☰
OBS! Denna textfil ingår i ett arkiv som är dedikerat att bevara svensk undergroundkultur, med målsättningen att vara så heltäckande som möjligt. Flashback kan inte garantera att innehållet är korrekt, användbart eller baserat på fakta, och är inte heller ansvariga för eventuella skador som uppstår från användning av informationen.
____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ -uXu- DEN SVENSKA RAPPORTEN -uXu- Information För Entusiaster Nr. 07 (del 3 av 3) Släppt Juli 31, 1992 Innehåll: Ed's Ord Aktuellt 18:00 Angående Diab Data Intrånget Aktuellt 21:00 Angående Diab Data Intrånget "Polisen Har Tagit Datorn" Diab Kritiseras Efter Intrånget Hård Kritik Mot Diab Efter Hackerdåden Välkända Hackers "Olycksfall i Arbetet" Öka Säkerheten Sverige Osäkert - Svar: Ja! DI Undersöker Angrepp Skärper Ni Era Rutiner mot Hackers? En Annan Nixon Lilla Löpsedeln Angående Diab Data Intrånget Hans-Iwan Bratt Sticker Huvudet i Sanden _____________________________________________________________ av TC, Editor Den Svenska Rapporten ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ED'S ORD: DSR Den Svenska Rapporten accepterar utomstående källor ännu. Vem som helst kan skriva för/lämna information till DSR. Skribenten/Lämnaren blir adderad som informations-lämnare, eller författare till artikeln. Full diskretion om författaren/lämnaren så önskar. Artiklar/Information kan lämnas på de system som finns listade i slutet av varje nummer av DSR. Värt att notera: Alla [Ed's Note] inom artiklarna är skrivna av infor- mationslämnaren själv, och ej av mig. Denna 3:e del av Juli-numret innehåller artiklar om SHA / Diab Data affären som det skrevs en hel del om i dagspress/fackpress under April och Maj i år. De artiklar som publiceras i detta nummer fick inte plats i vårt Maj-nummer, och fick därför vänta tills nu. Vi har absolut inte täckt alla artiklar och/eller program angående denna affär ännu, men vi strävar efter att uppnå detta. Därför, håll ögonen öppna för fler special-nummer av DSR. TC, DSR Editor ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ TV AKTUELLT 21 APRIL 18.00 - ANGÅENDE DIAB DATA INTRÅNGET: DSR (4/92) Nyhetsuppläsare: NN: (kvinna) NN: Ett av de mest avacerade fallen av datorintrång har just avslöjats i Sverige. Några unga s.k. "hackers" har nästlat sig in hos ett data-företag utanför Stockholm och bland annat kommit över telefonnummer till flera känsliga databaser, bland annat hos socialstyrelsen och skattemyndigheten. [Reportage börjar. Bild på DIAB DATA's skylt vid deras företag] RE: Diab Data utanför Stockholm specialiserar sig bland annat på utveckling av system för kommunikation mellan datorer och på datasäkerhet. [Bilden visar en person som knappar på ett tangentbord (inzoomat)] RE: Det var hit in ett par unga hackers lyckade ta sig, med hjälp av kontakter och efter många timmar nattligt arbete vid den egna datorn. [Bilden visar en illustrering över ett "världsomspännande" datornät] RE: Så här gick det till. Man började med att nästla sig in i ett s.k. publikt system. Ett av de många system som finns för datakommunikation och som täcker hela landet eller hela världen. Det anses inte allt för svårt att komma in i ett sånt. Det finns 1000-tals användare, många slarviga med telefonnummer och koder. En av användarna vad Diab Data som har ett eget internt system som består av många datorer. Normalt är det skyddat av en särskiltd spärr, men nu hade man slarvat med säkerheten eftersom man höll på med utveckling, och kopplat ur spärren. Hackern fick tillgång till Diabs interna datorer och kunde i dem få tag på telefonnummer till en mängd andra datorer som inte var anslutna till systemet. [Bilden visar Harrgot Lindmark i halvprofil. Intervju] HL: Ja. Vi upptäckte det genom en kontakt från Televerket där man påtalade att det var någon som häll på prata med en av våra datorer. Och det var då dagen efter intrånget, när det hade skett på natten och då gick vi in och tittade i våra system och upptäckte det då också. RE: Hur pass stora skador var det ? HL: Inga skador annat än att man har kommit in i systemet och har kunnat läsa intern information i våra system. :::: Information Lämnad av Anonym :::: ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ TV AKTUELLT 21 APRIL 21.00 - ANGÅENDE DIAB DATA INTRÅNGET: DSR (4/92) Nyhetsuppläsare: NN: (manlig) NN: Säkerheten brast hos företaget som specialiserat sig på datasäkerhet. Ett av de mest avancerade fallen av datorintrång har avslöjats i Sverige. En grupp unga s.k. hackers har kommit över telefonnumemer till ett stort antal datasystem hos bl.a förvaltningar och företag. Ungdomarna är kända för polisen, men det är svårt att komma åt bevis. [Reportage börjar. Bild på DIAB DATA's skylt vid deras företag] RE: Diab Data utanför Stockholm specialiserar sig bland annat på utveckling av system för kommunikation mellan datorer och på datasäkerhet. [Bilden visar en person som knappar på ett tangentbord (inzoomat)] RE: Det var hit in ett par unga hackers lyckade ta sig, med hjälp av kontakter och efter många timmars nattligt arbete vid den egna datorn. [Bilden visar en illustrering över ett "världsomspännande" datornät] RE: Så här gick det till. Man började med att nästla sig in i ett s.k. publikt system. Ett av de många system som finns för datakommunikation och som täcker hela landet eller hela världen. Det anses inte allt för svårt att komma in i ett sånt. Det finns 1000-tals användare, många slarviga med telefonnummer och koder. En av användarna vad Diab Data som har ett eget internt system som består av många datorer. Normalt är det skyddat av en särskiltd spärr, men nu hade man slarvat med säkerheten eftersom man höll på med utveckling, och kopplat ur spärren. Hackern fick tillgång till Diabs interna datorer och kunde i dem få tag på telefonnummer till en mängd andra datorer som inte var anslutna till systemet. [Bilden visar Harrgot Lindmark i halvprofil. Intervju] HL: Ja. Vi upptäckte det genom en kontakt från Televerket där man påtalade att det var någon som höll på prata med en av våra datorer. Och det var då dagen efter intrånget, när det hade skett på natten och då gick vi in och tittade i våra system och upptäckte det då också. RE: Hur pass stora skador var det ? HL: Inga skador annat än att man har kommit in i systemet och har kunnat läsa intern information i våra system. RE: Hur pass vanligt är det här ? HL: Det är nog ganska vanligt. Det är ju det vanligaste sättet för hackers att ta sig in i system. Det är att gå via publika datanät och sedan ta sig in i farstun i datorerna och sedan därifrån prova om man kan hitta lösenord för att sedan ta sig in vidare in i systemen [Bilden växlar och visar Hans-Iwan Bratt. Intervju] RE: Hur pass allvarligt är igentligen det här problemet med hackers ? HI-B: Det är naturligtvis ett allvarligt problem. Det skapar mycket besvär och irritation .. ööh.. men man skall inte överdriva dess kvantitet. Det är inte så vanligt som man kanske tror ibland. RE: Det kanske är också så att hackerna själva har en tendens att överdriva vad de har åstakommit. HI-B: Ja det är ju alldeles uppenbart. Det här är ju människor som.. som.. vill skryta med sina erövringar. Ööh.. det är vad hela deras verk- samhet går ut på. Och det är ju svårt att kontrollera i efterhand om de hade rätt eller fel. Så.. så.. det finns mycket skryt i den här branschen. RE: E.. detta med att at sig in i Pentagons datorer eller försvarets system. Vad säger du om det ? HI-B: Ja man måste förstå att alla sånna här säkerhetsorganisationer har olika säkerhetsområden, och de områden som är väldigt skyddsvärda är det extremt svårt att ta sig in i, i stort sett omöjligt. Men Pentagon har som alla andra organisationer också ganska publika verksamheter. Mailsystem, bibliotekssystem och annat, där det är förhållandesvis enkelt att ta sig in. Så de kan ju ha rätt med som skryter med att de brutit sig in i Pentagon, men de har inte kommit över nått väsentligt. :::: Information Lämnad av Anonym :::: ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ "POLISEN HAR TAGIT DATORN": DSR (4/92) [Innan ni läser denna artikel som publicerades i Expressen så bör det nämnas att DSR har varit i kontakt med denne hacker. Journalisten har INTE träffat "Hasse" som han kallas i artikeln. En mycket kort telefon- intervju skedde dagen innan, där "Hasse" endast gav journalisten "Inga Kommentarer" som han gjorde en artikel av.] Bild: Långhårig tonåring fotograferad i fågelperspektiv bakifrån. (tilläggas bör att det är ett arrangerat foto) Text: Expressen träffade "hackern" Hasse. Från sitt pojkrum tog sig Hasse in i flera av Sveriges känsliga databaser. Nu har polisen beslagtagit datorn. "POLISEN HAR TAGIT DATORN" Från sitt pojkrum lyckades Hasse ta sig in i flera av Sveriges allra känsligaste databaser. Det var han - en 17-årig kille - som kom över hemlig informationen från försvarets skyddade register. Det tror rikskriminalen. -Allt är fel. Jag är helt oskyldig, säger Hasse. Hasse bor tillsammans med sin familj i Stockholmsområdet. Hela hans liv kretsar runt datorer. I ett litet rum har han tillbringat tusentals timmar framför tangentbord och skärm. -Jag har lärt mig allt själv. Men nu är det slut. Polisen har tagit datorn, säger han. Expressen har som första tidning intervjuat Hasse. Han är vältalig och låter betydligt äldre än 17 år. Men trots sin ungdom är han misstänkt för mycket allvarliga brott: intrång i hemliga databaser. PANIK UTBRÖT För några veckor sedan upptäckte Diab Data, ett bolag inom televerks- koncernen, att någon utomstående - en "hacker" - tagit sig in i företagets datorer. Panik utbröt - av förklarliga skäl. "Hackern" hade kommit över 379 hemliga koder och telefonnummer till Diab Datas kunder. Bland dessa finns regeringskanslit, försvaret, polisen, in- vandrarverket och socialstyrelsen. Rikskriminalen kopplades in. Med hjälp av spårning av telefonsamtal kom man Hasse på spåren. Den 1 april slog polisen till. Husrannsakan gjordes hemma hos Hasse. Hans dator togs i beslagtogs och förhördes. -Utredningen går frammåt. Vi räknar med att ytterligare personer kommer delges misstanke. Allt tyder på att flera ligger bakom det här intrånget, säger kriminalinspektör Stefan Kronkvist till Expressen. Själv skakar Hasse på huvudet. -Jag har inget med det här att göra. Polisen har inte ens talat om vad de har emot mig, säger han. Hasse erkänner att han varit med i föreningen Swedish Hackers Association. [Ed's note: Som om det skulle vara ett brott?] -Men det är jag inte längre. Därimot känner jag flera som håller på med sådant här. I Sverige finns det många duktiga killar som kan ta sig in i olika databaser, säger han. Hasse är en av dem. Bland "hackers" är hans namn välkänt. Från hemmet har Hasse tidigare drivit en "elektronisk anslagstavla", tillgängliga för alla som har kodord. För polisen är det ett mycket välkänt faktum att olika typer av illegal verksamhet förekommer i sådana här sammanhang. Det händer ibland annat regelbundet att vapen, sprängmedel och stöldgods annonseras ut. DATABROTT INGET NYTT Databrott är inget nytt för Hasse: * Han har dömts för bland annat grovt bedrägeri och urkundsförfalskning. Tillsammans med en kamrat lyckades han ta fram numemr till olika konto- kort. De beställde sedan varor för närmare 200 000 kronor utan att betala. [Ed.s note: Enligt rättegångspapper dömdes han för att ha "cardat" för 400.000 SEK.]. * Hasse är misstänkt för brott mot datalagen och olaga intrång. Enligt polis och åklagare tog han sig in i Kungliga tekniska högskolans datorer. Hasse vill inte prata om det som hänt - speciellt inte intrånget i Diabs datorer. Det märks att det är en liten värld där alla försöker skydda varandra. -Jag har egentligen inga kommentarer till det över huvud taget. Du får fråga dem som gjort det. * Men är det lätt att ta sig in på det här sättet? -Det beror helt på vilket företag det gället. * Är syftet att komma över känsliga uppgifter och sedan sälja dem vidare? -Du får fråga dem som gjort det. * Vad är det som driver folk att hålla på så här? -Jag har ett intresse för datorer. Det är allt. FOTNOT: Namnet Hasse är fingerat. :::: Information Lämnad av Anonym :::: ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DIAB KRITISERAS EFTER INTRÅNGET: DSR (4/92) Diab utsätts nu för stark kritik av sina kunder efter att ett hacker- intrång blivit känt. Ett dataföretag måste ha bättre säkerhetsrutiner, menar man. Hackarna fick bland annat tag på telefon-nummer till ett stort antal kunders datasystem, bland annat Försvarsstabens. Jan Hellström, ADB-samordnare i Södertälje kommun är mycket kritisk: -Det här har Diab skött mycket dåligt. De måste uppenbart skärpa sina säkerhetsrutiner åtskilligt. Jag anser också att de måste komma med en bättre förklaring till att det här har kunnat ske. Diabs VD Harrgot Lindmark tycker att historien är pinsam. Diab är ju specialiserat på datasäkerhet. -Egentligen får man betrakta det som ett olycksfall i arbetet, säger han. Enligt polisen är det kända hackers som ligger bakom angreppen mot Diab Data. Personerna låg också bakom datorintrången på KTH förra året. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ HÅRD KRITIK MOT DIAB EFTER HACKERDÅDEN: DSR (4/92) Diab utsätts nu för stark kritik av sina kunder efter att ett hacker- intrång blivit känt. Ett dataföretag måste ha bättre säkerhetsrutiner, menar man. Flera användare, däribland försvaret, har nu tvingats till en rad säker- hetsåtgärder. Hackarna fick bland annat tag på telefonnummer till försvarets datasystem. Dessa nummer går dock endast till databaser som innehåller offentlig försvarsinformation. -Sekretessbelagda uppgifter kan hackarna inte komma åt, säger Bertil Ternert hos Försvarsstaben. Försvarsstaben har vidtagit en rad åtgärder med anledning av intrången i Diabs datorer. Bland annat har säkerhetsavdelningen skickat ut allmänna råd där alla inom myndigheten uppmanas att se över sina datorer. I översynen ingår att byta telefonnummer till databaserna. Försvars- staben vet ännu inte om någon varit inne i systemen. En internutredning blir klar i slutet av veckan. Då ska man också ta ställning till om det är nöd- vändigt med en större översyn av systemen. Försvarsstaben väntar också på Diabs version av det inträffade. Kommer ni att byta datorleverantör nu? -Vi vill klara ut allt innan vi drar några sådana slutsatser, säger Bertil Ternert. Biståndsorganet Sida som hanterar en hel del känslig infor- mation reagerade direkt med att byta telefonnummer till modemet. -Det är inte bra alls bra det här. Vi har en ständig diskussion om säkerhet hos oss och det känns därför konstigt att inte vår leverantör, Diab, verkar ha samma attityd, säger ADB-chefen Kalle Skybrant. Statens arbetsgivarverk funderar på att begränsa användningen av modem efter det inträffade. -Det hela är mycket slarvigt av Diab. Nu måste vi närmare undersöka vad det här kan innebära. Vi vet ännu inte vilka mått och steg vi ska ta, men helt klart är att ingen ska få ta sig in i vår dator, säger Anders Edin på verket. Jan Hellström, ADB-samordnare i Södertälje kommun menar att Diab måste skärpa sig. -Det här har Diab skött mycket dåligt. De måste uppenbart skärpa sina säkerhetsrutiner åtskilligt. Jag anser också att de måste komma med en bättre förklaring till att det här kunnat ske. Jag har lite svårt att tro att de skäl de angett hittills är hela förklaringen, säger Jan Hellström. Förtroendet kvar ICL Datas VD Kjell Strömlid, som också är ordförande för bransch- organisationen LKD, tror inte att branschen skadas av hackerintrång hos Diab. Kunderna kommer nog att fortsätta förvara sin information på datorer. -Skulle du ta ut pengarna från banken bara för att det finns en risk för rån? Samtidigt menar han att det är viktigt att man slår fast att dator- intrång är en brottslig handling. -Grundproblemet är att hackarna gör något olagligt och man kan aldrig förutse brott. Vi förutsätter att folk beter sig hederligt. Vi gör vårt yttersta för att gardera oss mot den här typen av brott, men man kan aldrig gardera sig helt. Man vet aldrig vilken typ av brottslighet som kan uppstå. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ VÄLKÄNDA HACKERS: DSR (4/92) Det är kända hackers som ligger bakom angreppen mot Diab Data. Flera av dem låg också bakom datorintrången på KTH förra året. Det berättar riks- kriminalens speciella databrottsutredare Stefan Kronqvist för Computer Sweden. Datorintrången på Stockholms Tekniska högskola, KTH, nådde sin kulmen i maj förra året då ett antal hackers greps på bar gärning i ett terminalrum på skolan. Rikskriminalen befinner sig i slutfasen i arbetet med förundersök- ningen. I båda fallen handlar det om personer i och kring hackersamman- slutningen SHA, Swedish Hacker Association. -Men man ska vara lite försiktig med att betrakta dem som en fast samman- svetsad grupp, säger Stefan Kronqvist, som pekar på att det finns inslag i de båda fallen som skiljer sig åt. En misstänkt Rikskriminalen inledde för två veckor sedan en speciell förundersökning kring hacker-angreppet mot Diab. Hittills har en tonåring delgivits miss- tanke om brott. Stefan Kronqvist kan i dag inte säga om fler hackers kommer att dras in i Diab-utredningen. Det är också för tidigt att bedöma hur stora skador Diab-hackarna förorsakat, anser han. Enligt uppgifter i Dagens Nyheter ska hackarna ha kommit över 379 hemliga telefonnummer och inloggningskoder till datorer tillhörande Diabs kunder. Vad tror du om hackarnas påstående att de fortfarande har kontroll över hela Diabs datasystem? -Jag betvivlar att så är fallet. I och för sig kan de lägga in egna Unix-program i systemet som gör att de kan "ligga kvar" som användare. Men en skicklig systemadministratör kan ändå vidta åtgärder som gör det omöjligt att göra om de här intrången, säger Stefan Kronqvist. Vad har du för råd till de Diab-användare som misstänker att de har fått påhälsning av hackers? -För det första bör de ta kontakt med Diab och ta reda på vilka upp- gifter som finns deras system i Diabs datorer. Det andra är att genomföra ett generellt lösenordsbyte med unika lösenord för samtliga användare, säger Stefan Kronqvist. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ "OLYCKSFALL I ARBETET": DSR (4/92) Ett olycksfall i arbetet. Det säger VD Harrgot Lindmark om hacker- intrången hos Diab. Harrgot Lindmark tycker att historien är pinsam. Diab är ju specialiserat på datasäkerhet. Det var när Diab skulle testa an- slutningar till ett nytt nätverk som hackers passade på att ta sig in i företagets datsystem. -Egentligen får man betrakta det som ett olycksfall i arbetet. Men det är naturligtvis inte tillfredsställande. Vi måste se till att intrång inte kan inträffa i framtiden, säger Harrgot Lindmark. Hackargruppen SHA, säger sig fortfarande ha full tillgång till datorerna. Det är fel enligt Lindmark. Direkt efter intrången skickade Diab ut ett brev till alla sina kunder. Kunderna uppmanades bland annat att tillfälligt plocka ner de externa förbindelserna och ta bort gamla lösenord. -Det är viktigt att framhålla att intrången inte beror på att Diabs system är osäkra. Det handlar i stället om att vi inte tillämpat våra regler på rätt sätt. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ ÖKA SÄKERHETEN: DSR (4/92) Det finns några enkla sätt för att minska risken för hackerintrång. Säkerhetspolisen rekommenderar bland annat följande: * Kryptera viktiga data och filer. Det gäller till exempel filen med lösenord som i Unix-miljö är lätt att komma åt. * Se upp för svaga länkar. Om det finns en öppen ingång i ett system som är anslutet till en sluten användargrupp finns risken att hela systemet öppnas. * Håll isär känsliga och publika system. En databas som ska vara enkel att nå bör finnas i en separat dator. Annars kan hackers lätt ta sig vidare via den till känsliga system. * Nöj er inte med enbart lösenord. Bra system för motringning är en lösning på problemet, aktiva kort en annan. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ SVERIGE OSÄKERT - SVAR: JA!: DSR (4/92) Diab Data har det inte lätt. Företaget har ju länge profilerat sig som Unix-leverantör med säkerhet som specialitet. I ett nummer av kund- tidning Diagonalen nyligen ställde Diab frågan om Sverige är osäkert. Efter att företagets egna datorer utsatts för hackerangrepp vet vi att svaret är ja. Att Diab dessutom skriver att försvaret satsar på öppna system stämmer dessvärre också, men frågan är vilken tolkning av öppen- het som Diab står bakom just nu. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DI UNDERSÖKER ANGREPP: DSR (4/92) Datainspektionen inleder en undersökning om omständigheterna kring hackerangreppen mot Diab Data. I Diabs datasystem förvarades modemtelefon- nummer och tillträdeskoder till Diabdatorer hos hundratals myndigheter och företag. Diab hade getts tillgång till koderna för att via telenätet utföra service på kundernas datorer. Genom att stjäla dessa koder kan hackarna ha fått tillgång till känslig information i dataregister hos flera myndigheter, friktar Datainspektionen. Om så har skett så innebär det att dessa myndigheter inte följt Data- inspektionens allmänna råd ADB-säkerhet för personregister, konstaterar inspektionen. I råden sägs bland annat att den som har en dator som innehåller känsliga uppgifter, exempelvis integritetskänsliga personuppgifter, ska se till att service utförs på plats och inte via telefonnätet. -Den som följer säkerhetsråden riskerar inte den här sortens hackers- intrång, säger Anita Lagerkvist, teknisk chef på Datainspektionen. Data- inspektionen tänker nu kontakta Diabs kunder och begära att de undersöker om de utsatts för hackersangrepp. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ SKÄRPER NI ERA RUTINER MOT HACKERS?: DSR (4/92) Förra veckan blev det känt ett antal hackare gjort intrång i flera företags datasystem, bland annat Försvarsstabens. Har ni skärpt era rutiner mot hackare efter den händelsen? Rolf Wattéus, datachef Folksam - -Ja om jag ska säga så här: vi har observerat frågan. Vi har den under uppsikt och diskussioner pågår. Men jag kan inte säga något konkret. Jan Freese, vice VD, Industriförbundet - -Nej, så vitt jag kan bedöma är det inget stort problem hos oss. Men det hindrar ju inte att på nytt påpeka att man ska vara uppmärksam. Inga främmande disketter och så vidare. Viveke Fåk, forskare, Linköpings Universitet - -Nej, har man det bra förut, behöver man inte skärpa reglerna. Våra regler skärpte vi för länge sedan. Alla som jobbar här vet ju vad som gäller. Och det här var ju ingen överraskning! ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ EN ANNAN NIXON: DSR (5/92) Den hackare, Nixon, som DN skrev om i sitt reportage om "unga dataintresserade" är inte datakonsulten Leif Nixon i Vännäs, meddelar tidningen. Expresidenten i USA då. Vad pysslar han med nuförtiden? ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ TV LILLA LÖPSEDELN 2 MAJ 18.45 - ANGÅENDE DIAB DATA INTRÅNGET: DSR (5/92) [Närbild av reporter i studio. Anja Hilden] AH: Nu skall vi gå vidare till hackers, eller data-hackare som man kan säga på svenska. [Närbild av reporter i studio. Jan Frånberg] JF: Data-hackare e' ju de som olagligt tar sig in i olika datasystem för att komma åt hemlig information. Och nu är flera svenska hackare indragna i en polisutredning, och Lilla Löpsedeln har träffat en av dem som söks av polisen. [Reportage startar. Bild på Socialstyrelsen, som växlar till en bild på SIDA's logotype, för att slutligen klippa in en bild på ett sjukhus] De tar sig in överallt, på myndigheter som här socialstyrelsen, på bi- ståndsorganet SIDA, och också sjukhusens patientregister har haft på- hälsningar. Dom kallar sig data-hackare och har specialiserat sig på intrång i främmande databaser. Så här kan det gå till; [illustreringar visas av en persondator, teleledningar och en "stordator"] Hackaren sitter vid sin persondator. Han väljer ut ett företag eller myndighet som via telefonmodem har kontakt med yttervärlden. Han kommer över modemets telefonnummer, listar ut systemets kodord, och väl inne i systemet kommer han åt vad han önskar sig. En hemlig klubb har bildats, Swedish Hackers Association. En medlem som kallar sig Peter är sökt av polisen, och han kan berätta om vitsen med att hacka. [front-siluett av en hacker, medlem i SHA. Digital-scramblad röst] XX: Ja, det är ju att ta sig förbi spärrarna, att överlista systemet. Det är inte att förstöra - det är absolut inte att förstöra. Det är en viktig policy. Man förstör aldrig information. Det är bara töntigt att göra. RE: Varför är det roligt att överlis.. överlista systemet. Vad är det som är drivkraften där ? XX: Jaa, det är väl att man... svårt att säga .. det är väl att man är bättre än dem som har gjort säkerhetssystemet. Man vill visa på hur dåligt säkerhetsystemet e'. RE: Det är en sport lite granna' ? XX: Ja. Det är en sport. Rätt igenom. [Bilden växlar, och Karl XII's cred-a-calc in action visas. C64 "musik" hörs, antagligen från ett av Karl XII's demos. Visades i Aktuellt i Maj 1989.] Det är fler och fler dataintresserade killar i tonåren som håller på och hackar. Många vet inte om att det är olagligt. Upp till två års fängelse kan det kosta. [Bilden växlar; närbild på Bo Skarinder.] Bo Skarinder, som är statsåklagare i Stockholm, har redan haft hand om flera hackerutredningar. RE: Varför e' det.. så.. olämpligt att göra det då ? BS: Ja, det ligger ju i sakens natur alltså att man tar del av information som inte är avsedd för allmänheten, det kan ju dessutom vara en in- formation som är väldigt känslig, det kan till exmepel vara, i värsta fall, försvarshemligheter, om man har nått så långt i sin hacker- verksamhet. RE: Som man sen då kan sälja vidare tillex..? BS: Som man kan sälja vidare, eller som kan komma i orätta händer. [Inklippt bild av "hackern" i front-siluett. Digital-scramblad röst:] XX: Njaa.. det är ju klart att det är lockande med mycket pengar, det är ju det alltid. Men alla har vi ju vårt pris som sagt, men en sån sak är ju endå så seriös så då måste man ha lite ansvar. Har man kommit in så får man ta sitt ansvar också. [Inklipp av reportage med Bo Skarinder] RE: Men kunde man inte tänka sig då att de här myndigheterna och företagen låste lite bättre om sina system? BS: Jo, det kan jag gärna hålla med om att jag tror att man har slarvat att man har varit lite väl godtrogna och blåögda och inte förstått att det här e' ett problem och att man bör skydda sig bättre. Så man kan nog rikta kritik mot myndigheter och företag. :::: Information Lämnad av Anonym :::: ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ HANS-IWAN BRATT STICKER HUVUDET I SANDEN: DSR (6/92) Det finns personer som vill förringa betydelsen, och faran, med hackers. Men ingen vinner i längden på att dölja de faktiska förhållandena. Vare sig man är leverantör eller konsument, skriver Håkan Borgström i detta svar till Hans-Iwan Bratt. "Hans-Iwan Bratt vid LKD anser i Datavärlden att hackers inte är något större problem när det gäller känsliga system med hög säkerhetsnivå. Där kan de nämligen inte ta sig in, skriver han. Det framstår som kristallklart att företrädaren för datorleverantörer inte vet ett skvatt om hackers, deras arbetsmetoder och vilka system de angriper. Om man sticker huvudet i sanden och förnekar riskerna lär han inte heller få reda på hur det egentligen ligger till. I USA har man försökt vända på strategin och erkänner öppet angreppen. Många militära datorsystem, med hög säkerhetsnivå, har länge haft problem med intrång från hackers. Bratt är tydligen inte heller medveten om att de "okänsliga" system som fått påhälsning av hackers mycket väl kan vara sårbara. I debatten kallas de för "administrativa". Dessa datorsystem kan till exempel innehålla uppgifter som löner, adresser, personnummer, brev, mötesprotokoll, redo- visning med mera. Data som inte nödvändigtvis är användbart för en dator- intresserad tonåring men som kan vara extremt intressant för illvilliga personer, konkurrenter eller främmande nationer. Och vad säger de svenska företag vars "okänsliga" administrativa system nu innehåller betalnings- rutiner via autogirot till en svensk hacker-grupp? Hur bemöter de insti- tutioner, som hävdar att det bara är "öppna" system som drabbats, det faktum att många användare, till exempel forskare, faktiskt struntar i om det är skyddade eller öppna system de skriver sina brev och forsknings- resultat i? Säkerheten är under all kritik. Något som Bratt och LKD borde erkänna. Eller finns det andra orsaker till att leverantörsföreningen så ihärdigt vill förringa riskerna med hackers? Det kan väl inte vara så simpelt att skälet till att LKD-ordföranden Kjell Strömlid kallar DN-artiklarna för "hacker-hysteri" beror på att hans egen arbetsplats, ICL Data, omnämns i artiklarna som ett tänkbart "mål" för de svenska hackarna? Det är mycket intressant att LKD gått ut och sagt att risken för att det som hände Diab Data ska hända igen är mycket liten. Enligt min erfarenhet kan något liknande mycket väl hända igen, det är till och med troligt att det händer igen - kanske tack vare LKDs påståenden om tillfredsställande datasäkerhet." HÅKAN BORGSTRÖM ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ DSR tar gärna emot nya sponsor/support System. Om du har speciellt intresse för Rapporten, och vill stödja DSR -- Lämna ditt BBS nummer -- och annan information på THE STASH Bulletin Board System. ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ Anonymous :: +45-###-##### -------- Sedes Diaboli :: +46-###-##### 16.8 kbps DSR DK v.32bis DSR Information THE STASH - Svenska Rapporten Support BBS - Den Svenska Rapporten #1 Node 14.4k bps, 170+ Megs, Dygnet Runt ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________ Detta Avslutar Detta DSR Numret Nr. 07 (del 3 av 3) Släppt Juli 31, 1992 av TC Editor av Den Svenska Rapporten ____________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________