Digital Underground - uXu - Underground eXperts United

____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ -uXu- DEN SVENSKA RAPPORTEN -uXu- Information För Entusiaster Nr. 06 (del 1 av 3) Släppt Juni 30, 1992 Innehill: Ed's Ord Datasäkerhet Craydator med Världens Största Minne Anti-Virus SLIT för 500 kronor Franska Databrott för Sex Miljarder Datorföretag Utsatt för Hackers Dyr Datorförsäkring FBI Tog Pirater Frankrike Spionerar pi Vän och Fiende Dataintring av Nyfikenhet Piratkopiering Ny Ekobrottslighet Folk och Rövare i Datasamhället Ny Organisation Sätter Stopp för Piratkopierare Se Upp för Nya Folksjukdomen - Technostress Sverige med i Teleprojekt Pang, Du är Röd! Säkerhetskalender ------ Gamla Glömda - Datorer Själs som Aldrig Förr _____________________________________________________________ av TC, Editor Den Svenska Rapporten ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ED'S ORD: DSR Den Svenska Rapporten accepterar utomstiende källor ännu. Vem som helst kan skriva för/lämna information till DSR. Skribenten/Lämnaren blir adderad som informations-lämnare, eller författare till artikeln. Full diskretion om författaren/lämnaren si önskar. Artiklar/Information kan lämnas pi de system som finns listade i slutet av varje nummer av DSR. Nytt i detta nummer, är sektionen "Gamla Glömda" som innehiller artiklar som inkommit efter att tidigare nummer redan getts ut. Det betyder; äldre artiklar (dock ej tidigare än 1991) men med ett intressant innehill. TC, DSR Editor ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DATAS-KERHET: DSR (6/92) En inventering över pigiende och avslutande ADB-säkerhetsprojekt rörande samhällsviktiga datorsystem vid ett 50-tal myndigheter och andra organisationer har utförts av Statskontoret och -verstyrelsens för Civil beredskap. Det organisationerna prioriteras högst fn är behörighets- kontroll, kryptering, identifieringsmetoder (smart cards) och elektroniska sigill. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ CRAYDATOR MED V-RLDENS ST-RSTA MINNE: DSR (6/92) Att Cray Research numera även bryr sig om andra maskiner än de som tillhör superdatorernas tungviktsklass betyder inte att det är slut med utvecklingen av sidana. Crays nya serie med tungviktare heter Y-MP M90 och finns i tre storlekar, med upp till tvi, fyra respektive itta processorer. M90-serien gör inte ansprik pi att räkna snabbast i världen, det speciella med dem är istället den stora primärminneskapaciteten. Tack vare de senaste 16 Mbits-kretsarna kan den största modellen M98 förses med hela 32 gigabyte, vilket enligt Cray är ett rekord i datorsammanhang. Vitsen med det stora minnet är inte att maskinen blir snabbare, M98 har en teoretisk maxprestanda pi 2,67 gigaflops (miljarder flyttals- operationer per sekund) utan att den kan användas för att lösa extremt stora beräkningsproblem, som med mindre minne miste brytas ned i delar. Minneskretsarna är snabbare i Crays befintliga serier Y-MP I och E, varför deras prestanda är högre än den nya M-seriens. Baspriset för toppmodellen Y-MP98 är i USA 10 miljoner dollar, vilket dock inte lär avskräcka spekulanterna. För tre ir sedan kostade en mot- svarande (men betydligt lingsammare) Craymaskin med itta processorer mer än dubbelt si mycket. (Cray Research, 00947-2413360, fax: 00947-2413366). ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ANTI-VIRUS: DSR (6/92) Anti-Virus-programmet frin Central Point Software har kommit i en Windows-version. Programmet kan identifiera över 1000 typer av virus, och ger ett förstärkt skydd mot osynliga "smygarvirus". Svensksprikigt kundstöd ges frin England. Cirkapriset är 795 kronor. 10- och 50-pack samt företags- licenser är ocksi tillgängliga. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ SLIT F-R 500 KRONOR: DSR (6/92) Televerket i Sverige ska lösa säkerhetsproblemet med smarta kort, SLIT (Smart-Card Läsare I Telefon). SLIT blir en tillsats som kopplas direkt in i jacket med en vidarekopplingsplugg som kan läsa olika typer av smarta kort. Eftersom korten är programmerbara kommer de att vara mycket flexibla. Ett problem är dock att identifieringen fortfarande gir lingsamt, den tar cirka en halv minut. En läsare för smarta kort kommer att kosta cirka 500 kronor. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ FRANSKA DATABROTT F-R SEX MILJARDER: DSR (6/92) Frankrike förlorade 5,9 miljarder franc pi databrott under 1991. Det är en ökning med 1,4 miljarder franc frin 1990. Siffrorna är framtagna av franska datasäkerhetsklubben Clusif. Brott stir för 57 procent av de totala förlusterna orsakade av olika typer av datamissöden, som beräknas till 10,36 miljarder franc. Databedrägeri stir för 1,7 miljarder franc, medan pirat- kopiering beräknas till 1,25 miljarder franc. 1984 stod databrotten endast för 35 procent av de totala förlusterna. Man räknar med att uppgi till 20 miljarder franc ir 2005. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DATORF-RETAG UTSATT F-R HACKERS: DSR (6/92) Det var när datorföretaget Diab skulle testa anslutningar till ett nytt nätverk som hackers passade pi att ta sig in i företagets datasystem. Diab uppger sig vara specialiserat pi datasäkerhet och är leverantör till bl a försvaret, SIDA och Statens Arbetsgivarverk. Det blev därför extra pinsamt när DN uppgav att hackarna hade kommit över 379 hemliga telefon- nummer. Det är kända hackers som ligger bakom angreppen mot Diab Data, säger Stefan Kronqvist pi rikskriminalen. Flera av dem lig bakom intringen förra iret pi Tekniska Högskolan i Stockholm. I det nu aktuella fallet har en toniring delgivits misstanke om brott. Det finns nigra enkla sätt att minska risken för hackerintring. Säkerhetspolisen rekommenderar bl a följande: - Kryptera viktiga data och filer, t ex filen med lösenord som är enkel att komma it i Unix-miljö. - Om det finns en öppen inging i ett system som är anslutet till en sluten användargrupp finns risk för att hela systemet kan öppnas. - Hill isär känsliga system och de publika. En databas som skall vara enkel att ni bör finnas i en separat dator. Annars kan hackers lätt ta sig vidare in i de känsliga systemen. - Lösenord är bra men räcker inte för allt. Motringning och aktiva kort är bra komplement. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DYR DATORF-RS-KRING: DSR (6/92) Datorstölderna, främst nya PC, har 20-faldigats de tvi senaste iren. Det har lett till att det blivit mycket dyrare att stöldförsäkra datorerna. Enligt Skadia är den genomsnittligt utbetalda stöldersättningen 26 000 kr i vanliga fall, men för datorstölder fir Skandia i snitt betala 70 000 kronor. Det är orsaken till de höjda försäkringspremierna. De flesta person- datorerna själs under transporter och mellanlagring. När de kommit fram till rätt mottagare brukar de bli bättre skyddade. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ FBI TOG PIRATER: DSR (6/92) FBI har slagit till mot USAs största piratgrupp - FAIRLIGHT Nyligen greps ledaren för Fairlight, en ung tjej kallad "The Not so Humble Babe". Hon riskerar nu 130 irs fängelse! Experter pi pirat- kopiering betraktar tillslaget mot fairlight som ett avgörande slag mot den organiserade formen av piratkopiering. Märkligt nog var det en ren slump att allt avslöjades. Ett programhus blev misstänksam mot en tjej som pistod att hon arbetade för ett stort distributionsföretag. Under den täckamnteln hade hon under tvi ir fitt minga programhus att skicka varuprover pi nya spel som ännu inte släppts. När företaget kontrollerade hennes anställningsnummer stod det klart att "The Not so Humble Babe" hade bluffat för att komma över nya datorspel. Spel som hon och andra inom Fairlight snabbt knäckte och spred över hela världen via pirat-BBS:er. -ven en del svenska BBS:er är inblandade i verksamheten. Nu sysslade Fairlight inte bara med piratkopiering. Genom falska kreditkort köpte man datorutrustning för hundratusentals kronor. Och genom en speciell teknik ringde man över hela världen helt gratis. Allt är givetvis helt olagligt och nu stir bide "The Not so Humble Babe" och kompisen "The Grim Reaper" italade för bl.a. bedrägeri, urkundsförfalskning, piratkopiering samt en rad andra brott. Sammanlagt kan alla italspunkterna leda till mellan 30 och 130 irs fängelse! En rad andra amerikanska pirater fir ocksi snart pihälsning av FBI. I sin bostad förvarade nämligen den kninnliga piratledaren en an- teckningsbok med namn och telefonnummer till de flesta pirater i USA. Vid förhör har hon dessutom gett namn pi alla inom Fairlight, samt alla andra hon känner som sysslar med piratkopiering. :::: Information Lämnad av Sub Zero :::: ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ FRANKRIKE SPIONERAR P+ V-N OCH FIENDE: DSR (6/92) Di de flesta spionorganisationer nedrustar och spionerna söker jobb som konsulter ger den franske presidenten sin spionorganisation DGSE en 10%-ig budgethöjning för ökad underrättelseinhämtning. Antalet handledare i DGSE har ökats med 30% och de allra hemligaste spionuppdragen under premiärministerns direkta kontroll har ocksi vuxit i antal. Förändringarna har genomförts efter kritik för att den franska underrättelsetjänsten i alltför hög grad byggt pi gamla officerares antaganden. Nu skall fler civila specialister rekryteras frin den allmänt sett mycket kompetenta franska statsapparaten. Bedömare frigar sig dock om förändringarna genomförs vid rätt tidpunkt? Den amerikanska kongressen vill t ex minska CIA-anslagen för nästa ir med 800 miljoner dollar. De f d kommunistiska WP-staterna i östra Europa har ocksi gjort stora nedskärningar i sina underrättelseorganisationer. Vilka ska di de franska underrättelsemännen spionera pi? Enligt Pierre Marion, fransk ex-spionledare, spionerar DGSE regel- mässigt pi amerikanska IBM och Texas Instrument främst vid deras anläggningar i Frankrike. Allt vad som framkommer bearbetas och lämnas till den delvis av franska staten ägda Bull-gruppen. Amerikanska affärsmän har blivit av med sina PC i Paris. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DATAINTR+NG AV NYFIKENHET: DSR (6/92) Nyfikenhet och inte pengar har drivit en kvinna vid polismyndigheten i Tierp att ta sig in i skyddade dataregister med uppgifter om personer som inte hade med hennes tjänsteuppdrag att göra. Det uppger hon till kriminalinspektören vid förundersökningarna i Tierp, enligt tidningen Arbetarbladet. Kvinnan ertappades när hon tog fram ett personutdrag ut polisens allmänna spaningsregister (ASP). Till kriminalinspektören säger hon att hon har fitt det aktuella namnet av en manlig kamrat, som silt en bil han inte fitt betalt för. Hon förnekar att det skulle vara frigan om ett beställningsjobb. Namnet pi kamraten ville hon först inte uppge. Nu har hon ändrat sig och bide uppgett det samt bekänt att hennes datasökningar omfattade ett 20-tal personer. Statsiklagare Stefan Karlmark har väckt ital mot kvinnan som misstänks för olaga dataintring. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ PIRATKOPIERING NY EKOBROTTSLIGHET: DSR (6/92) Sedan tre ir är det straffbart att göra piratkopior av dataprogram. I ett mil i Gävle tingsrätt i december ville en tilltalad bli frikänd därför att ansig att piratkopiering var si vanligt att det borde vara tillitet. Det tyckte inte tingsrätten. De flesta rättsfallen har hittills avsett kopiering av spelprogram och kopiering i mindre skala. Nybildade Business Software Alliance, BSA Sverige, anser det nu vara hög tid att fokusera resurserna mot kopiering av nyttoprogram. Den verksamheten beräknas motsvara ett irligt värde av 1 miljard kronor. I Sverige gir det inte att begära husrannsakan i civilmil, som är den aktuella rättsprocessen i dessa fall. Husrannsakan är ofta nödvändig för att säkra bevisning om piratkopiering. Frin BSA Sverige har ocksi experthjälp ställts i utsikt. Utöver skadestind kan programkopior och datorer förklaras förverkad i domslut om piratkopiering. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ FOLK OCH R-VARE I DATASAMH-LLET: DSR (6/92) Det har vid det här laget skrivits och debatterats en hel del om datasäkerhet och därtill angränsande frigor i framför allt fackpressen men även i bredare medier. Speciellt efter nigon dramatisk incident, till exempel SPP-kuppen eller Unix-masken som ringlade runt i USAs nätverk i slutet av 1988. Och nu senast, dataintring av svenska hackers. Det är de tekniska och juridiska aspekterna som vanligtvis diskuteras. Det kan gälla krav pi behörighetssystem och kryptering eller om ett datakryp ska klassas som "mask" eller "virus" samt upphovsrättsliga frigor. Och det är klart att det finns en teknisk sida av det här med datasäkerhet som man ska behandla med tekniska motmedel. Men det finns ocksi en annan sida av problemet vilken kräver andra typer av lösningar. Jag vill direkt pisti att data- säkerhet i första hand är en attitydsfriga och inte en teknikfriga. Det spelar till exempel ingen roll hur sofistikerad kryptering man använder sig av om informationen samtidigt är lätt itkomlig innan den krypterats eller efter det att den dekrypterats. Eller om personerna som konstruerar säkerhetssystem inte är pilitliga. Att man inte mer allmänt debatterat frigor kring moral och etik i det här sammanhanget beror säkert pi att det är frigor som är svira att definera och därför ocksi lätt framstir som lite "flummiga". Ett annat fenomen är att frigor om datasäkerhet blivit föremil för de dubbla myternas effekt. Vissa ser virus och hackers i allting medan andra tror att alltsammans är pihittat och endast sensationsmakeri icensatt av massmedia. Nu är sirbarhet i och för sig ingenting onaturligt och det gir givetvis inte att helt undvika olyckor. Det är nigot vi helt enkelt fir acceptera. Men genom att vi vidgar virt medvetande si gir det att minska sirbarheten. Fenomenet hackers (destruktiva hackers kallas ibland "crackers") är lingt ifrin det enda hotet. Ofrivilliga driftavbrott ställer till stor oreda i datorsystem ute i världen. För att inte tala om fel i programmen. Och av brotten svarar antagligen insiderbrott för den största delen. Men hackers är onekligen ett fascinerande och intressant fenomen som väcker en del frigor. Hackers är nämligen ett samlingsnamn pi en odefinierad och vidsträckt skara. Frin början menade man mera "datorintresserad ungdom" i största allmänhet, men med tiden har begreppet mer och mer övergitt i betydelsen elektroniska vandaler, en sorts teknopater. Ett gemensamt drag för dessa destruktiva är anonymiteten och en böjelse för elektroniskt klotter som tyder pi att man befinner sig pi stadiet "Kilroy was here". Vissa hackers kan alltför lätt utnyttjas för speciella syften, till exempel industri- spionage eller rent av äkta spionage. Att bryta upp nigon annans dörr med en kofot, är i si gott som samtligas ögon en förbjuden handling. Men att ta sig in i ett främmande datorsystem är för minga, allt för minga, endast en teknisk utmaning och inte nigot direkt förbjudet eller brottsligt. Här har man uppenbart moraliska och etiska värden i samhället som inte riktigt hängt med i den snabba tekniska utvecklingen. Ett problem är att vuxenvärlden inte har vigat överföra moral och etik frin det tidigare samhället till den nya. Tvärtom har man uppmuntrat vad man uppfattat som kreativa handlingar. Datasäkerhet är som sagt mer en moralfriga än en teknikfriga. Exempelvis fir man nog anse det som en logisk följd att det i första hand är PC-datorer som är drabbade av virus. Det följer naturligt, ja nästan logiskt tvingande, ur bristen pi programetik i synnerhet inom PC-världen. Nu finns det vissa (bland annat Walter Holmer i en insändare i Computer Sweden nummer 19) som säger att hackers fyller en nyttig funktion genom att de pivisar sirbarheten i datasystem och i samhället i stort. Javisst, och pi samma sätt pivisar mördare, vildtäcktsmän och ligister övrig sirbarhet i samhället. Om man kommer för att hämta sin bil och finner att nigon har skurit sönder alla däcken si ska man vara tacksam för att ha blivit "upplyst" om det farliga i att lämna bilen obevakad. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ NY ORGANISATION S-TTER STOPP F-R PIRATKOPIERARE: DSR (6/92) Bild: En Stop-skylt med text - Varning! Läs denna broschyr innan du kopierar ett datorprogram. Text: I de butiker som stöder SIMP ska det finnas en broschyr med information om kopiering och vilka lagar som gäller. Nu har Sverige fitt en egen intresseorganisation mot piratkopiering av datorspel. SIMP heter den och bestir av representanter frin Sveriges ledande spelimportörer. -Vi kommer att samla bevis och samverka med polisen för att fi bort piratkopieringen, berättar Thomas Forsberg, ordförande i SIMP. SIMP, som stir för Spelprogramleverantörernas Intresseförening Mot Piratkopiering bildades i mitten av maj. Kärntruppen bestir av representanter frin de största svenska spelimportörerna. -Det finns möjlighet för butikerna ute i landet att bli stödmedlemmar, berättar Thomas Forsberg. Di fir de en liten dörrskylt, som visar att de är med och stöder oss. Dessutom ska alla som köper ett spel i en "medlemsbutik" fi en broschyr med information om kopiering och vilka lagar som gäller. Samverkar med polisen SIMP kommer att samla bevis mot piratkopierarna för att direkt samverka med polisen. -Det finns tyvärr ett diligt kunnande om datorspel rent upphovsmässigt inom polisen, säger Thomas Forsberg. Det hoppas vi kunna motverka genom att till exempel bjuda in berörda myndigheter till vira möten. Forsberg betonar att det först och främst är de kommersiella piraterna man vill komma it, alltsi de personer som tjänar pengar pi att kopiera och sälja spel. Tipstelefon Allmänheten kan ocksi delta i jakten pi piraterna, genom att ringa och lämna tips pi SIMPs tipstelefon. -Om ett tips leder till att en pirat grips, kan vi tänka oss att dela ut nigon slags belöning, säger Forsberg, som är övertygad om att SIMP kommer att uppni resultat. -I Danmark har man i princip kommit ifrin problemet med piratkopiering. Och kan danskarna, si kan väl vi ocksi. Fotnot: Telefonnumret till SIMPs tipstelefon är 08-642 86 66. Tips- telefonen är öppen dygnet runt. För information om SIMP, ring Hasse Gustafsson, 08-23 63 00. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ SE UPP F-R NYA FOLKSJUKDOMEN - TECHNOSTRESS: DSR (6/92) Känner du dig matt och disig efter en dag framför din dator pi jobbet? Blir du nervös vid tanken att kommunicera med en annan människa ansikte mot ansikte och inte via E-mail? Känner du dig starkt attraherad till datorerna i din närhet? Stämmer symptomen in pi dig kan du vara en bland minga som lider av si kallad 'Technostress'. Enligt amerikanska psykologer accellererar den ökande datoriseringen arbetstakten och fir personalen att arbeta bide hirdare och längre. Dessutom suddas gränsen mellan hem och kontor ut allt mer och minga tar med sig jobb hem efter en normal arbetsdag. Kommunikationen pi kontorert hiller ocksi pi att förändras. Nu 'Talar' man via datorn och inte ansikte mot ansikte. Resultatet blir att sociala relationer pi arbetsplatsen för- svinner helt. Receptet för att undvika technostress är enligt den amerikanske psykologen Craig Brod ganska enkelt. 1. Paus frin datorn var tjugonde minut. 2. Förmedla personlig information ansikte mot ansikte och inte via datorn. 3. Spendera mer tid pi icketekniska aktiviteter. :::: Information Lämnad av Mr Mac :::: ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ SVERIGE MED I TELEPROJEKT: DSR (6/92) Sverige deltar i nästan samma omfattning som EG-länderna i det stora projekt som ska förbereda framtidens integrerade bredbandsnät (IBC-nät) för telekommunikationer i Europa. Sverige satsar cirka 200 miljoner kronor av projektets totala kostnader, drygt sju miljarder kronor. Nutek skjuter till 100 miljoner. Ericsson, Televerket, Hasselblads och andra svenska företag bidrar tillsammans med lika mycket. Utvecklings- projektet sker inom ramen för det europeiska programmet Race II fram till 1996, di själva utbyggnaden tar vid. Med bredbandsteknik kan telenätet mycket snabbt överföra stora informationsmängder som text, bilder och grafik för video, böcker och andra trycksaker. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ PANG, DU -R R-D!: DSR (6/92) För första gingen: Paintball i Sverige -när vuxna leker krig Nää, det här är inte ett reportage om IRA eller Sendero Luminoso. Här handlar det om mer eller mindre vuxna män som skjuter färgkulor pi varandra i stor sämja. Paintball -ny halvillegal innesport där Sverige tagit Em-medalj. Plus reporter Arne Höök har deltagit som oskuld vid fronten. Man skjuter alltsi pi varandra med pistoler och blir nersänkt med färg. Hundratals svenskar ägnar sig it detta. Min första paintball- match tar ungefär tolv sekunder. En listig fiende smyger upp bakom en sten och sätter en kula i min vänstra axel. Allt är över, med en röd fläck pi uniformaen som synligt bevis. Bakom fortsätter striden. Nio fullt vuxna men nigot yngre män ilar, hukar, kryper och kravlar med dragna pistoler bland kottar och strin. Som i Rambo, dock med nin slags Skövde-karaktär. -Det är det det handlar om, förklarar Peppe Bermejo som är arrangör för Stockholms Viking Paintball Club. I Paintball fir man bli 10 ir pi nytt. Leka pang-pang med vuxna metoder. Pi en högre nivi är det sport. Sverige tog silver i Em i fjol. Vuxna metoder betyder luftpistoler drivna med kolsyrepatroner, och mjuka plastkulor fyllda med färg. Vapnen är träffsäkra pi upp till 30 meter. Banan bestir av en enkel inhägnad i skogen och en match är vunnen när alla i fiendelaget är skjutna, eller när man erövrat deras flagga. Stor sport i andra länder -Paintball är en stor sport i USA, Finland och minga andra länder, säger Peppe. Där andvänder de automatgevär och till och med minor med färg. I Sverige är sidana olagliga. Man fir ha pistolerna, men egentligen inte skjuta pi andra, säger Peppe. Den som blir träffad kan göra en anmälan. Men polisen ser mellan fingrarna, och banan hyr vi av kommunen. Ett skott direkt mot huden svider ordentligt, och är direkt farligt om det träffar ett öga. Därför är säkerhetsreglerna hirda och alla spelare miste bära en mask a'la Dart Vader. De krigiska uniformerna bärs för att ge spelarna kamouflage i terrängen. Deltagarna värvas genom mun-till-mun metoden, eller diskreta annonser. Ofta är det kompisgäng eller företag som möter varandra i en match. -Jag fick nys om det genom TV, berättar Janne, en av dagens spelare. Fast där handlade det om halvgalna nazzar som tränade raskrig. Själv ville jag pröva pi för att göra nigot nytt och annorlunda, jag är ingen vapen- galning. Jag har inte ens gjort lumpen. -Paintball är pi sitt sätt mer realistiskt än de övningar vi har, säger Erik som är kadett och ska börja pi krigshögskolan. Här träffar man när man skjuter. Det är spännande. Finns det inte en risk för att spelet utnyttjas av ljusskygga organisationer? -De lär ha sina "övningar" ändi, säger Peppe. Här är vi inte intresserade av nigra stridspittar. -Om spelet blir godkänt och kan spelas öppet i klubbform kan man hilla sidana typer borta, säger Janne. 18-irsgräns Paintball kommer INTE att bli sanktionerat, enligt Hans Sjölund, chef för stockhomspolisens vapengrupp. -Men vi kan inte heller stoppa spelet. Kolsyrepistoler med svagt tryck klassas som leksaker. Den ända gräns vi har är en 18-irs gräns för innehav. -Jag konfronteras dagligen med sidana typer som vill skjuta pi varandra. Personligen gillar jag det inte, det är ju fullkomligt meningslöst... Fotnot: Namnen Janne och Erik är fingerade. :::: Information Lämnad av Sub Zero :::: ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ S-KERHETSKALENDER: DSR (6/92) 18-20 maj - Brand 92, Uppsala (SBF) 21-22 maj - Verkskyddskonferens, Hindis (SVF) 10-11 jun - Stöld, rin, mm, Södertälje (SAF/SSF) 8-11 jul - Europrotection, Paris 15-19 jul - Sikring 92, Herning (DK) 14-17 sep - ASIS International, San Antonio 13-16 okt - Security, Essen 12-13 nov - Securitasdagarna, Stockholm 3 dec - Risk Management-seminarium, Stockholm (SAF) 1993 10-13 maj - IFSEC, Birmingham 30 aug-2 sep - Skydd 93, Stockholm ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ // GAMLA GL-MDA // ------------------------------------------ \\GAMLA GL-MDA\\ DATORER SJ-LS SOM ALDRIG F-RR: DSR (O/91) Polisen i Göteborg uppskattar att det stulits datorer för 100 miljoner de senaste tvi iren. I Stockholm har datorer för 50 miljoner förekommit senaste iret. Nyligen blev Minadsjournalen av med elva datorer av märket Macintosh för 350 000 kronor och i somras försvann datorer för 300 000 kronor pi Svenska Dagbladet. I hela landet kommer i ir sannolikt mest persondatorer till ett värde av 1,5 miljarder att ha stulits. Och detta beror till stor del pi dilig ordning och reda. Inbrottslarm, lis, stöldmärkning och intern övervakning är nigra enkla grepp som radikalt skulle minska den siffran. För vem är det som fir betala det stulna? Finns försäkring är det itminstone momentant försäkringsbolagen som fir gi emellan, men egentligen är det kollektivet försäkringstagare som pi ett eller annat sätt fir punga ut. Endera ersätts de bestulna frin försäkringsbolagens premieintäkter eller tvingas bolagen höja premierna piföljande ir för att fi försäkringsrörelsen att gi ihop. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DSR tar gärna emot nya sponsor/support System. Om du har speciellt intresse för Rapporten, och vill stödja DSR -- Lämna ditt BBS nummer -- och annan information pi THE STASH Bulletin Board System. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ Anonymous :: +45-###-##### -------- Sedes Diaboli :: +46-###-##### 16.8 kbps DSR DK 2400 bps DSR Information THE STASH - Svenska Rapporten Support BBS - Den Svenska Rapporten #1 Node 14.4k bps, 170+ Megs, Dygnet Runt ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ Detta Avslutar Detta DSR Numret Nr. 06 (del 1 av 3) Släppt Juni 30, 1992 av TC Editor av Den Svenska Rapporten ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________

← Svenska e-zines (1990-2008)