Digital Underground - uXu - Underground eXperts United

____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ -uXu- DEN SVENSKA RAPPORTEN -uXu- Information För Entusiaster Nr. 05 (del 2 av 3) Släppt Maj 31, 1992 Innehåll: Ed's Ord Slarv Större Fara än Hackers Slarv Farligare än Hackers och Virus Skrytiga Hackers Överskattat Problem Man Slutar Aldrig Förvåna Sig Dags För Auktoriserade Hackers? Hackerproblemet Inte Underskattat _____________________________________________________________ av The Chief, Editor Den Svenska Rapporten ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ED'S ORD: DSR Den Svenska Rapporten accepterar utomstående källor ännu. Vem som helst kan skriva för/lämna information till DSR. Skribenten/Lämnaren blir adderad som informations-lämnare, eller författare till artikeln. Full diskretion om författaren/lämnaren så önskar. Artiklar/Information kan lämnas på de system som finns listade i slutet av varje nummer av DSR. The Chief, DSR Editor ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ SLARV STÖRRE FARA ÄN HACKERS: DSR (5/92) Säkerheten är dålig i dagens datornät. Men hackers, som fått stor uppmärksamhet i den senaste tidens debatt, är inget stort problem. -Slarvig programmering är ett större problem än både hackers och virus, säger konsulten Roger Gustavsson, med persondatorsäkerhet som specialitet. -Jag tror att buggarna i Windows orsakat mer skada än nåt virus. Lösningen på problemen är sunt förnuft och ordning. Datavärlden ger tips hur du skyddar dig och får en bättre datorsäkerhet. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ SLARV FARLIGARE ÄN HACKERS OCH VIRUS: DSR (5/92) Säkerhetskonsult tonar ned hacker-faran Bild: Roger Gustavsson (leende) Text: Slarv större problem - Folk överreagerar och reagerar på fel saker. Hackers är inget stort hot, hävdar säkerhetskonsulten Roger Gustavsson. Visst är säkerheten i dagens datornät dålig. Men slarv och dåliga program är ett större hot än hackers och virus. Och lösningen är inte hetsjakt på ungdomar eller avancerade säkerhetssystem, utan sunt förnuft och ordning. Det anser Roger Gustavsson, konsult med persondatorsäkerhet som specialitet. Roger Gustavsson borde vara nöjd. Hans företag, Roger Gustavsson Data, har specialiserat sig på persondatorsäkerhet och har länge varnat för dagens osäkra system. De senaste veckornas skriverier om hacker- intrång kan se ut som en bekräftelse på hans varningar. Men det är inte så enkelt. -Visst, om det här innebär att politiker och företag börjar ta säker- hetsproblemen på allvar så är det positivt. Men det finns en okunnighet som gör att folk dels överreagerar, dels reagerar på fel saker. Enligt Roger är hackers inget stort hot mot varken militären eller privata företag. -För militären är det insider-spionage som är det stpra problemet - inte hackers, säger han. De "Nasa-baser" som hackers då och då sägs ha tagit sig in i är nästan alltid administrativa system. Nasa förvarar inte känsliga uppgifter på datorer som man kan ta sig in i utifrån. Men hackers, och journalister, vill gärna tro att allt som har med Nasa att göra är väldigt hemligt. -I hacker kretsar cirkulear en text som heter Nasa.txt, som beskriver hur man tar sig in i Nasas baser. Hackers påstår att det är en hemligg text som någon lyckats smuggla ut. När det egentligen är en text som Nasa distribuerar som en ren service, för att folk ska kunna logga in på deras öppna baser så enkelt som möjligt. På företagen är de stora problemen okunnighet, slarv och dåliga rutiner. -Folk är rädda för fel saker. Slarvig programmering är ett större problem än hackers och virus. Jag tror att buggarna i Windows har orsakat mer skada än något virus. Men det är inte lika spännande att tala om kvalitetstestning eller säkerhetskopiering som om virus och hackers. Idag har det blivit relativt enkelt att använda en dator. Med fönstersystem som Windows och Macintosh kan även den ovane känna sig hemma framför datorn. Men väldigt få förstår egentligen vad som händer bakom fönstren. Vilket kan vara riskabelt. -En sekreterare som sitter och skriver i Word Perfect förstår ofta inte vad som händer med en text när den sparas - om den hamnar på servern eller på den lokala persondatorn till exempel. För att höja säkerheten i systemet måste man därför se över de interna rutinerna och titta på de stora samman- hangen. Rogers recept på säkrare system innehåller inga tekniska underverk eller avancerade program. Det handlar istället om enkla saker som fungerande rutiner för säkerhetskopiering och användarbehörighet. -Det som behövs är sunt förnuft och ordning. Men det är väldigt svårt att sälja. Folk vill ha en kartong som fixar alla problem, en magisk amulett som de kan köpa över disk. Det finns också en risk för att rädslan för hackers driver folk att satsa på överdrivna säkerhetssystem, anser Robert. -Då får vi tråkigheter som disklösa arbetsstationer eller skolor som föbjuder eleverna att ta med sig disketter hem. Vilket gör att själva charmen med persondatorn - friheten - går förlorad. Kritisk period Han menar att rädslan för hackers eller virus kan bli ett mycket värre problem än hotet i sig självt. Det handlar egentligen om en politisk installning. -Just nu har vi en stark trend mot öppna system och ett fritt informa- tionsflöde. Jag tror att det vore väldigt illa om rädslan för hackers gjorde att man försökte stoppa den utvecklingen. Det största säkerhetsproblemet är enligt Robert att systemutvecklingen och medventenheten inte har hängt med i den tekniska utvecklingen. -Vi är inne i en kritisk övergångsperiod. Stordatorerna och terminalerna håller på att åka ut och istället får vi nätverk med persondatorer och servrar. Men de systemansvariga har inte förstått att den inbyggda säkerhet som fanns i stordatorerna inte finns i persondatorer och nätverk. Där ligger det stora hotet. Så görs systemet säkrare Vägen till ett säkrare system går inte över magiska burkar, fantastiska program eller total isolering. Det är sunt förnuft som gäller: Lär dig hur ditt system fungerar rent tekniskt. Alla system har säkerhetsbrister redan i hårdvaran. Persondatorer i ett nätverk kan aldrig bli helt säkra. Lär dig bristerna och anpassa systemet efter dem. Lägg till exempel känslig information på servern istället för på persondatorerna. Gör en sårbarhetsanalys. Vilka är riskerna och hoten? Är virus en allvarlig risk? Eller är det dåliga rutiner för säkerhetskopiering och slarv som är det stora hotet? Kommer hotet utifrån eller inifrån? Vilka hanterar den känsliga informationen? Hur hanteras den? och så vidare. Kontrollera vad det finns för praktiskt genomförbara åtgärder för att höja säkerheten. Ofta kan det handla om enkla saker som att låsa in servern, ta ordentliga backuper eller att verkligen utnyttja de säker- hetsfunktioner som redan finns i systemet. Men det kan också krävas mer avancerade lösningar som kryptering. Tänk på att åtgärderna inte får bli ett större problem än hotet. Överdrivna eller missriktade säkerhetsåtgärder kan sänka produktiviteten mer än några virus eller hackerattacker. Loggen - Unix svagaste länk Bild: Sven Larsson (iförd glasögon och slips) Text: Följ instruktionsboken. - Gör man som man ska enligt böckerna minskar riskerna avsevärt för intrång, säger Sven Larsson, Unix-expert. Undvik slarv - följ reglementet. Kombinera påloggningen med ett passerskydd av smart-card-typ. Förbättra loggfunktionerna till amerikanska försvarets C2-nivå. Minst. Läs mer om Unixsäkerhet. Det är Unix-kännaren Sven Larssons råd till höjd säkerhet i Unix. -Var noga med administrationen av systemet. Gör man som man ska enligt böckerna så minskar riskerna avsevärt att något händer. I Diab-fallet hade man uppenbarligen inte gjort det. Det säker Sven Larsson Unix- och datasäkerhetsexpert på Försvarets Materielverk. Tidigare sysslade han med samma frågor på Försvarsdata. -Se också upp med möjligheten att kopiera ut en lösenordsfil, varnar Sven Larsson. Är man väl inne i systemet via ett publikt nät, t ex televerkets TIP-net (ett publikt TCP/IP-nät - TCP/IP är Unix kommun- ikationsspråk i nät) är det bara att söka upp lösenordsfilen, och det är inte svårt, samt ge Unix kopieringskommando. Därefter är lösenordsfilen i hackerns ägo. Sen är det bara att bearbeta filen med troliga ord- kombinationer. Det sker oftast med ett sökprogram och alltid blir det något napp. Men det går att skydda sig mot "filstöld". -Man kan lägga lösenorden i en oläsbar fil, som följdaktligen är oskrivbar, säger Sven Larsson. Osynlig fil Handgreppet kallas "shadowing". Det gör filen osynlig och oåtkomlig. Utom för den som har tillgång till systemets kärna, root access. Ett privilegium som bör vara synnerligen begränsat. -En annan skyddsåtgärd är att sköta inloggningen med ett smart-card. Det finns lösningar och program för det, säger Sven Larsson. Till sist bör man ha en bra loggfunktion. En som är bättre än i standardunix. -Om man har något intresse av att se vad som hänt i loggen räcker inte den vanliga loggen. Det som finns i standardunix. I standardunix registrerar loggen bara vem som kom in och vilka kommandon vederbörande utfört. Men inte ett skvatt om vad och vilka filer som kommandona utförts mot. Till exempel kan man inte se att lösenordsfilen är kopierad. Bara att något har kopierats... C2-klassning För att få en komplett logg, inklusive vad som manipulerats och hur det gjorts, krävs att Unix-systemet är klassat lägst i nivå med amerikanska försvarets C2 och uppåt. -Ett sådant system är något dyrare idag. Men då den amerikanska administrationen nu kräver alla unixsystem som köps av US Government har C2 kan man vänta sig att sådana C2-system blir vanligare. Ett sista råd till systemansvariga. Läs boken "Unix System Security". Den finns i bokhandeln. -Den kom för något år sen men håller fortfarande, säger Sven Larsson. Strömlid kritisk: Hacker-hysteri Bild: Kjell Strömlid (iförd bekymrad min, skägg och slips) Text: -Demonisera inte. Kjell Strömlid, ordförande i LKD, Leverantörs- föreningen Kontor och Data, avfärdar hacker-larmen i massmedia. -Det är inget fel på säkerheten, säger han. Kjell Strömlid, styrelseordförande i LKD är kritisk mot de uppmärksamade hacker-artiklarna i Dagens Nyheter. -Jag tycker inte att det är något fel på säkerheten i branschen, säger han. Inte större fel än på bankernas säkerhet, slår han fast. Kjell Strömlid, till vardags vd för ICL Data, är irriterad över den hysteri, som enligt honom kännetecknar hanteringen av hacker-problemet i pressen. Han avfärdar helt påståenden om att gärningarna skulle ha förödande betydelse för kunderna till de hackerdrabbade företagen. -Att ungdomarna relativt lätt kunde ta sig in i Diab Datas system kan knappast skada Diabs eller branschens anseende, säker Kjell Strömlid. Även om han medger att "Harrgot Lindmark (Diabs vd) gjorde en tavla med att lämna dörren till systemet öppen ett tag". -Hackers verksamhet är brottslig, den ska bedömas som sådan, och inte demonsieras. Kjell Strömlid vill påminna om att dagens samhälle kännetecknas av öppenhet. -Man kan inte börja bygga ogenomträngliga murar runt företag nu för att skydda dem mot intrång. En större grad av öppenhet ger helt konsekvent en lägre grad av säkerhet. Det gäller att hitta en balanspunkt menar Kjell Strömlid och tillägger att det finns så mycket informationsskräp i företagens datasystem att det därför knappast är sannolikt att någon 18-åring är i stånd att rent fysiskt sortera bort allt obetydligt och luska fram några affärs- hemligheter. Se upp med modem Utomstående konsulter som kan ringa in i företagets system är en riskkälla ur säkerhetssynpunkt. -Det normala är att vi inte har fri tillgång till kundens modemportar, säger Ulf Sandström på Ericsson Radio Systems, ett av de större företagen när det gäller tredjepartsservice. -Men när vi har behov av att komma in, ber vi om ett "password". Tillgängligheten till modemets telefonnummer är det första som bör uppmärk- sammas, menar de tredjepartleverantörer Datavärlden kontaktat. Det ska inte finnas upptaget på allmänna internlistor utan endast lämnas ut till behöriga och för övrigt hållas inlåst eller förvaras på ett betryggande sätt, lyder deras råd. Ett annat enkelt knep är att inte ha modemen ständigt anslutna. Då går det inte att komma in med mindre än att en avisering sker. I de fall modemet måste vara uppkopplat, för exempelvis fältsäljarnas rapportering, finns möjligheten till återuppringande modem. Då finns det i modemet ett antal i förväg lagrade telefonnummer. Det kan vara nummer till servicekontor med fasta förbindelser eller säljarnas mobiltelefonnummer. Ännu större säkerhet, och dessutom en bra varningssignal, blir det med dataloggning på modemporten. Förutom att behörigas göranden och låtanden registreras blir en obehörigs försök att få tillträde till systemet uppdagat. Det går inte att spåra samtalet men försöken att komma in registreras. Då är det dags att förse datorerna med ytterligare säkerhets- program. Försvaret byter nummer Försvaret har beordrat alla som drabbats av hackerintrång att byta telefonnummer och slå av systemen när de inte används. Försöken till intrång i försvarets system har bara skett i en del administrativa system och utan större framgång, berättar presschef Bertil Ternert på militärstabens in- formationsavdelning. -Det är helt klart att det är Diab Datas säkerhetsrutiner som har brustit så att ett antal telefonnummer till olika modem i försvaret kommit ut, konstaterar han. Han tillägger att operativa militära system är slutna och omöjliga att ta sig in i. Det är främst flygvapnet, som har Diab-datorer, som utsatts för intrångsförsök. Bland annat har man försökt komma in i system till F21 i Luleå. Men längre än till "farstun" har man dock inte kommit och några uppgifter har inte läckt ut, säger Bertil Ternert. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ SKRYTIGA HACKERS ÖVERSKATTAT PROBLEM: DSR (5/92) Bild: Hans-Iwan Bratt (iförd glasögon) Text: Hans-Iwan Bratt Svenska hackers har tagit sig in i datorer hos bl a Nasa och Pentagon liksom i en rad svenska dataföretag. Det mesta är skryt, hävdar Hans-Iwan Bratt, vd i Leverantörsföreningen Kontor och Data. Men det finns flera fall av allvarliga dataintrång, som ger upp till två års fängelse för de som åker fast. "Hackers vill skryta med sina erövringar. I stort uppslagna artiklar i Dagens Nyheter står det att svenska hackers skaffat sig tillträde till Pentagons system för elektronisk post. Det kan möjligen bero på att sådana postsystem ofta är helt öppna. Prestationen behöver inte vara mer anmärk- ningsvärd än att sända vanliga brev till Pentagon. Förvisso finns det problem med datasäkerheten, men de gäller inte främst hackers. Det finns teknik och metoder som ger i det närmaste 100-procentigt skydd mot sådana dataintrång. Men rigorösa säkerhetsbestämmelser är tyvärr besvärliga för användarna. Därför delas systemen in i olika säkerhetszoner. Det som är mycket skyddsvärt får avancerat skydd och få ges tillgång. Andra delar, med fler behöriga användare, ges lägre skydd. Det finns andra problem som är väsentligt större, t ex sabotage och stölder av behörig personal. Det är dock inte specifikt för datasystem utan för alla typer av företagshemligheter. I DNs artiklar påstås att lagen mot dataspioneri är diffus och ineffektiv. Det är inte vår uppfattning. Den som gör sig skyldig till dataintrång riskerar två års fängelse. Säljs informationen vidare handlar det även om företagsspioneri. Möjligheten att upptäcka obehörigt intrång och att spåra hur det gått till är ganska god. Olyckliga omständigheter I det nu aktuella fallet har en person kommit åt känslig information genom en kombination av olyckliga omständigheter. Beklagligtvis utnyttjades det på ett brottsligt sätt. Vi kommer studera det som hänt mycket noga. Många dataföretag utvecklar säkerhetsrutiner tillsammans med kunderna och vi samlar systematiskt in information om datorrelaterad brottslighet. Det gör risken för att något liknande ska kunna ske igen är mycket liten." Hans-Iwan Bratt ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ MAN SLUTAR ALDRIG FÖRVÅNA SIG: DSR (5/92) Bild: Pär Rittsel (med glasögon) Text: Krönikan, Pär Rittsel [ointressanta delar har editerats bort -Ed] ...Förvånad blir man också över sådana tillfälligheter som att samme Håkan Borgström som två dagar i rad skrev om hackers i Dagens Nyheter, denna vecka kommer ut med en bok i ämnet. Medförfattare är en man som ska ha varit chef för Televerkets säkerhetskontor. Vilken tur att det finns hackers som så lägligt kan skapa intresse kring hans nya bok! Men problemet är faktiskt ur världen. Boken behövs inte. Mänskligheten kan andas ut, ja sova lungt och tryggt om nätterna. Hans-Iwan Bratt har tagit itu med "datorrelaterad brottslighet". I en insändare i dagens Datavärlden tillkännager denne leverantörernas språkrör: "Vi kommer att studera det som hänt mycket noga... Det gör risken för att något liknande ska kunna hända igen är mycket liten." Det är ord och inga visor det. Men så kommer de från samme man som utan minsta bitanke på sitt eget rykte avskaffat både ozonfaran från laserskrivare och all slags skadlig strålning från bildskärmar. I Amerikas Förenta Stater har man inte någon Hans-Iwan Bratt, så där bryr man sig fortfarande om bildskärmarnas magnetfält och där härjar fortfarande hacker-ligor. Som den skara på minst ett tusen hackare som FBI och polisen i San Diego just i dagarna håller på att sätta dit för bedrägeri, falska kreditkortsinköp och fiffel med teleräkningar. Hade Hans-Iwan Bratt fått råda, hade problemet aldrig ens uppkommit och skulle det ändå ha uppkommit så hade det inte kunnat upprepas eftersom det egentligen aldrig borde ha uppkommit... Den mannen upphör aldrig att förvåna. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DAGS FÖR AUKTORISERADE HACKERS?: DSR (5/92) Bild: Walter Holmer i en soffa med en pärm i knäet visande tidnings- urklipp ang. Landstinget anmälda till Datainspektionen. Text: Säkrare med hackers. Walter Holm, pensionerad säkerhetschef, anser att auktoriserade hackers kan kontrollera att databaser inte utsätts för obehöriga angrepp. En hovrättsdom mot en journalist för nära åtta år sedan väckte uppmärksamhet därför att journalisten gjort försök till intrång i en offentlig databas. Avsikten var enbart att testa datasäkerheten. Dock lyckades han aldrig "hacka". Hovrätten dömde emellertid efter lagens bokstav, trots att ingen brottslig avsikt förelåg och ingen skada hade uppstått. Rätten borde därför dömt enligt regeln hellre fria än fälla. Varför gjorde man inte det? Svaret låg sannolikt i bristande kunskaper och därmed ett onyanserat tankesätt. Hellre då döma efter "lagens bokstav", trots att lagen i sig hade stora brister. Brottet visade sig dock snarare bli till gagn eftersom det ledde till översyn av säkerhetsrutinerna hos det angripna företaget. Bland annat hade ju gärningsmannen fått hålla på i 11 timmar utan upptäckt! Nu en udda reflexion: Varför inte auktorisera hackers, som å samhällets vägnar kontrollerar databasernas resistans mot obehöriga angrepp? I dag har man nämligen samma oskuldsfulla inställning till säkerhetsfrågorna som i datorns barndom. Så kallat hemliga koder är oftast enkla att forcera i den mån de överhuvudtaget finns. I fallet med journalisten ovan hade man gjort ett enkelt program som prövade olika kodkombinationer. Eftersom spärr saknades efter ett antal felaktiga försök, kunde man obehindrat pröva 10 000-tals kombinationer innan man stoppades på grund av att telelinjen blockerats. Det var ingalunda några datagenier som varit i farten. Som också de nya incidenterna visar, är det oftast enbart ungdomlig äventyrslusta och övermod som är drivkraften. I amerikanska utredningar har det exempelvis framkommit att förövare till och med programmerat in fullständig bekännelse i fast förvissning att de inte skulle kunna spåras. Vanligen upprättas kommunikationsregler med anvisningar hur trafiken upprätthålles utan störningar. När det gäller datakommunikation finns ingenting, blott en bristfällig lag och ingen vägledning för säker trafikering. Trafiksäkerhetsverket finns för vägtrafik, för datakommunikation endast Datainspektionen, som har alltför begränsade resurser att verka effektivt. Regeringarna har nämligen visat förvånande likgiltighet för datasäkerhetsfrågorna och ständigt avvisat förslag till förstärkningar. Endast ett fåtal "övertramp" kommer till allmän kännedom, troligen beroende på att man inte vågar visa upp sin sårbarhet. Cheferna, beslutsfattarna, är obekanta om konsekvenserna av sina beslut - verkställarna, de datakunniga, har ringa intresse av att visa svagheter i sina egna alster - bristerna består. Låt därför Datainspektionen få resurser att agera som ett data- kommunikationernas trafiksäkerhetsverk, som opartiskt kan utföra inspektioner. Ställ kapacitet till förfogande för att låta inspektionens specialister, som vi kan kalla "auktoriserade hackers", kontrollera att samhällsnyttiga databaser håller acceptabel säkerhetsnivå. Walter Holmer Pensionerad säkerhetschef ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ HACKERPROBLEMET INTE UNDERSKATTAT: DSR (5/92) Hans Iwan Bratts insändare i Datavärlden nr 18 om de överdrivna hackerskriverierna i Dagens Nyheter kommenterades i Pär Rittsels krönika i samma nummer. Här svarar Hans Iwan Bratt: "Man slutar aldrig förvåna sig, skriver Pär Rittsel i Datavärlden. Hänger du med i svängarna så blir du nog inte förvånad så ofta, Pär. Det som förvånar Pär denna gång är att vi leverantörer lär oss av erfarenheten. Några hackers har tagit sig i en medlems dator. Då skriver jag att vi tar reda på hur det gick till och sprider kunskapen till andra medlemmar för att det inte ska hända igen. Finns det något mer självklart? Om Pär hade läst det jag skrev något mer uppmärksamt, skulle han förmodligen förstått att jag inte förnekar att hackers är ett problem. Jag menar dock att hackers inte är något större problem när det gäller känsliga system med hög säkerhetsnivå. Där kan de inte ta sig in. Däremot kan de ställa till elände i vanliga system, där vi av hänsyn till användarna inte kan ha alltför sofistikerade skyddstekniker. De blir alltför besvärliga att hantera. Dessutom skriver jag att andra typer av datorrelaterad brottslighet är mer bekymmersamma, t ex insidersbrott. Stöd på dess punkter får jag från de personer Datavärlden intervjuat i samma nummer. Läs Datavärlden! Där finns åtskilligt värt att läsa! Jag avskaffade ozon-faran, skriver du också. Det kan jag inte ha gjort eftersom det inte funnits någon. Påståendet är inte mitt. Tala med Arbetar- skyddstyrelsens ozonexpert så får du höra. Håller man sig informerad blir man inte så överraskad. Och så har jag avskaffat den farliga strålningen från bildskärmar, skriver Pär. Den enda strålningen från bildskärmar är det synliga ljuset och det är inte farligt. Kanske Pär tänker på de elektro- magnetiska fälten runt bildskärmarna. Om du läst vad forskarna skriver hade du vetat att det inte finns några forskare som visat att dess fält är farliga. Är det inte dags att du börjar hänga med, Pär?" HANS IWAN BRATT VD LKD Pär Rittsel svarar: Nej, förvånad ska man inte bli. Men visst undrar jag lite över hur Hans Iwan Bratt kan skriva som han gör och samtidigt vara språkrör för en bransch, där leverantörerna över-trumfar varandra i att reducera magnetfälten från bildskärmarna och bygga in ozonfilter i laserskrivarna. Samma sorglösa inställning har han till hackerangrepp. I dagens inlägg handlar det kategoriskt om att "det inte ska hända igen". Undrar vem som blir mest förvånad nästa gång. PÄR RITTSEL ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DSR tar gärna emot nya sponsor/support System. Om du har speciellt intresse för Rapporten, och vill stödja DSR -- Lämna ditt BBS nummer -- och annan information på THE STASH Bulletin Board System. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ Anonymous :: +45-###-##### -------- Sedes Diaboli :: +46-###-##### 16.8 kbps DSR DK 2400 bps DSR Information THE STASH - Svenska Rapporten Support BBS - Den Svenska Rapporten #1 Node 14.4k bps, 170+ Megs, Dygnet Runt ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ Detta Avslutar Detta DSR Numret Nr. 05 (del 2 av 3) Släppt Maj 31, 1992 av The Chief Editor av Den Svenska Rapporten ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________

← Svenska e-zines (1990-2008)