det ha blivit ver frÂn filmen WarGames (inte sÂ otroligt faktiskt, bÂda filmerna har samma frfattare). HEMLIGT UPPDRAG Samtliga som ingÂr i Sneakers, har en nÂgot tvivelaktig bakgrund, inte minst Bishop sjlv vilket han snart kommer att fÂ lida fr. En vacker dag kommer tvÂ mn frÂn den mycket hemliga organisationen National Security Agency och hlsar pÂ. De vill att Bishops och hans gng ska Âta ta sig ett farligt uppdrag, och i utbyte ska de se till att Bishops bakgrund blir glmd fr evigt. Uppdraget gÂr ut pÂ att finna en svart lÂda som den lede fienden i st har lagt rabarber pÂ. Detta gr Bishop och grabbarna med inte alltfr stora besvr, men det r nu sjlva storyn brjar. Och det r nu den brjar bli ointressant. Fortsttningen r frutsgbar och skiljer sig inte alltfr mycket frÂn en kriminalfilm som det gÂr tretton pÂ dussinet av. Det knns som slseri. ven personligheterna som inledningsvis r intressanta fÂr ljendevckande proportioner. SÂ smÂningom gÂr det sÂ lÂngt att de blir karikatyrer av sig sjlva. Inte minst den hnsynslse skurken. Om man vntat sig ett originellt slut biter man sig i tummen rejlt, sentimentaliteten fldar ver i tjocka sirapslager. FAKTA: Sneakers Sneakers - film av Phil Alden Robinson, Lawrence Lasker och Walter F Parkes. Regisserad av Phil Alden Robinson. I rollerna: Robert Redford, Dan Aykroyd, Ben Kingsley, Mary McDonnel, River Phoenix och Sidney Poitier. ____________________________________________________________________________ DEL I * RETS GL÷MDA * DEL I ____________________________________________________________________________ I-1: BROTT ............................................................................. Snokade i Polisregistret.........................................CS103504CS.. Brott Fr Alla KÂlsupare - Men Mest Fr Poliser..................ID1573HB.... Elektroniska Bcker..............................................DV4107SB....* Limmad Dator Lurar Tjuvarna......................................DN0610A01A÷.* ............................................................................. I-2: SKERHET ............................................................................. En Post, En Unix-Skerhet........................................CS103506TZ.. Traditionsrika Skerhetsdagar Fr Sjunde ret i Lag..............CS103835DF.. Ntskert Med Ny HP-PC...........................................DV3635DV.... Skerheten PÂ Ett Kort...........................................DV4029DV.... Kyrkan Satsar PÂ Skerhet........................................CS104006CS.. Flyttbar HÂrddisk Passar Frsvaret...............................DV4105DV.... ............................................................................. I-3: DATAINSPEKTIONEN ............................................................................. DI kritiserar "etikettsfel"......................................CS103520TT.. Anmlan Hos PC-Sljarna Ska Ge DI Fler Licenser..................DV3605SB.... Olaglig Upplysning?..............................................CS104204CS.. ............................................................................. I-4: TELE OCH TRANSMISSION ............................................................................. Vad Hnder Med Hemliga Nummer?...................................BI492....... ............................................................................. I-5: PIRATKOPIERING ............................................................................. Piratkopiering i Degerfors.......................................CS103506CS.. Falskt Program Jagar Pirater.....................................CS103815AU.. Kopiering Frbjuds...............................................CS104008CS.. tal Fr Piratkopior i Databas...................................CS104205TZ.. tal Mot Piratkopiering..........................................DV4105DV....* ............................................................................. I-6: VIRUS OCH TROJANSKA HSTAR ............................................................................. Nyupptckt Virusprogram..........................................CS103531TZ.. Antivirus i Ntverk..............................................CS104228EG.. ............................................................................. I-7: BLANDAT SAMT ICKE-RELATERAT ............................................................................. "Sneakers" By Universal Pictures.................................PR0792...... ............................................................................. ____________________________________________________________________________ DEL I-1 BROTT DEL I-1 ____________________________________________________________________________ SNOKADE I POLISREGISTRET: DSR (8/92) En ung kvinna, anstlld vid polisen i Sdertlje, har dmts till bter fr intrÂng i polisens brottsregister. Kvinnan hade gÂtt in i registret och kontrollerat om hennes nye pojkvn var ostraffad, som han sjlv pÂstod. Hon satt ven pÂ krogen och skroderade om att hon hade tillgÂng till polisens register, och kunde ta fram alla slags uppgifter. NÂgon tipsade hennes arbetsgivare. Eftersom alla inloggningar pÂ polisens register sparas gick det ltt att spÂra intrÂnget. Kvinnan Âtalades och dmdes till 3 000 kronor i bter fr brott mot datalagen. Hon har dessutom omplacerats. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ BROTT F÷R ALLA KLSUPARE - MEN MEST F÷R POLISER: DSR (10/92) Det r inte bara hackers som olagligt tar sig in i datorsystem. Det gr ven mÂnga poliser! Och nu sllar sig ocksÂ de som ger datorerna till samma skara. En soppa i kÂlsuparnas smak. Till rÂga pÂ allt verkar nu ven yrkes- gruppen jurister brja begÂ samma handlingar. DÂ r alla parter lika insyltade i databrottslighet. I Sverige har ett fÂtal utredningar mot hackers lett till Âtal. Fr ett par Âr sedan flldes nÂgra personer i Linkpingstrakten fr att illegalt ut- nyttjat universitetets hemliga lsenord till ett datant. Ungefr samtidigt flldes nÂgra tonÂringar i Tby och Uppsala fr att ha "knckt" kontokorts- fretagens hemliga algoritm, som ligger till grund fr kontokortsnumren, och olagligt utnyttjat flera nummer genom att bestlla varor frÂn utlandet. Likadant ser det ut i mÂnga andra lnder. NÂgra fÂ hackers i Storbritannien, Tyskland och USA har Âtalats fr olaga dataintrÂng eller motsvarande brottsrubriceringar. I USA har till exempel en notorisk hacker nyligen fÂtt "yrkesfrbud" av en domstol. TvÂngspsykiatrisk vÂrd fr hacker Frutom villkorligt fngelsestraff fÂr den 24-Ârige hackern inte anvnda datorer annat n efter srskilt tillstÂnd frÂn sin vervakare. Domen inkluderar ven en tvingande psykiatrisk behandling. I sin nit att fÂ fast hackers har amerikansk polis ven haft en stor operation kallad "Sun-Devil" dr de frskt Âtala och skrmma sÂ mÂnga hackers som mjligt. Samtidigt kan man sknja ett mnster av motsvarande olagligheter pÂ "motsatta" sidan. Fr inte lnge sedan fllde Huddinge tingsrtt en polisman fr dataintrÂng. Polisen dmdes till bter fr att i tjnsten ha hmtat uppgifter om bekanta, kollegor och sig sjlv ur bland annat brottsregister, passregistret och Dafas adressregister. Domstolen fann att polismannen brutit mot datalagens paragraf ett. Svartsjuka och flinka poliser Faktum r att tidningen Datavrlden har kommit fram till att ingen annan yrkesgrupp har dmts fr brott mot datalagen sÂ mÂnga gÂnger som polisen. r 1989 visade det sig att var femte som dmts fr dataintrÂng var polis eller polisanstlld! Det rrde sig om svartsjuka poliser som kontrollerat sin fre dettas nya bekanta, poliser som "kollat upp" hyresgster Ât hyresvrdar och till exempel polisinspektren som lmnade ut uppgifter om ett vittne i den sÂ kallade styckmords-rttegÂngen. Men nu brjar ven den grupp som normalt kallas mÂlsgarsidan, datorgarna, dras in i den olovliga verksamheten. I Norge har till exempel chefen fr norska Memorex Telex avsljats med att olovligt tittat i de anstlldas privata elektroniska brevlÂdor. Den kvinnliga chefen dmdes till 85 000 norska kronor fr att ha smyglst andras brev. Under hsten har ocksÂ Datainspektionen, DI, anmlt Handels & Juristinkasso AB, Hojab, till Âklagare fr misstnkt brott mot kreditupplysningslagen. DI vill ha utrett varfr Hojab begrt kredit- upplysning om en privatperson via datorterminal. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ELEKTRONISKA B÷CKER: DSR (10/92) I ÷rebro har nÂgra "ekonomiskt sinnade" gymnasieelever brjat att Âter- lmna sina lÂnade bcker enbart elektroniskt. Fysiskt behÂller de lÂnebckerna hemma i hyllan. Det har nmligen kommit till stadsbibliotekets knnedom att elever tagit sig in i datasystemet och dr raderat bort noteringar om lÂnade bcker. Vissa elever har till och med erknt att de tagit sig in i systemet och manipulerat lÂneregistret. Biblioteket tnker byta ut sitt datasystem under hsten och har dÂ vissa frhoppningar om att intrÂng av den hr sorten ska upphra. :::: Information Lmnad av Ralph 124C41+ :::: ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ LIMMAD DATOR LURAR TJUVARNA: DSR (10/92) Det bsta sttet att skydda datorn mot stld r att limma eller bulta fast utrustningen. Larm och kedjor stoppar inte de tjuvar som specialiserat sig pÂ dyrbara datorer. Det visar DN Konsuments granskning av stldskydd fr datorer. Stlderna r vlplanerade och ofta drabbas samma fretag flera gÂnger. Ett fretag har haft inbrott tolv gÂnger pÂ fjorton mÂnader. Under frra Âret stals datorer i Sverige till ett vrde av 1,5 miljarder kronor. Antalet stlder har dock minskat under frsta halvÂret i Âr; enligt polisen kan lÂgkonjunktur och bistert ekonomiskt klimat ha gjort det svÂrare att slja stulna datorer. :::: Information Lmnad Av Ralph 124C41+ :::: ____________________________________________________________________________ DEL I-2 SKERHET DEL I-2 ____________________________________________________________________________ EN POST, EN UNIX-SKERHET: DSR (8/92) Posten satsar pÂ ett nytt skerhetssystem fr alla sina olika Unix-system. Systemet, som kommer frÂn Dynasoft, ger Posten en enhetlig lsning fr bland annat behrighetskontroll, inloggning, skerhetsvervakning och systeminte- gration. Skerhetssystemet kommer att installeras i ett hundratal datorer frÂn leverantrerna ICL, HP och Diab. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ TRADITIONSRIKA SKERHETSDAGAR F÷R SJUNDE RET I RAD: DSR (9/92) SIG Securitys Ârliga ADB-skerhetsdagar har blivit en institution. Den 6-7 oktober i Stockholm genomfrs de fr sjunde Âret i rad med ett mycket intressant program. Samtidigt etablerar man en ny tradition - utdelandet av SIG Securitys nyinstiftade Ârliga stipendium. PÂ ADB- skerhetsdagarna kommer deltagarna bland annat att i ett avsnitt fÂ utveckling och trender inom PC-omrÂdet belysta och hur detta kommer att pÂverka skerhetsarbetet. Datorstldernas stigande kurva och de fljd- verkningar detta fÂr i form av problem och ekonomiska frluster gnas ocksÂ stort intresse pÂ konferensen. Skerhet i client/server Hur man Âterskapar information och skerhetsaspekter i client/server- lsningar r andra omrÂden pÂ konferensagendan. Under ADB-skerhetsdagarna kommer ocksÂ ett aktuellt projekt om kravspecifikation fr en sker allterminal att avrapporteras. Sigill, Mac, kryptering, elektroniska signaturer kommer att behandlas med utgÂngspunkt frÂn frÂgan: Hur och var anvnds denna teknik? Ny teknik handlar det ocksÂ om i ett fredrag om smart card, SLIT och SLIPC. Storbrand? Vad hnder med datorerna efter en storbrand? r en viktig frÂga som behandlas. Lika viktig r att ta reda pÂ vad man skall tnka pÂ vid en frskringsgenomgÂng. FrÂgan om hur man skapar en skerhetsmedveten organisation kommer ocksÂ att diskuteras pÂ konferensen, bland annat genom ett fredrag som handlar om att frbttra skerheten genom attitydfrndringar. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ NTSKERT MED NY HP-PC: DSR (9/92) Hewlett Packard har satsat pÂ skerhet i sin nya pc fr ntverk, HP Vectra 386/25N. Ltt Âtkomligt pÂ frontpanelen finns knappar som lÂser tangentbordet och musen och tmmer skrmen. SÂ fort pcn ansluts till ett ntverk krvs ocksÂ lsenord fr att komma Ât diskettenheten och hÂrddisken. Inuti finns Intels 386SX-processor och internminnet r pÂ 4 megabyte men utbyggbart till 16 megabyte. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ SKERHETEN P ETT KORT: DSR (10/92) Skerhetssystemet A.M.E. 2.1 fr Macintosh System 7 bygger pÂ identifiering med engÂngslsenord som anses vara den mest skra och ltthanterliga metoden. Anvndaren utrustas med ett personligt kort som berknar ett unikt lsenord fr pÂloggning till datorn. Drmed undviks problemet med lsenord, som ofta r lttgissade eller svÂra att komma ihÂg. Version 2.1 har ven en unik funktion dr administratren per telefon kan hjlpa anvndare som har glmt sitt lsen- ord med att lgga upp ett nytt. Utan att ventyra skerheten. A.M.E. r ut- vecklat av Casady & Green Inc. Version 2.1 lser av och anpassar sig auto- matiskt till System 7 eller 6.xx. Uppgradering av ldre versioner kan ske via Protect Data i Kista. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ KYRKAN SATSAR P SKERHET: DSR (10/92) Svenska kyrkan tnker dra igÂng en stor kampanj fr effektivare data- skerhet. Efter att kyrkan lmnade ifrÂn sig folkbokfringen till skatte- myndigheterna frra Âret har mÂnga frsamlingar byggt upp nya datoriserade medlemsregister. Och nu har Kyrkans Datacentrum i Rttvik tagit fram ett omfattande utbildningsmaterial i ADB-skerhet Ât landets frsamlingar. -Kyrkan har ett srskilt ansvar att vrna om mnniskors integritet, sger Hans Lundin pÂ Kyrkans Datacentrum. Kyrkans nya personregister r ett av de mest komplexa i landet. Det omfattar alla som r medlemmar i svenska kyrkan och innehÂller uppgifter som gr att det klassas som knsligt. Drfr mÂste vÂr dataskerhet vara hg. Under hsten kommer Kyrkans Datacentrum att anordna kurser i ADB-skerhet tillsammans med Datainspek-tionen. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ FLYTTBAR HRDDISK PASSAR F÷RSVARET: DSR (10/92) Frsvarets skerhetsbeslut att inte anvnda fast monterade hÂrddiskar har underlttats vsentligt sedan Frsvarsdata lyckats hitta en lmplig flyttbar hÂrddisk. -Vi har anvnt datorer, med flyttbar hÂrddisk sedan 1987, sger Jan Wasberg pÂ Frsvarsdata. Efter noggrann utvrdering har vi nu hittat Disctec som inte r mrkesbundet utan passar till de flesta datorer, brbara som stationra. En fast dockningsenhet monteras i datorn. Sedan passar ens egen personliga hÂrddisk verallt. Till en brjan har 300 Disctec bestllts frÂn distributren West International. ____________________________________________________________________________ DEL I-3 DATAINSPEKTIONEN DEL I-3 ____________________________________________________________________________ DI KRITISERAR "ETIKETTSFEL": DSR (8/92) Det var rtt att socialdemokraterna i ÷stergtland fick namn och adress till mÂnga tusen landstingsanstllda - men uppgifterna borde inte ha levererats pÂ frdiga, sjlvhftande adressetiketter. Det r Datainspektionens, DI, svar pÂ en anmlan mot landstingets frvaltningsutskott. Fre valet lmnade utskottet ut adressuppgifter om 20 000 anstllda i ÷stergtlands lns landsting, jmte politiker. Socialdemokraterna i lnet ville nmligen snda politisk information till dessa grupper. En av de som fick materialet anmlde frvaltningsutskottet till DI. DIs slutsats r nu att utskottet enligt offentlighetsprincipen var skyldigt att lmna ut uppgifterna ut sitt personal- och lneregister. Men det var ett brott mot datalagen att gÂ sÂ lÂngt att partiet fick frdiga adressetiketter. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ANMLAN HOS PC-SLJARNA SKA GE DI FLER LICENSER: DSR (9/92) Datainspektionen, DI, tar leverantrerna av persondatorer och program till hjlp fr att fÂ in flera licenser. Med leverantrernas hjlp ska DI distribuera en informationsfolder till framtida datorkpare. Informations- skriften bestÂr av ett dubbelvikt A4-ark. Den ena delen tar upp vilka regler som gller fr licens respektive tillstÂnd och den andra utgrs av en licens- anmlan, som skickas direkt till DI. Inspektionen har inga maktmedel att ta till fr att fÂ leverantrerna att distribuera informationsskriften, utan fÂr helt lita pÂ deras goda vilja. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ OLAGLIG UPPLYSNING?: DSR (10/92) Datainspektionen (DI) anmler inkassofretaget Hojab (Handels och Jurist- inkasso till Âklagare fr en misstnkt olaglig kreditupplysning. Hojab hmtade ut en kreditupplysning om en kvinnlig kund via terminal frÂn Upplysnings- centralen (UC). Kvinnan fick en kopia pÂ kreditupplysningen och tog kontakt med DI. UC har inte kunnat ange att Hojab har haft nÂgot behov av upplysningen och nu misstnker DI brott mot paragraf nio i kreditupplysningslagen. ____________________________________________________________________________ DEL I-4 TELE OCH TRANSMISSION DEL I-4 ____________________________________________________________________________ VAD HNDER MED HEMLIGA NUMMER?: DSR (10/92) I framtiden ska det ju vara mjligt att se pÂ en display vem det r som ringer. Vad kommer man att gra med dom som har hemliga nr? Svar: Mjligheten att i ett teckenfnster (display) se vem som ringer kommer att infras inom en snar framtid, sannolikt redan under frsta halvÂret -93. DÂ r ocksÂ eventuella skerhetsfrÂgor lsta. T ex hemliga nummer kommer helt enkelt inte att synas i mottagarens teckenfnster. ____________________________________________________________________________ DEL I-5 PIRATKOPIERING DEL I-5 ____________________________________________________________________________ PIRATKOPIERING I DEGERFORS: DSR (8/92) En Degerforsbo Âtalas misstnkt fr att piratkopierat minst 4 000 exemplar av olika dataprogram. Enligt Âklagaren har cirka 1 200 upphovsrttsskyddade program piratkopierats. De olagliga kopiorna sÂldes sedan via annonser i Gula Tidningen. Degerforsbon polisanmldes av en firma i Hjo som nu krver mannen pÂ 25 000 kronor i utebliven frsljning av egna program. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ FALSKT PROGRAM JAGAR PIRATER: DSR (9/92) Med ett kamouflerat PC-program genomskte en tysk programleverantr anvndarnas hÂrddiskar fr att hitta piratkopior. Metoden sattes in som svar pÂ minskad frsljning. Nr Christian Fricke startade programmet som han fick i brevlÂdan kom det fram ett erbjudande pÂ skrmen om att han kan fÂ handboken gratis. Handboken bestlls genom att fylla i ett formulr, "Order.txt", som skrivs ut frÂn programmet. Det attraktiva erbjudandet hrstammar frÂn ett gratisprogram som Fricke fÂtt frÂn Cadsoft. Disketten innehll en funktionsmssigt begrnsad demoversion av det i Tyskland populra Eagle Layout Software. Som svar pÂ den eftersnda handboken fick han inte handboken, utan ett verraskande brev frÂn Cadsofts advokat, dr det stod att "det finns bevis fr att ni arbetar med en piratkopia av vÂrt program Eagle". Frutom demoversionen av Eagle fanns det ocksÂ ett annat program pÂ disketten. Programmet genomskte Frickes hÂrddisk, och pÂ blanketten som han skrev ut och fyllde i fr att fÂ handboken fanns ocksÂ en kodad rapport om innehÂllet i hans hÂrddisk. Enligt tidningen Der Spiegel kan det emellertid bli dyrt fr Cadsoft, eftersom man i hemlighet gjort intrÂng i andras hÂrddiskar. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ KOPIERING F÷RBJUDS: DSR (10/92) All kopiering av dataprogram ska frbjudas, enligt ett frslag frÂn justitiedepartementet. Hittills har det varit tillÂtet att kopiera sina vnners program fr personligt bruk. Inget straff freslÂs, men program- tillverkaren ska kunna stmma kopieraren och fÂ skadestÂnd. ...men man fÂr dekompilera Enligt samma frslag ska dekompilering bli tillÂten. Man ska alltsÂ ha rtt att rekonstruera kllkoden till ett program, till exempel fr att skapa kompatibla program, sÂ lnge man inte plagierar det dekompilerade programmet. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ TAL F÷R PIRATKOPIOR I DATABAS: DSR (10/92) Nu Âtalas en 40-Ârig man frÂn Helsingborg fr att ha spridit piratkopierade program via sin publika databas, en sÂ kallad BBS. klagare Christer Strm anser att mannen gjort sig skyldig till brott mot upphovsrttslagen. talet r det frsta i sitt slag i landet. En eventuellt fllande dom blir med all sannolikhet prejudicerande. Men distriktsÂklagare Christer Strm i Kristianstand, som hÂllit i frunderskningen, tror ndÂ inte att det betyder inledningen pÂ en vÂg av polistillslag mot andra BBSer i landet. -Snarare fÂr vi se en sjlvsanering, sger Christer Strm. Nr det blir klarlagt vad som gller kan man frvnta sig att de serisa BBSerna ser till att rensa bort upphovsrttsskyddade program. Polistillslag Hela historien brjade i vÂras dÂ den svenska frgreningen av organisa- tionen Business Software Alliance, BSA-Sverige, polisanmlde den 40-Ârige BBS-garen i Helsingborg. BSA, som i Sverige bestÂr av programvarufretagen Aldus, Autodesk, Lotus, Microsoft och Wordperfect, ansÂg sig veta att 40- Âringen via sin BBS tillt piratkopiering av upphovsrttsskyddade dataprogram. Strax drefter slog polisen till mot BBSen och tog 40-Âringens datautrustning, vrd cirka 75 000 kronor, i beslag. 40-Âringens BBS bestod av flera gigabyte hÂrddisk med Âtskilliga tusen filer. Vem som helst av den stora mngd anvndare som hade tillgÂng till BBSen kunde nr som helst via modem skicka ver filer till 40-Âringens databas i Helsingborg. Skert fall klagare Christer Strm anser sig ndÂ kunna styrka att 40-Âringen mÂste ha knt till att piratkopierade program fanns i BBSen. Sklet r att alla filer eller program som skickas till BBSen frst hamnar i en sÂ kallad upload-area som bara BBS-garen sjlv har tillgÂng till. Polisen har kunnat konstatera att piratkopierade program flyttats frÂn upload-arean ut till andra areor i BBSen. Drfr blir det svÂrt fr 40-Âringen att hvda att han inte knde till att det fanns piratkopior i hans BBS, anser Christer Strm. "Precisionsbombning" Christer Strm sger sig dock vara mÂn om att piratkopieringsÂtalet inte ska stta en paria-stmpel pÂ hela BBS-vrlden. -BBSer r en positiv freteelse som skapar kontakt mellan datorintresserade ungdomar, sger han. Det gller att med lagens hjlpa bort bara just de hr yttringarna. Det handlar om lite av en precisionsbombning, det ska helst inte bli sÂ mycket skador runt omkring, sger Christer Strm. RttegÂngen kommer sannolikt gÂ stapeln under oktober eller november, gissar Christer Strm. Brott mot upphovsrttslagen kan ge upp till tvÂ Ârs fngelse. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ TAL MOT PIRATKOPIERING: DSR (10/92) garen av den sÂ kallade Bullenting Board System i Helsingborg Âtalades i tisdags fr brott mot upphovsrttslagen. Han har framstllt programvara genom att motta och lagra kopior utan att betala licens fr detta. Dessutom har han gjort programvaran tillgnglig fr ett 80-tal betalande anvndare. MÂlsgare r Aldus, Autodesk, Lotus, Microsoft och WordPerfect. :::: Information Lmnad av Ralph 124C41+ :::: ____________________________________________________________________________ DEL I-6 VIRUS OCH TROJANSKA HSTAR DEL I-6 ____________________________________________________________________________ NYUPPTCKT VIRUSPROGRAM: DSR (8/92) Ett srskilt program som underlttar tillverkning av nya datavirus har dykt upp pÂ flera elektroniska anslagstavlor, BBSer, i USA, rapporterar Computerworld. Programmet, som heter Virus Creation Laboratory och r programmerat i Borland C++, beskrivs som mycket vlgjort. Programmet gr det mycket ltt ocksÂ fr personer utan srskilda programmeringskunskaper att tillverka nya typer av datavirus. Anvndaren behver bara vlja de egenskaper han vill utrusta sitt virus med frÂn olika rullgardinsmenyer. Typ av skadeverkan och olika former av kryptering r nÂgra exempel pÂ vad man kan vlja pÂ. Experter pÂpekar att det programmet ingalunda r det frsta i sitt slag, men definitivt det mest "anvndarvnliga" hittills. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ANTIVIRUS I NTVERK: DSR (10/92) Expander introducerar antivirusprogrammet Untouchable som finns bÂde fr fristÂende PC och fr Netware-ntverk. Det uppges ge totalskydd mot alla knda virus. Programmet r pÂ engelska och kostar 1 450 kronor plus moms. Ntverksversion kostar 5 750 kronor fr tio anvndare. ____________________________________________________________________________ DEL I-7 BLANDAT SAMT ICKE-RELATERAT DEL I-7 ____________________________________________________________________________ "SNEAKERS" BY UNIVERSAL PICTURES: DSR (7/92) Follow A Team of High-Tech Security Experts Into The Complex World of Computer Crime "I was trying to break into Protovision. I wanted to get the programs for their new games." - David Lightman (Matthew Broderick, "WarGames"). "The world isn't run by weapons anymore, or energy or money. It's run by little ones and zeros. Little bits of data. It's all just electrons." - Cosmo (Ben Kingsley, "Sneakers"). In 1984, screenwriters Walter F. Parkes and Lawrence Lasker received an Academy Award nomination for their script which followed the adventures of a young high school hacker (Matthew Broderick) whose computer made contact with the mainframe computers at North American Air Defense Command (NORAD). A critical and box office success, "WarGames" was the first major motion picture to explore the emerging worlds of computer games, hacking, crashing and data piracy. It soon found a legion of fans who had also discovered the vast frontiers available through their personal computer. Eight years later, Parkes and Lasker along with writer-director Phil Alden Robinson ("Field of Dreams") have collaborated on "Sneakers," a Universal Pictures release which follows a team of high-tech security experts into the complex world of computer crime. The caper film, directed by Robinson, stars Robert Redford, Dan Aykroyd, Ben Kingsley, River Phoenix, Sidney Poitier, David Strathairn, James Earl Jones, and Mary McDonnell. Parkes and Lasker first heard the term "sneakers" at a computer convention in 1981 as a nickname for IBM's kid programmers. Months later, they met the editor of a small computer magazine who had a very different definition of the word. "Sneakers," their source explained, is a term that is synonymous with "black hatters" and "tiger teams," or individuals who are hired to break into places in order to test the security of the installation. Teaming up with Robinson, the trio wrote the basic outline of a story about a team of sneakers whose questionable pasts had brought them together. Robinson then embarked on some extensive research, but what had begun as basic fact- finding about computer outlaws soon evolved into clandestine meetings with underground hackers, FBI men, cryptologists, wire tappers, professional penetrators and an endless stream of cyberpunks who were the pioneers in system break-ins. The "Sneakers" research led to meetings with numerous characters, ranging from the notorious Captain Crunch (John Draper) to renowned mathematician Leonard Adelman, called the father of public-key encryption. Using computer encryption as a plot device, the writers were able to concoct an intricate "what if" story which explored the possibility of a "black box" that could potentially crack the code of any electronic information in the world. "'Sneakers' has to do with a new age... the information age," said Redford. "It's quite possible that a war in the future will be a war of information. Whoever has it, wins." Coming to theaters this September. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DEL J KONTAKTA DSR! DEL J ____________________________________________________________________________ DSR tar grna emot nya sponsor/support-system. Om du har speciellt intresse fr Rapporten, och/eller vill stdja DSR -- Lmna ditt BBS nummer och annan vital information pÂ The Stash, Sedes Diaboli eller skicka ett E-Mail till vÂr internet adress fr vidare information. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ---------------------------------------------------------------------------- ---- The Stash :: Telegard :: 300-14400 :: 24HRS :: DSR #1 Node ---- ---- Sedes Diaboli :: AmiUnix :: 300-14400 :: 24HRS :: DSR Information ---- ---------------------------------------------------------------------------- *** Tidigare nummer av DSR - E-Mail till: chief@lysator.liu.se Endast pÂ frfrÂgan och endast genom E-Mail. Glm ej att ange nummer. *** Rapportera / Lmna information - E-Mail till chief@lysator.liu.se med din artikel. Ange om du vill bli listad som informations-lmnare. OBS! Detta mÂste vara med fr att artikeln skall accepteras OBS! ---------------------------------------------------------------- | Klla, Datum, Eventuell Del, Sida, Artikel-frfattare. | | ---- Och glm inte artikelns titel ---- | | Ex: Dagens Nyheter, 930215, Del A, Sida 12, Bertil Nyhetsson | ---------------------------------------------------------------- * DSR Internet Mailing List nu fungerande! * Vill du fÂ DSR direkt till din internet-adress? Skicka dÂ E-Mail till chief@lysator.liu.se med texten 'Addera DSR' i "body'n". OBS! 'Addera DSR' *MSTE* finnas med, annars fungerar det inte. DÂ blir du adderad till DSR's Mailing List, och fÂr DSR direkt nr den kommer ut, bekvmt och utan arbete, till din adress. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ Den Svenska Rapporten Nr.12 Vol.2 #01 Januari 22, 1993 av TC Chefredaktr fr Den Svenska Rapporten ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________

← Svenska e-zines (1990-2008)