☰
OBS! Denna textfil ingår i ett arkiv som är dedikerat att bevara svensk undergroundkultur, med målsättningen att vara så heltäckande som möjligt. Flashback kan inte garantera att innehållet är korrekt, användbart eller baserat på fakta, och är inte heller ansvariga för eventuella skador som uppstår från användning av informationen.
____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ -uXu- DEN SVENSKA RAPPORTEN -uXu- Information För Entusiaster Nr. 05 (del 1 av 3) Släppt Maj 31, 1992 Innehåll: Ed's Ord Datoriserat Spioneri Mot USA Elektroniskt Spioneri av Unga Hackare Diffusa Lagar och Dålig Säkerhet Ensamt Arbete Under Kvällar och Nätter Unga Stal Försvarets Datakoder Hemlig Databas Oskyddad "Visst kan vi sälja vår information" Skakad Datachef Lovar Bättring Sekretessen Ifrågasätts Datakupperna Kom Som en Chock _____________________________________________________________ av The Chief, Editor Den Svenska Rapporten ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ED'S ORD: DSR Denna utgåva för Maj, blir 3-delad på grund av den massiva täckningen av avslöjandet av Swedish Hackers Association, SHA, i svensk media. Jag vill även ta denna chans att än en gång säga att det är inte mig de skriver om, även att det står "The Chief" i en av artiklarna. Det är endast en fråga om likadana alias. Den Svenska Rapporten accepterar utomstående källor ännu. Vem som helst kan skriva för/lämna information till DSR. Skribenten/Lämnaren blir adderad som informations-lämnare, eller författare till artikeln. Full diskretion om författaren/lämnaren så önskar. Artiklar/Information kan lämnas på de system som finns listade i slutet av varje nummer av DSR. The Chief, DSR Editor ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DATORISERAT SPIONERI MOT USA: DSR (5/92) Unga svenskar vill sälja uppgifter En välorganiserad grupp svenska datainfiltratörer har under flera år obehindrat tagit sig in i datorer hos det amerikanska försvaret, rymdorganet Nasa och en lång rad svenska företag och institutioner. Hos vissa organisationer har gruppen, som kallar sig Swedish Hacker Association, SHA, till och med kunnat ta kontroll över datorn, så kallad root access. Det innebär möjlighet att stänga av datorn, förstöra utrustning och data eller gelt enkelt tömma datorn på information. SHA-medlemmar har till exempel tagit sig in i det amerikanska försvars- ministeriets system för elektronisk post, där de kunnat läsa allas brev. Ett svenskt företag för datasäkerhet har också fått sina datorer penetrerade av de svenska "hackarna". Medlemmarna i SHA är mellan 17 och 26 år gamla. De har hittills nöjt sig med att ta sig in i diverse datorsystem, men de säger att de kan tänka sig att sälja uppgifter som de kommer över. -Det är bara en fråga om vem som vill köpa, vad de vill köpa och till vilket pris. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ELEKTRONISKT SPIONERI AV UNGA HACKARE: DSR (5/92) Små möjligheter att helt stoppa ovälkomna intrång i datasystemen. Bild: Skärmbild från NASA Ames Research Center / Halvt ansikte. Text: I Februari 1991 tog sig svenska hackare in i en superdator hos Nasa, den nationella luftfarts- och rymdstyrelsen i USA. De kunde olagligt använda sig av den snabba Cray-datorn. Efter några månader upptäcktes de, men tog sig in på nytt. Då installerade de så kallade bakdörrar, hemliga ändringar i datorprogrammen så att de alltid har tillgång till datorn. Bild: Matthew Broderick + Flicka från filmen War Games vid en dator. Text: I filmen "War Games" 1983 tog sig en ung hackare från sin hemdator in i det amerikanska försvarets datasystem och var nära att utlösa ett nytt världskrig, fast så illa gick det nu inte till slut. Bild: Swedish Hackers Association Annual year protocol #4 - Framsidan. Text: En stor del av hackandet går ut på att visa för andra vad man åstadkommit. Därför ger många hackargrupper ut en form av årlig rapport som skickas till andra hackare över hela världen. Här berättas om alla intrång. En grupp svenska hackare har systematiskt brutit sig in i datorerna hos Nasa, Pentagon och andra militära institutioner. De tar sig in i datorerna hos många svenska företag och myndigheter, bland annat säkerhetsföretaget Telesoft, Kommundata och Asea Brown Boveri. De kan stänga av datorsystemen, hämta information och sabotera dem. Dessa hackare säger sig vara nöjda med att ha kontroll över datorerna. Men de kan också tänka sig att sälja information ur systemen. Den som blev oroad över dataviruset "Michelangelo" för någon tid sedan har nu anledning att känna oro för något betydligt allvarligare. Obehöriga intrång i datorsystemen är mycket mer utbrett och avancerat än vad man tidigare trott. Polis och datorägare har små möjligheter att stoppa verksamheten. Ofta saknas kunskap om vad hackare gör och vad de är ute efter. Visste ingenting Swedish Hackers Association, SHA, en välorganiserad svensk hackargrupp, har under flera år obehindrat kunna gå in i och ut ur det amerikanska för- svarets datorer. De har till exempel tillträde till ett av Pentagons system för elektronisk post, EMH5 E-mail system, där de kan läsa allas brev. Datorerna hos det svenska företaget Telesoft, som bland annat bedriver konsultverksamhet om datasäkerhet, har penetrerats. Telesoft visste inte ens om att hackarna har full tillgång till information i deras datorer, bland annat kundstatistik. -Vi har sett till att det inte går att komma in via externa förbindelser till våra datorer. Som konsulter hjälper vi andra företag att täppa till hål i sina datorsystem, säger Håkan Södergren, ansvarig för halva företaget. Men när han ställs inför faktum att Telesoft haft påhälsning av hackar- gruppen skärps tonen. -Detta är mycket allvarligt. Det visste jag inte, säger han. "Vill inte skada" Allt som behövs för att få tillgång till känsligt material är en vanlig persondator, telefonledningar samt kunskap om hur datorsystemen fungerar. Hos vissa organisationer har den svenska gruppen till och med kunnat få kontroll över hela datorn, så kallad root access, det vill säga möjlighet att stänga av datorn, radera information, förstöra utrustning och data eller helt enkelt tömma maskinen på uppgifter. -Men vi har inte för avsikt att skada datorsystemen - så länge ingen bråkar med oss, säger en av medlemmarna i gruppen. Å andra sidan säger de sig kunna utföra både industri- och militärspionage för den som betalar. Det är bara en fråga om vem som vill köpa, vad de vill köpa och till vilket pris. Industrispionage inom och utom landet ställer de upp på säger dessa svenska hackare spontant. Likaså om den amerikanska underättelsetjänsten CIA frågar efter deras tjänster. Det är mer tveksamt med förfrågningar från någon öst- eller arabstat. Men de säger sig inte ha tagit ställning politiskt. De drivs uteslutande av ett brinnande intresse för datorer. Militära handlingar. Amerikanska datorer som de brutit sig in i är Nasa Langley Research Center, den amerikanska arméns robotbas White Sands Missile Range och flera av Nasas superdatorer bland annat i Virginia. Vidare har den amerikanska flottans nätverk av militära datorer penetrerats noga, bland annat dem i Norfolk, San Diego, Jacksonville, Washington, Pearl Harbor, Italien, Japan, Spanien och Filippinerna. -Vi har sett undersökningar, rapporter och flera militära handlingar, till exempel tekniska ritningar, ligga i datorerna, ibland helt öppet, säger en SHA-medlem som varit verksam i flera år. Själva "hackandet" kan gå till så att en dator där hackaren "känner sig hemma", till exempel någon av televerkets datorer, rings upp från en person- dator med modem. Hackaren beordrar sedan televerkets dator att ringa vidare till en annan välkänd dator, exempelvis en universitetsdator. Och denna dator beordras i sin tur att koppla in sig på ett världsomspännande datanät, till exempel Internet. Sedan hoppar hackaren runt från dator till dator och till nya datanät. Oftast försöker hackaren stjäla lösenordsfilen, där alla hemliga kodord för att komma in i datorn förvaras. Med denna går det sedan att knäcka de krypterade lösenorden hemma i lugn och ro. Detta gör hackergruppen genom att försöka matcha vanligt förekommande lösenord med de stulna. Men själva "hacken" kan se olika ut från kväll till kväll. En av medlemmarna berättar att han hemifrån låtit en dator vid Tekniska högskolan i Stockholm, KTH, ringa upp varenda dator kopplad till amerikanska DDN, Defence Data Network, ett militärt system av datorer. Genom ett datorprogram som hackaren själv skrivit lät han KTH:s dator utnyttja ett vanligt förekommande fel hos de militära datorerna för att stjäla lösenorden i desamma. Hela undersökningen av de militära datorerna tog sex timmar. Han kom över lösenord till cirka 40 datorer! -Under 1991 kom vi in i 84 statsägda datorer i USA. Vi fick "root access", det vill säga full kontroll, över ett dussin av dem, berättar en annan av medlemmarna i hackar-gruppen. Listor med nummer De har svårt att uppskatta antalet penetrerade datorer i Sverige men säger sig ha "hälsat på" hos ett 20-tal företag och institutioner. Bland dessa kan nämnas Swedish Institute of Computer Science, SICS, Telesoft, Kommundata, Karolinska institutet, televerket, Dagab, ABB, Dimension, Opiab, SMHI. Hos många organisationer har de haft tillgång till systemen så länge att det inte spelar någon roll vilka åtgärder företagen än vidtar - hackargruppen har sett till att de alltid kan komma in igen. Medlemmarna i gruppen visar också listor med telefonnummer och in- loggningsförfaranden till omkring 350 datorer hos olika svenska företag och institutioner - deras kommande mål. -Företag och organisationer som Ericsson, ICL och KF får se upp den närmaste tiden. Där finns några av de system som vi jobbar med just nu, säger en av SHA:s hackare. :::: Information Lämnad av Rubicon :::: ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DIFFUSA LAGAR OCH DÅLIG SÄKERHET: DSR (5/92) Datasäkerheten är under all kritik. Det visar den svenska hackar- gruppens framfart hos militär, storföretag och myndigheter. -Det spelar ingen roll vilka säkerhetsanordningar man upprättar om hackare kan komma in via tele- och dataledningar, säger Lennart Lindborg, chef för televerkets telesäkerhetskontor i Kristianstad. Hackargruppen Swedish Hackers Association, SHA, berättar att de enkelt kan stjäla eller lista ut lösenord i en dator. I vissa datorer är säkerheten så dålig att de utan svårighet kan ta kontrollen över hela datorn och dess innehåll. Litet pinsamt Allt beror på två saker - datorerna sköts inte som de ska och de som använder dem väljer alltför enkla lösenord. Den väl organiserade gruppen har hittills trängt sig in hos mer än 20 svenska företag och institutioner. Sammanlagt rör det sig om hundratals datorer. Överallt där gruppen penetrerat datorerna finns samma brist på säkerhet, trots att datorerna i sig skanske förvaras på ett säkert sätt. Vid företaget Dimension, som är en av de organisationer som SHA trängt sig in hos, säger ägaren Leif Svensson att han inte ens känner till intrången. -Det är litet pinsamt, vi har ju en gång jobbat just med data- säkerhet och borde kunna skydda oss. Men vi har helt enkelt inte haft tid att göra det. Men vid rikskriminalen säger en av de poliser som arbetar med dataintrång att det egentligen inte är säkerheten det är fel på. -Det går inte att hela tiden höja säkerheten. Det vore som att låsa alla offentliga lokaler för att stoppa klottrandet. Det handlar om en mognadsfråga hos dem som sysslar med "hackande", säger kriminal- kommissarie Stefan Kronqvist. Oanade följder Han medger att det kan finnas brister på en del håll, men han anser ändå att det inte är därför som hackarna "bryter sig in" i datorer. -Det är för att de vill visa upp för andra vad de kan. Det finns en mytbildning kring hackarna som förmodligen kommer att försvinna i nästa generation, säger han. Det hinner hända mycket innan nästa generation växt upp. Dålig säkerhet och ökat antal hackare kan få oanade följder. Gruppen SHA säger till exempel att de kan tänka sig att sälja uppgifter som de kommer över. -Det är bara en fråga om vem som vill köpa, vad de vill köpa och till vilket pris. Hackargruppen är mycket väl medveten om den diffusa lagstiftningen på området. Om en hackare sitter framför sin dator i Sverige och obehörigt kommer in i ett datorsystem i Spanien - var begås brottet? Och även om kontakten kan spåras till rätt adress och apparat - vem ska bevisa att det var just ägaren som satt framför datorn, och inte till exempel en vän? Ingen rättspraxis Det finns få fall där hackare fällts i svensk domstol, och därför inte heller någon riktig rättspraxis. Visserligen talar datalagen sitt tydliga språk - dataintrång är förbjudet. Men fortfarande återstår problemet att bevisa ett dataintrång. Hackargruppen SHA:s egna säkerhetsråd är att göra datoranvändarna medvetna om riskerna. Man skall till exempel inte gärna lämna lösenord och telefonnummer till datorer i elektroniska brev, de läses ofta av hackare. -Visa användarna hur enkelt det är att knäcka lösenord, och förmå dem att välja ologiska "passwords", sådana som inte finns med i någon ordlista, säger en medlem i SHA. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ENSAMT ARBETE UNDER KVÄLLAR OCH NÄTTER: DSR (5/92) Teckning: Någon sitter framför en skärm i ett hus på landet och ord som 'peek' och 'assume' "flyger" ut ur ett fönster. Text : Det mesta av hackarens arbete utförs i enrum under kvällar, nätter och helger. När isoleringen blir för påträngande tar de kontakt med likasinnade i ett elektroniskt konferenssystem i USA. Bild : Skärmbild från Inloggning hos Nasa. Text : Hackargruppen har tillgång till många datorer hos Nasa. Trots att de har upptäckts, som den här skärmtexten visar, kan de fortsätta att ta sig in. Den här texten hittades i en Nasadator. Morgonen den 5 juni 1991 håller redan på att förvandlas till en het sommardag. Klockan är tio minuter över nio. I ett bostadsområde i norra Stockholm ligger en 23-åring och sover. Intill sängen står två person- datorer. Högar med disketter och mängder med handskrivna lappar ligger utspridda, rester av den sena kvällens aktiviteter. I vardagsrummet står lådvis med coca-colaburkar och tomma läske- drycksflaskor. Överallt ligger pärmar, anteckningar, datorutskrifter, tekniska rapporter och vetenskapliga utredningar. En ensam fluga studsar mot glasrutan i det kala fönstret. Plötsligt ringer det på dörren. Mannen i sängen vaknar med ett ryck och springer upp. I ytterdörrens titthål syns tre okända personer. De ser inte ut som dammsugarförsäljare, snarare som poliser. Med panik i blicken klär sig mannen på ett par sekunder, rycker åt sig en väska och stuvar snabbt ned litet saker. På väg ut ur rummet rycker han åt sig sin bärbara dator. Med håret på ända rusar han ut genom balkongdörren och hoppar. Det är inte mer än tre meter ned till marken, men det verkar som 30. Nästa morgon är lika vacker. Polisen återkommer redan klockan åtta, men den här gången är allt förberett. Det finns inga anteckningar framme, inga disketter, ingen bärbar dator. Bara en vanlig persondator i sovrummet. När mannen släpper in poliserna i lägenheten går de fram till datorn och knäpper på den. De möts av texten: "Security System, please log in." Fantasifulla täcknamn Det går inte att ta sig in i datorn utan ett lösenord. Allt innehåll är krypterat. Poliserna ber om lösenordet gång på gång, utan framgång. Till slut beslagtar de datorn. Den blir föremål för utredning i månader. Det är när nog ogörligt att knäcka ett skickligt installerat säkerhetssystem, men för polisen är det mödan värt att försöka. Datorns ägare tillhör nämligen en grupp som kallar sig Swedish Hackers Association, SHA. Det är en sammanslutning av Sveriges bästa och kunnigaste "datorinfiltratörer". De vill inte avslöja hur många de är eller vad de heter. De är alla medvetna om att de sysslar med något olagligt när de bryter sig in i stora datorsystem. SHA:s medlemmar är mellan 17 och 26 år gamla. De gömmer sig bakom täcknamn som Phearless, The President, Headbanger, Nixon, The Chief, [bra val av Handle! -Ed] Zaphod och D.O.C., så kallade handles. För de flesta är dessa alias hemliga. Deras identiteter är ännu hemligare, eftersom de i övrigt lever helt vanliga liv med vanliga namn och vänner som inte har en aning om deras farliga intresse - att olagligen överlista, styra och behärska stora datorsystem, oavsett om dessa tillhör Pentagon i USA, Asea eller det svenska försvaret. Nu, nästan ett år efter polisens beslag av datorn, står The President i köket hemma hos en av gruppens medlemmar och brygger kaffe. Försiktigt och ceremoniellt har gruppen beslutat att för första gången ge sin version av verksamheten. Lattjar runt The President har vit skjorta, stora byxor och grå sockor. Skjortan hänger litet utanför byxorna och han stoppar ned den hela tiden. The President är stor, glad och skrattar ofta. Ett lätt talfel nästan förstärker intrycket av en snäll och sympatisk person som inte hotar någon eller något. Bakom pilotglasögonen plirar ett par mycket vakna ögon. -Vi anser inte att vi bryter oss in och gör något olagligt. Det är som att gå in i ett företags byggnad där dörren står på vid gavel. Vi ser oss omkring utan att stjäla eller förstöra något, och går ut igen, säger The President. Han arbetar som datorförsäljare, men han har försökt få jobb som system- operatör, det vill säga högsta ansvarig för datorsystem, bland annat vid säkerhetspolisen, Säpo, och Försvarets radioanstalt, FRA. Hittills har han inte fått något sådant jobb, varför vet han inte. men han tycker ändå att tanken kittlar. Vilka möjligheter skulle inte öppna sig på en sådan post! I en otidsenlig soffa i vardagsrummet sitter Nixon käpprak i ryggen och hamrar sammanbitet på tangentbordet till en dator. Han verkar mycket upptagen. Han är smal, gänglig och har kort svart hår vänt uppåt i en Bart Simpson- frisyr. På en försiktig fråga om vad han gör i sitt koncentrerade knappande svarar han litet släpigt att han "lattjar runt litet" hos någon institution. Nixon har en låg, nästan ohörbar röst. Ibland dyker något avvaktande, misstänksamt upp i en annars ärlig uppsyn. Han är försiktig. Skjortan är vit, svagt mönstrad, jeansen nytvättade och strumporna vita. I en fyrkantig svart attachéväska med kodlås förvarar han sina hemligheter - små, lösa lappar med obegripliga tecken. Till vardags arbetar han vid ett stort företag som systemoperatör. Han är 18 år. Nedsjunken intill Nixon i soffan sitter Headbanger med en kvällstidning och ögnar igenom en artikel, men han avbryter läsningen titt som tätt för att se vad som händer i datorn på soffbordet. Han verkar ha svårt att göra samma sak alltför länge, han kräver lite "action". Han verkar också vara en drivande kraft bakom gruppens mera udda tilltag - som att bryta sig in hos företag som handlar med datorskrot för att till exempel komma över hårddiskar till minidatorer. Eller att sitta ute en hel kall höstkväll för att ringa gratis från något av televerkets kopplingsskåp. Eller att smyga runt amerikanska ambassaden med walkie-talkier och tala ryska, bara för att retas. Headbanger är den ende av de tre som pluggar. Han läser på naturvetenskapliga linjen på gymnasiet. Han har mörka ögon och svart hår, är glad och utåtriktad och talar ofta om tjejer - eller rättare sagt om avsaknaden av flickvän, och att det är "för få brudar som hackar". Ringer billigt Från det lilla köket hörs The President mumla. Med tankarna på annat håll tappar han räkningen på antalet koppar vatten till kaffet. Nixon befinner sig också långt borta där han sitter i soffan. Via telefonför- bindelser är han i en dator många mil bort. Han vandrar genom arkiv, postfack och tekniska kontrollrum - utan att resa sig. Headbanger försöker både läsa tidningen och se vad bildskärmen visar från ett avlägset datorsystems inre. Ett naket fönster i rummet vetter mot en svagt upplyst gata, bortom den ett radhusområde. Aldeles utanför fönstret finns lägenhetens balkong, tre meter över marken. Hackaren som bor här är en av de få i gruppen som har egen lägenhet. De andra bor hos sina föräldrar, som visserligen känner till vad de sysslar med, men ändå inte riktigt allt. -De bryr sig inte. De skrattar åt vad man kan hitta på med en dator och åt företagens dåliga säkerhet, säger Headbanger. Telefonräkningarna brukar inte vara så höga, kanske bara litet högre än normalt. Det finns sätt att ringa billigt. Televerkets datorer har ofta ett så kallat 020-nummer, som bara kostar en markering att använda, var man än befinner sig. De är populära mål för hackarna. The President muttrar fortfarande när han kommer in i vardagsrummet från köket. -Den som inte gillar kaffet få hålla till godo med coca-cola, säger han och tränger ned koppar och pepparkakor bredvid datorn. Plötsligt tröttnar Nixon på att knappa. Han flyttar till fåtöljen, lägger upp väskan i knät och börjar rota bland sina papperslappar. Med allvarlig min tar han fram ett häfte med strikta plastpärmar. På framsidan står "Annual Year Protocol". Det är en officiell årlig rapport om gruppens verksamhet som skickas ut till alla intresserade. Protokollen är mycket viktiga. En stor del av nöjet med "hackandet" består i att tala om för andra vad man gör. I protokollet kan man läsa om de flesta av de intrång SHA genomfört, men mycket handlar om polisen. Där berättas hur klumpigt polisen gått till väga vid förhör, övervakning och den husrannsakan som resulterade i dator- beslaget. Hemlig Klubb Men förtjusning beskrivs polisernas miner när det gick upp för dem att det var omöjligt för dem att komma åt innehållet i datorn. I rapporten finns också regler för sällskapets medlemmar, till exempel att de aldrig skall förstöra något datorsystem eller dess information. Aldeles efter regelverket står det dock att regler är till för att brytas. Gruppens verksamhet bär signum av hemlig klubb. Klubblokalen är en restaurang på Söder i Stockholm. Varje fredag möts gruppens medlemmar vid sitt stambord. Ritualen bjuder att de alltid signalerar till bordet till höger - där de tror att polisen ofta sitter och spionerar på dem. Ceremonier och traditioner är viktiga inslag i deras hemlighetsfulla sammanslutning. De har årliga stormöten då medlemmarna "hackar" tillsammans och smäller hemmagjorda bomber. Grillfester och "anarki-möten" tillhör också traditionerna. Förra våren hade gruppen ett gemensamt "äventyr". En del medlemmar tyckte att det var en omväg att hemifrån ringa upp en svensk högskolas datorer och utföra sin verksamhet direkt från skolans terminalrum. En lugn och fridfull kväll i maj tog de sig in på universitetet, beställde dit pizza och coca-cola och arbetade med datorer och nätverk. En hackare försöker komma så långt in som möjligt i olika datorsystem, ju svårare, desto roligare. Det är en extra utmaning att angripa till exempel militära datorer, liksom "häftiga" eller ryktbara datorer som Pentagons. När lösenorden för att få tillgång till datorn väl är knäckta börjar nästa steg - att ta kontrollen över den. Man kan skaffa sig samma möjlig- heter som de som sköter företagens eller myndigheternas datorer. Timme efter timme söker de ingångar ocj koder. De lusläser manualer, nyhetsbrev och rapporter om datorsystemens grundprogram, så kallade operativsystem. På så sätt tar de reda på eventuella fel som gör det möjligt att kringgå säkerhetsrutiner. Det är som ett oändligt datorspel - fast på riktigt! När de suttit i högskolans terminalrum ett tag stormade plötsligt tio personer in i rummet, åtta poliser och två anställda vid skolan. SHA-gruppen förhördes och deras papper beslagtogs. Nu väntar rättegång för några av gruppens medlemmar. FBI kontrollerar Men det mesta av hackarens arbete utförs i enrum under kvällar, nätter och helger. När isoleringen blir för påträngande söker de upp likasinnade. De "går ut", som de säger, men i sina datorer. De träffas i ett elektroniskt konferenssystem kallat IRC, som ligger på andra sidan Atlanten. På någon minut är de inne i basen i USA. De skriver frågor och får omedelbart svar från andra hackare, vare sig dessa finns i Japan eller i radhusområdet tvärs över gatan. Hackare från hela världen träffas i konferenssystemet, utbyter erfaren- heter och får nya kontakter. Men de är försiktiga. De vet att FBI kontroll- erar vad som sägs i systemet. Faktum är att spänningen kring intrången är en minst lika stark sporre som sökandet efter datorernas hemligheter. Ju mer enträget polisen följer deras göromål, desto mer spännande blir det. Det är en cirkel, nästan så att polisen hetsar dem att göra nya tilltag. Och det svenska sällskapet fortsätter att gäcka polisen. De berättar att någon i gruppen nyligen "hackade Blommogram" från en polis vid rikskriminalen till en annan - med en förfrågan om han ville gifta sig med honom. De båda poliserna har också anmälts till McDonald's barnklubb och bjuds nu varje år in till födelsedagskalas. Den dator som polisen beslagtog från SHA var en BBS, Bulletin Board System, en datorbas för alla Sveriges hackare, kallad Interpol II. Där utbyttes erfarenheter och information. Nu har verksamheten flyttat till en annan dator på en annan ort. Så fortsätter allt som förut. Håkan Borgström, författare till denna artikel, är medlem i Vetenskapsjournalisterna och har specialiserat sig på samhäl- lets datorisering. Han har gett ut böckerna "Dödlig data" och "Säker data- och telekommuni- kation". ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ UNGA STAL FÖRSVARETS DATAKODER: DSR (5/92) Slarv Med Säkerheten Hemlig och värdefull information från bland annat regeringen, delar av försvaret, skatteverket och riksförsäkringsverket riskerar att hamna i orätta händer. En grupp unga svenska dataentusiaster, så kallade hackare, har lyckats komma över telefonnummer och koder till en lång rad känsliga databaser. Ungdomarna stal de känsliga uppgifterna efter att ha gjort intrång i datorerna hos datorleverantören Diab Data, ett företag inom televerks- koncernen. Diab Data skall vara specialister på datasäkerhet men har uppenbarligen skött den egna säkerheten dåligt. Dels har det varit lätt för hackarna att komma in i datorerna, dels har hemliga uppgifter i dem förvarats på ett slarvigt sätt. -Det är pinsamt, vi borde ha vetat bättre, säger Harrgot Lindmark, VD för Diab Data. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ HEMLIG DATABAS OSKYDDAD: DSR (5/92) Bild: Person som dricker ur en läskedrycksburk och en skärm i bakgrunden visar information från NASA. Text: Inte bara NASA. Den amerikanska luftfarts- och rymdstyrelsen har fått påhälsning av svenska hackare. Här hemma har de bland annat tagit sig in i försvarets och skattemyndigheternas databaser. Unga hackare tar sig in i försvarets och polisens datorer En grupp unga, svenska dataentusiaster har kommit över telefonnummer och koder till datorerna hos bland andra regeringskansliet, flygstaben, Muskö örlogsbas och Luftfartsverket. Uppgifterna har de kommit över genom att göra intrång hos dator- leverantören Diab Data, ett bolag inom Televerkskoncernen. Ur företagets datorer har mängder med känslig information läckt ut. Alla som köpt datorer från Diab Data riskerar nu att hemliga och värdefulla uppgifter hamnar i orätta händer. Det gäller flera kommuner, Socialstyrelsen, Riksförsäkrings- verket, Skattemyndigheterna, Roslagstulls sjukhus, SIDA, Invandrarverket, Statens Arbetsgivarverk, för att nämna några. Ovetande Många är ännu ovetande om riskerna. Först när DN ringde försvarsstaben tillsattes en utredning för att undersöka vilka militära anläggningar som berörs. Orsaken till all uppståndelse är att Diab Data, ett företag som har specialiserat sig på datasäkerhet, har skött den egna säkerheten dåligt. Dels har det varit för lätt för dataentusiasterna, hackarna, att komma in i företagets datorer, dels har man där förvarat hemlig uppgifter på ett slarvigt sätt. -Det är pinsamt, vi borde veta bättre, säger Harrgot Lindmark, VD vid Diab Data. Full insyn Intrånget i Diab Datas datorer har lett till att en väl organiserad svensk hackargrupp - Swedish Hackers Association, SHA - har full insyn i företagets datorer. Förutom att de kontrollerar företagets hela nätverk av datorer kan de läsa vad alla skriver, till exempel all korrespondens med kunderna. De har också tillgång till olika datorprogram som används och vet vilka som använder datorerna. De kan till och med stänga av datorsystemen. Bland all information hos Diab Data har hackargruppen hittat upphandlingsplaner och kravspecifikationer, bland annat från Rikspolisstyrelsen, RPS. -Det är helt otroligt att Diab förvarar hemliga handlingar på det sättet. De borde veta bättre. Nu kommer vi att ställa högre krav på säkerhet vid upphandlingar, säger Björn Lundqvist, ADB-chef vid Rikspolisstyrelsen. Vid statskontoret, som rekommenderat statsförvaltningen att köpa Diabs datorer, och som dessutom är inblandad i RPS:s upphandling, blir man också oroad över uppgifterna. -Det är mycket allvarligt. Trovärdigheten minskar drastiskt för företaget. Dessutom måste vi nu se om vårt eget hus, eftersom koder till Statskontorets datorer har kommit ut från Diab, säger Leif Löwinder, datasäkerhetsansvarig vid Statskontoret. Polisens planering Hackargruppen har också hittat telefonnummer och systemnamn till ett av Stockholms polisdistrikts datorsystem "Paris". Där förvaras all personal- information, planering och löner inom polisen. Men det är inte bara brev och mötesprotokoll som kommit ut från Diab Data. Det kanske mest allvarliga är att hackargruppen kommit över hemliga telefonnummer och lösenord till kundernas datorer. Till exempel Regeringskansliets förvaltningskontor. -Att dessa uppgifter kommit ut, är mycket allvarligt. Mer kan jag inte säga innan vi hunnit kontrollera vad de kan ha tillgång till hos oss, säger Rita Gars vid Förvaltningskontorets ADB-enhet. På samma sätt har hackargruppen kommit över tillräckligt med information för att helt kunna kontrollera miljö- och hälsoskyddsförvaltningens dator i Södertälje kommun. Det är med hjälp av koderna från Diab som gruppens med- lemmar kan göra vad de vill med datorn och dess information. Till exempel radera eller förändra interna brev. -Så här får det inte gå till. Leverantörer med så dålig säkerhet vill vi inte ha med att göra. Det skulle aldrig komma på tal att vi nu köper utrustning från Diab till våra centrala system, säger Jan Hellström, datachef inom Södertälje kommun. Hemliga nummer Medlemmarna i SHA berättar att de mycket enkelt har kunnat plocka fram 379 hemliga telefonnummer, och inloggningskoder till Diab Datas kunders datorer. Till en del kunder har de även kommit över lösenorden för att få så kallad root access, det vill säga högsta möjliga behörighet. Många av dessa uppgifter har legat helt oskyddade hos datorleverantören. -Normalt har vi kontrakt som mycket noggrant reglerar säkerheten hos våra leverantörer. Hur det är i Diab-fallen kan jag inte uttala mig om innan vår internutredning är klar, säger Bertil Ternert vid försvarsstaben. Diab Data är ett dotterbolag till TeleInvest inom televerkskoncernen. Genom bland annat sin inrikning på säkra datorer har omsättningen stigit från år till år. 1990 var den 229 miljoner kronor. Företaget har cirka 200 anställda vid kontor i Täby, Linköping, Oslo och i Kalifornien. Den svenska hackargruppen kontrol- lerar företagets datorer vid flertalet av dessa kontor. Full kontroll -Orsaken till att hackare kunde komma in var att vi höll på att prova några av våra datorer. Teknikerna glömde helt enkelt att dra ur en kontakten under provtiden. Intrången kan inte upprepas, förklarar Harrgot Lindmark vid Diab. Men hackargruppen SHA säger sig fortfarande ha full tillgÕng till datorerna. De har ändrat i företagets egna datorprogram, lagt in dolda programslingor som bara de kan hitta och som gör att de när som helst kan ringa upp datorerna och få full kontroll över dem. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ "VISST KAN VI SÄLJA VÅR INFORMATION": DSR (5/92) Trots att SHA:s medlemmar är unga har de ägnat en stor del av sitt liv åt att utforska olika datorsystem - både hos företag och hos militär. De använder vanliga persondatorer och telenätet när de "hackar" sig fram. Köpa information? Ingen kan gå säker om man är ansluten till ett så kallat datornät eller har förbindelse med andra datorer. Under sina "studier" har de upptäckt att de kan få fram uppgifter ur datorer som Pentagons, amerikanska flottans, NASA:s eller ur olika företags datorsystem. SHA säger att de inte har gjort något med den information de hittat hos Diab Data eller något annat ställe. De har inte sålt eller vidarebefordrat något material eller telefonnummer. I alla fall inte ännu. -Visst kan folk komma till oss och köpa information. Men det kostar och det beror på vem som vill köpa. Vi vill gärna behålla livet efteråt, därför säljer vi inte till vem som helst, säger en av medlemmarna som varit verksam under lång tid. Trots dessa reservationer anser gruppen att det är i sin ordning att sälja information till svenskt och utländskt industrispionage. Gruppen bildades 1987 och har hela tiden utbytt erfarenheter med utländska lika- sinnade, som till exempel Chaos Computer Club i Tyskland. "Öppen dörr" Men trots att gruppen nästan kommer in i vilka datorsystem som helst och även kan tänka sig att sälja information, anser de sig inte själva vara sabotörer eller utgöra något samhällsproblem. -Vi är intresserade av datorer. De som inte kan skydda sina datorsystem får skylla sig själva. Det är som att gå in genom en företagsdörr som står på vid gavel, säger en av medlemmarna i SHA. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ SKAKAD DATACHEF LOVAR BÄTTRING: DSR (5/92) Bild: Diab Datas VD Harrgot Lindmark från sidan, tittande rakt fram. Text: Ifrågasatt säkerhet. - Vi har fått oss en tankeställare, säger Diab Datas VD Harrgot Lindbark efter Helgens avslöjanden om intrång i företagets datorer. Det var en klart skakad VD för datorföretaget Diab Data i Täby norr om Stockholm som på tisdagen tog emot DN efter påskhelgens avslöjanden om hur så kallade hackare via Diabs datasystem tagit sig in i flera offentliga och militära myndigheters datasystem. -Vi har fått oss en tankeställare. Men nu kan jag garantera att hackare inte kommer in i vårt system på det här sättet igen, säger Harrgot Lindmark. Men hackarna i föreningen Swedish Hackers Association hävdar att de fortfarande tar sig in i Diabs datorsystem. Hargot Lindmark säger att någon hundraprocentig säkerhet inte går att garantera. Diab har skrivit brev till sina kunder och givit råd om hur de ska skydda sig. På tisdagen riktade datainspektionen skarp kritik mot säkerheten på Diab Data. -Det är anmärkningsvärt att känsliga uppgifter förvarats på ett sådant sätt, säger Anita Lagerkvist, teknisk chef på datainspektionen. Även många privata och offentliga dataupphandlare är milt sagt kritiska mot Diab. Statsåklagare Bo Skarinder har också beslutat starta en förundersökning mot en 18-årig pojke i Stockholm efter intrånget i Diabs datorsystem. Ynglingen har inte gjort några erkännanden. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ SEKRETESSEN IFRÅGASÄTTS: DSR (5/92) Teckning: Visande hur en 'hackare' jobbar. Text : Så jobbar en hackare. Förutsättningen för att kunna ta sig in i en myndighets/företags datorsystem är att detta har kontakt med yttervärlden via telefonmodem. 1) Hackaren kommer över modemets telefonnummer. 2) Listar ut systemets kodord. 3) Väl inne i systemet kommer han i princip åt vad han önskar. Datainspektionen kräver besked från Diab Datainspektionen har begärt en förteckning över alla kunder hos data- företaget Diab Data, som nu riskerar intrång av unga dataentusiaster. -Det är anmärkningsvärt och klart olämpligt att Diab Data har förvarat uppgifter om kundernas datorsystem så att datahackare har kunnat komma åt dem, säger Anita Lagerkvist, teknisk chef på datainspektionen, till DN. Över 250 myndigheter, organisationer och företag upptäckte på tisdagen att man fanns på den lista som datahackare lyckats få tag på inne i Diab Datas eget datorsystem. Här finns bland annat regeringskansliets admini- strativa system, flygstaben och flygflottiljen F21 i Luleå, invandrarverket, arbetsgivarverket, luftfartsverket, socialstyrelsen, posten och flera läns- styrelser och kommuner. På listan, som DN tagit del av, finns telefonnummer till modemen till samtliga dessa myndigheter, organisationer och företag. Med hjälp av dett eget modem kan datahackaren ringa upp det datorsystem han önskar, för att sedan ta sig vidare bland materialet i systemet. Många av Diabs stora kunder har inte ens något kodord, "password", som skyddar för obehöriga. Den som har telefonnummret till modemet kommer direkt in i datorsystemet. -Tyvärr är det ofta så att det helt saknas kodord, eller att de är så lätta eller självklara att datahackare snabbt listar ut dem, säger Leif Stenström, informationschef på datainspektionen. Ofta kan en myndighet ha den egna förkortningen eller telegramadressen som kodord. -Vi anser att alla som har stora datorsystem ska ha krypterade kodord, sträng identitetskontroll och aktiva kontrollkort för att försvåra för obehöriga att komma in, säger Anita Lagerkvist. Diab har skickat ett brev till samtliga kunder med råd hur de ska undvika att hackare kommer in i systemen. Helst ska man stänga av datorerna från all kontakt med telenäten, ändra telefonnummer och kodord. Se över rutiner Försvarsstaben har skickat ut information till samtliga militära myndig- heter att Diab förlorat en lista med telefonnummer och kodord. -Vi har också rått alla våra myndigheter att se över sina rutiner för datorsystemen, säger Bertil Ternert på försvarsstabens informationsavdelning. Olle Strid, chef för säkerhetsskyddsavdelningen på försvarsstaben, säger att det endast är administrativa datorsystem som hackare nu kan ha fått tillgång till. Sekretesskyddade och operativa system, med hemligt militärt material, kan hackare inte komma in i genom datanät eller telefonnät. På invandrarverket säger Marie Andersson att verket under tisdagen kopplat bort sina datorer från telenätet och går igenom kontrollistor för att se om hackare tagit sig in. -Men det gäller bara administrativa system, inte datorer med uppgifter om asylsökande - de är inte berörda, säger Marie Andersson. Rita Gars, departementssekreterare på regeringskansliets förvaltnings- kontor, säger att det bara är det administrativa systemet som finns på Diab Datas lista: Misstänkt 18-åring -Regeringskansliets stora operativa system med Vax-datorer går det inte att komma in i utifrån. -Material som är kvalificerat hemligt finns över huvud taget inte i några datorer, säger Rita Gars. Efter intrånget på Diab, gjorde televerket en polisanmälan. Statsåklagare Bo Skarinder i Stockholm har nu beslutat att starta en förundersökning mot en 18-årig pojke i Stockholm: -Utredningen visar att han är skäligen misstänkt för bedrägeri och data- intrång på Diab Data, säger Stefan Kronqvist, kriminalinspektör på riks- kriminalen, till Dagens Nyheter. Ynglingen har förhörts av rikskriminalen men han har inte erkänt intrånget mot Diab Data. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DATAKUPPERNA KOM SOM EN CHOCK: DSR (5/92) Bild: Harrgot Lindmark vid en skol-tavla. Text: "Inte en gång till". Harrgot Lindmark, chef för säkerhetsföretaget Diab Data, tvingas inse att hans företag överlistats av unga hackare. men det ska inte ske igen, försäkrar Lindmark. Harrgot Lindmark, VD på datorföretaget Diab Data i Täby norr om Stockholm, var klart skakad på tisdagen: -Vi har fått oss en tankeställare, det är klart att vi helst skulle vilja haft det gör ogjort. Men nu kan jag garantera att hackare inte kommer in på det här sättet i våra system igen, säger han. Man kan notera uttrycket "det här sättet", eftersom unga hackare sannolikt tar sig in på Diab Data på något annat sätt nästa gång. -Naturligtvis går det inte att garantera någon hundraprocentig säkerhet, men nu har vi dubbla kodord och återuppringning av den som försöker ta sig in på våra datorer, säger Lindmark. Datahackare inom föreningen SHA, Swedish Hackers Association, har förklarat att de fortfarande kommer in på Diabs datorsystem, nu genom det allmäna telenätet. Tidigare tog sig hackarna in via televerkets datornät. Diab Datas VD tror dem uppenbarligen inte, men säger bara om de ungdomliga hackarna att "dom är skickliga". Säkerhet idén Diab Data, som är ett företag inom televerkskoncernen, har marknadsfört sig som "företaget som ökar din datorsäkerhet". Just säkerhet i stora dator- system, är en del av företagets affärsidé. Men på tisdagen var många offentliga och privata datoranvändare i landet milt sagt missnöjda med Diabs egen säkerhet. Natten till den 24 mars gick en datorhackare in i Diabs datorsystem och fick ut en lista över företagets kunder, inklusive telefonnummer till modem och till och med kodord i vissa fall. Allmänna nätet Hackaren använde televerkets allmänna datanät, i ett läge när Diabs eget kontrollsystem var bortkopplat. Den extradator som normalt kontrollerar den som ringer upp fanns inte i drift: -Vi hade personal som provade ut anslutningen till datanätet, och då blev kontrollen bortkopplad av misstag, säger Lindmark. -Någon lyckades knäcka lösenordet och kom sedan in i systemet där den här listan fanns. Men är det rimligt att ni har en lista över samtliga kunder med tillgång till modemnummer och till och med kodord liggade löst i datorsystemet? Vore det inte bättre att ha den på papper liggande i ett kassaskåp? -Jo, man kanske kan tycka det. Men normal kundinformation måste vi ha på dator, det stora misstaget var att där också fanns vissa kodord, säger Lindmark. Han konstaterar att många företag tyvärr tar mycket lätt på säkerheten. De fem bokstävera QWERTY, till vänster i översta raden på ett vanligt tangent- bord, är ett vanligt kodord, liksom namn på användarens hustru eller barn. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DSR tar gärna emot nya sponsor/support System. Om du har speciellt intresse för Rapporten, och vill stödja DSR -- Lämna ditt BBS nummer -- och annan information på THE STASH Bulletin Board System. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ Anonymous :: +45-###-##### -------- Sedes Diaboli :: +46-###-##### 16.8 kbps DSR DK 2400 bps DSR Information THE STASH - Svenska Rapporten Support BBS - Den Svenska Rapporten #1 Node 14.4k bps, 170+ Megs, Dygnet Runt ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ Detta Avslutar Detta DSR Numret Nr. 05 (del 1 av 3) Släppt Maj 31, 1992 av The Chief Editor av Den Svenska Rapporten ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________