Digital Underground - uXu - Underground eXperts United - Intressant Svenskt Stoff #uxu-s001

### ### ### ### ### #### ### ### ### #### ### ### ##### ### ### ### ### ### ### ### ### ### ##### ### ### ########## ### ### ########## ### ### ### ### Underground eXperts United Presenterar... Intressant Svenskt Stoff [#001- VaktB, Bestmmelser fr vaktpersonal vid frsvarsmakten ] _____________________________________________________________________ [Phearless note: $ = paragraph sign] [Special thanks to my Bro and his gf for reading this out loud while typing this interesting army shit] ------------------------------------------------------------------------------ VaktB Bestmmelser fr vaktpersonal vid frsvarsmakten 1982 ------------------------------------------------------------------------------ 1-13 $$ 1 GRUNDER 1-5 $$ Inledning 6-8 $$ Uppgift 9-11 $$ Bevakningens utfrande 12 $ Allmnt upptrdande 13 $ Rttsligt skydd 1-15 $$ 2 TILLTRDESRTT 1-5 $$ Allmnt 6-12 $$ Legitimationskontroll 13-15 $$ Inre bevakning 1-17 $$ 3 TVNGSMEDEL 1 $ Allmn regel 2 $ Underskning av freml 3-16 $$ Omhndertagande (Gripande) 17 $ Kroppsvisitation 1-12 $$ 4 BEFOGENHET ATT BRUKA VLD 1-3 $$ Allmnna bestmmelser 4-10 $$ Bruk av skjutvapen m m i fred 11-12 $$ Bruk av skjutvapen under krig och beredskapsfrhllanden 1-3 $$ RAPPORTERING ------------------------------------------------------------------------------ VERBEFLHAVAREN 1982-04-28 Sk 804 TFD 82019 FFS 1982:23 ------------------------------------------------------------------------------ 1. GRUNDER Inledning 1$ VaktB innehller bestmmelser fr vaktchefs och vrig vaktpersonals allmnna ligganden, befogenheter och upptrdande vid bevakning av anlggning, inrttning, fartyg, luftfartyg eller omrde som skyddas enligt lagen 1940:358 med vissa bestmmelser till skydd fr frsvaret m m (skyddsfreml). Till grund fr vakttjnstens ordinarie, t ex frdelning av arbets- uppgifter, skall i vrigt ligga srskild vaktinstruktion som utfrdas av den chef, under vilken personalen lyder. Denna srskilda vaktinstruktion skall omfatta en fr aktuellt skyddsfreml uppgjord instruktion fr hur bevakningen skall organiseras - t ex vid ingripande mot personer i motorfordon eller som upptrder hotfullt. Avvaktinstruktionen skall vidare framg om skyddsfremlet r av vsentlig betydelse fr frsvarsmakten (jfr 4 kap 5 $). 2$ VaktB gller svl i krig som fred. 3$ VaktB bestmmelser om rtten att bruka tvngsmedel gller fr krigsman samt ven fr den som r frordnad som skyddsvakt. Nr civilfrsvarsberedskap rder gller bestmmelserna fr all civil vaktpersonal vid skyddsfremlet. 4$ Personal vid postering upptrder enligt vad drom r srskilt freskivet. 5$ VaktB gller inte fr personal som tjnstgr vid polisvsendet eller inom civilfrsvaret, ven om sdan personal enligt srskilda bestmmelser under krig tillhr frsvarsmakten. UPPGIFT 6$ Din uppgift r att skydda skyddsfremlet mot spioneri, sabotage, brand och annan skadegrelse samt mot fientligt anfall. 7$ Tillse srskilt att utfrdade frbud efterlevs. 8$ Medverka ven till att upprtthlla allmn ordning inom skyddsfremlet eller i dess nrhet, dock utan att efterstta bevakningsuppgiften. BEVAKNINGSUTFRANDE 9$ Du utfr bevakningen frn bevakningsstllet (poststlle), bevakningslinje (patrullvg) eller bevakningsomrde (patrulleringsomrde) som anvisats dig. D patrullering sker skall denna utfras oregelbundet. 10$ Lmna inte bevakningsstllet (poststllet), bevakningslinjen (patrullvgen) eller bevakningsomrdet (patrulleringsomrdet) annat n att avvrja trngande fara. Under flyglarmstillstnd skall du ta skydd frst nr flyplanen anfaller. Fortstt bevakningen ven under anfallet. 11$ Var vaksam, misstnksam, uthllig. Lt inte lura dig! ALLMNT UPPTRDANDE 12$ Du skall i alla situationer upptrda med bestmdhet, omdmme, takt och sjlvbehrskning. Du skall upptrda lika mot alla. Tillsgelser och anvisningar skall ges klart och tydligt samt vid behov upprepas. Inlt dig inte i ordvxlingar med personer som brister i anstndigt uppfrande mot dig. RTTSLIGT SKYDD 13$ Brottsbalkens 17 kap, 1 och 2 $$ ger dig ett rttsligt skydd. Detta innebr att den som utvar vld mot dig eller hotar dig kan dmas till srskilt strngt straff. ------------------------------------------------------------------------------ 2. TILLTRDESRTT ALLMNT 1$ Tilltrde fr medges d en persons identitet och behrighet har faststllts. Detta kan ske genom personknnedom eller genom att en fotofrsedd legitimationshandling uppvisas. Om handlingen enbart styrker identiteten kallas den identitetsbevis. Om den ocks styrker innehavarens behrighet att passera kallas den passerbevis. I fred utformas passerbevis av * passertillstnd, * tillflligt passerkort, * kontrollsedel, * eller fr viss vning m m som deltagarkort. Passerbevis kan ocks tecknas p en vrnpliktshandling som innehller order om militrtjnstgring. I krig utfrdas inga passerbevis utan behrigheten att passera regeleras genom din chefs*1 bestmmande. Betrffande befstning fr dock andra personer n de som tjnstgr inte passera in frrn du har kontrollerat att det finns beskstillstnd utfrdat fr beskare. Uppgift om meddelat beskstillstnd finns hos din chef. 2$ Tillt enskilda personer passera om de innehar giltigt passerbevis eller om din chef eljest meddelar att det skall ga rtt att passera och det inte finns anledning till misstanke. 3$ Tillt trupp passera om dess chef uppvisat giltigt passerbevis eller erhllit srskild rtt att passera och det inte finns anledning till misstanke. *1 Med "din chef" avses hr och i det fljande den chef under vilken vaktpersonalen lyder, t ex chef fr regementet, rlogsbas, flygflottilj, krigsfrband eller sdan chef understlld befattningshavare, som med avseende p vakttjnsten ger handla p chefens uppdrag, t ex stabschef, skerhetschef, eller dagofficer liksom ven vaktchef svitt angr vrig personal i vaktstyrkan. 4$ Tillt militr-, polis-, brand-, sjukvrds- eller civilfrsvars- personal passera utan legitimation vid olyckshndelse eller skade- grelse. Denna personal skall dock vara frsedd med freskrivet tjnstetecken. Medge i sdant fall andra personer tilltrde frst sedan din chef beviljat tillstnd drtill och legitimationskontroll skett. 5$ Fr att du lttare skall kunna kontrollera fordon eller ingripa mot personer br bevakningsstllet vara frsett med bom, grind eller annan anordning med vars hjlp fordon (person) kan tvingas stanna. Om passagen inte r sprrad skall nr s bedms ndvndigt fordon kunna tvingas passera med snkt hastighet. LEGITIMATIONSKONTROLL 6$ Hejda varje person som du inte med skerhet vet har rtt att passera. Uppehll inte i ondan annan person. 7$ Anropa den som skall hejdas med "Halt!" eller ge ett tydligt och bestmt stopptecken. Lita ej p ngon oknd. Hll vapnet frdigt att anvndas (i fred skrat). r det krig anropar du inte den som du tror tillhr fienden. 8$ Avfordra anropad, som inte sjlv legitimerar sig, uppgift om namn och rende genom frgor t ex "Vem dr?", "rende?", "Legitimation?". I fred gller freskrifter fr frsvarsmakten om legitimations- handlingar (LEG F). I krig fr som identitetsbevis godtas som fredslegitimationshandling eller - om sdan saknas - krigsplaceringsorder, innehavararens identitetsbricka och terminslnekort. Enligt folkrttsliga verenskommelser ("krigets lagar" SOU 1979:73) skall viss personal inneha srskilda identitetskort*2. *2 Inom frsvarsmakten utfrdas sdana identitetskort fr sjukvrdspersonal och militrprster samt fr personer som tfljer stridskrafterna utan att direkt tillhra dem. 9$ Ta emot legitimationshandlingen frn den oknde, dock utan att slppa efter p vaksamheten. I ett skrpt lge eller om frhllandena eljest pkallar det kan din chef anbefalla att legitimationskontrollen skall utfras p fljande stt: Du tillsger den oknde att lgga ner handlingen p srskilt anvisad plats och beordrar honom drefter att stlla sig p betryggande avstnd. Sedan gr du fram och granskar handlingen. Bevakningen fortstter under kontrollen s lngt det r mjligt. Frdas den oknde i bil ger du i god tid ett tydligt och bestmt stopptecken. Bilfraren beordras stiga ur. I misstnkta fall lter du samtliga stiga ur, och kontrollerar att ingen dljer sig i bilen. Bildrrarna hlls ppna. Legitimationskontrollen utfrs som nyss sagts. 10$ Godta som passerbevis endast de handlingar som freskrivits fr skydds- fremlet. Undersk att handlingen avser innehavaren och gller skyddsfremlet, att den r giltig betrffande tiden och att den inte r ndrad. Kontrollen utfrs med ledning av de vid poststllet eller i vaktlokalen tillgngliga avbildningarna av gllande passerbevis samt uppgifterna p behriga utfrdare. Uppvisar den oknde annat passerbevis eller saknar han sdant anmler du detta fr din chef fr vidare kontroll. Det samma gller om du misstnker att passerbeviset r frfalskat eller om du r osker p hur du skall handla. 11$ Har du en kamrat till hjlp vid kontrollen skall endast den ene av er ("frste frmannen"=du) tilltala och utfrga. Den andre fortstter bevakningen men skall vara beredd att vid behov bist. Se till att du inte str i vgen om din kamrat mste skjuta. 12$ Legitimation fr inte avkrvas en person som vill ha tilltrde till skyddsfremlet uteslutande fr att ta del av allmn handling. Han skall anmodas vnta vid bevakningsstllet tills din chef har bestmt om vidare tgrder. INRE BEVAKNING 13$ Vid patrullering inom skyddsfremlet skall du se till att inga obehriga vistas dr, och att ingen skadegrelse hotar byggnader och materiel. Ptrffade du obehrig person skall du fra honom till din chef. 14$ Kontrollera att grindar, portar, drrar, luckor och fnster r stngda och lsta p freskrivet stt. Samt att stngsel och andra skyddsanordningar inte skadats. 15$ Har du beordrats tflja en beskare skall du fra honom direkt till besksmottagningen s att han hindras att han hindras att obehrigen gra observationer. ------------------------------------------------------------------------------ 3. TVNGSMEDEL ALLMN REGEL 1$ Fr att kunna lsa bevakningsuppgiften har vaktpersonalen enligt lag befogenhet att anvnda vissa tvngsmedel. Dessa skall brukas endast d det r ndvndigt. Om frhllandena gr det mjligt br du begra anvisningar frn din chef innan tvngsmedel tillgrips men tveka inte att handla sjlvstndligt om lget krver detta. UNDERSKNING AV FREML 2$ I den utstrckning som behvs krvs fr att bevakningsuppgiften skall kunna fullgras fr du, om inte din chef bestmmer annat, underska freml (fordon, resvskor, portfljer m m) som medfrs av personer som sker vinna tilltrde till skyddsfremlet eller uppehller sig dr. Du fr dock inte ppna ett brev eller ngon annan tillsluten handling. (Jfr rttegngsbalken 23 kap 8 $). Iaktta samma frsiktighet som vid legitimationskontroll. Utfr om mjligt underskningen med kamrat. Du fr ocks, om inte din chef bestmmer annorlunda, i misstnkta fall kroppsvisitera personer som det r frga om (17 $). OMHNDERTAGANDE (GRIPANDE) 3$ Du skall inom skyddsfremlet eller i dess nrhet omhnderta a) den som du har skl att misstnka fr spioneri eller sabotage eller frsk eller frberedelser drtill, b) fr brott enligt a) misstnkt person som flyr frn skyddsfremlet. I dessa fall ska du ven omhnderta freml som innehas av den misstnkte och som med skl kan antas ha betydelse fr utredningen i saken. Du fr ven omhnderta en person som begtt annat brott n enligt b) ovan varp fngelse kan flja t.ex stld och som antrffas p bar grning eller flyende fot. 4$ Du ska om det uppenbarligen ej rcker att visa vederbrande frn skyddsomrdet, omhnderta a) den som vertrder de frbud som meddelas, b) den som vgrar att p anfordran uppge namn, fdelsetid, frband eller hemvist eller som lmnar uppgift drom som med skl kan antas vara oriktig, c) den som vgrar att p anfordran underkasta sig underskning av medfrt freml eller kroppsvisitation I dessa fall skall du ven omhnderta freml som medfrts av den omhndertagna. 5$ Om civil polisman ej r nrvarande s ska du sjlv omhnderta den som frolmpar eller ofredar dig under tjnsteutvning. r du vaktchef ger du vidare rtt att omhnderta den som genom ovsen eller p annat stt upptrder strande i nrheten av post- eller vaktstlle liksom ven den som upptrder berusad inom skyddsfremlet eller str ordningen dr svida det inte rcker att avlgsna honom frn omrdet. 6$ Den som legitimerar sig som diplomat fr inte omhndertas. Anteckna personuppgifter. Polis, som tillkallats omedelbart, bestmmer om vidare tgrder. Ingrip dock om en diplomat gr sig skyldig till spioneri eller sabotage. Har du t.ex ertappat en diplomat att i strid mot gllande frbud fotograferat skyddsfremlet, ska du frnta honom kameran. Anml omedelbart en diplomat som upptrder misstnkt, ven om ingripande mot honom inte varit mjligt. 7$ Nr en person omhndertas skall detta meddelas honom genom tillsgelse t ex "Ni r omhndertagen, stanna kvar tills min chef anlnder!" eller "Ni r omhndertagen, flj med till vakten!". I vrigt skall omhndertagandet om mjligt ske utan att vcka ondig uppmrksamhet. 8$ Fr bort den omhndertagne genom att uppmana honom att g viss vg eller riktning. Undvik att vidrra honom. G sjlv vid sidan och ngot bakom honom. vervaka den omhndertagne s att han inte kan kasta ifrn sig freml eller bevismaterial. Lt honom inte g med hnderna i fickorna. Beordra honom att hlla hnderna ver huvudet eller p nacken om du bedmer att det r ndvndigt. 9$ Ibland kan det finnas skl att genast kontrollera huruvida en omhndertagen br p sig vapen. Utfr inte annat n i ndfall sdan kontroll (vapenskning) ensam och lt den aldrig ske framifrn. Lt den omhndertagne stlla sig framtlutad med hnderna mot en vgg eller ett trd. Knn utanp hans klder. Avvpna honom. 10$ Fr bort den omhndertagne med vld, om han gr motstnd (jfr 4 kap 1 $). 11$ Skall flera omhndertagna fras bort, br dessa g bredvid varandra. Har du en kamrat till hjlp, br ni g p var sin sida om de omhndertagna och ngot bakom dessa. 12$ Hll den omhndertagne under betryggande uppsikt. Om s r ndvndigt skall han insttas i frvarsarrest. Visitera honom dessfrinnan och frnta honom alla freml som han skulle kunna skada sig sjlv eller andra med liksom ven de som medfrts mot gllande bestmmelser. Tillkalla vittnen och fr protokoll ver frttningen. Anteckna i protokollet varje tillbehrighet som frntas den omhndertagne. 13$ Fngsel (handkedjor, handbojor, rep e d) skall brukas, om den omhndertagna ej utan dessa skert kan hllas kvar. Anvnd inte fngsel med kraftigare medel och under lngre tid n skerheten fordrar. 14$ Har du omhndertagit enligt 3 eller 4 $$ skall anmlan omdelbart gras till polisen. Anmlan br som regel gras av vaktchefen, men om du inte utan svrighet kan komma i frbindelse med honom, br du sjlv gra anmlan. Nr omhndertagandet skett enligt 4 $, fr den omhndertagne inte utan beslut av polis- eller klagarmyndighet fllas kvar lngre n sex timmar. Han skall friges tidigare, om det skl som franlett omhndertagandet inte lngre freligger. 15$ Den som om omhndertagits enligt 5 $ fr hllas i frvar endast s lnge faran freligger fr att han kommer att fortstta att stra ordningen. Fre frigivningen skall den omhndertagne uppge namn, fdelsetid och frband (hemvist). Vgrar han att lmna dessa uppgifter eller finns det skl att tro, att uppgifterna r oriktiga, skall han hllas kvar tills uppgifterna kontrollerats. 16$ terlmna mot kvitto frigiven persons tillhrigheter utom sdana som skall omhndertas. KROPPSVISITATION 17$ Som tidigare nmnts (2 $) fr du, om inte din chef bestmmer annorlunda, i misstnkta fall kroppsvisitera personen som sker vinna tilltrde till skyddsfremlet eller uppehller sig dr. Kroppsvisitation som r av mera vsentlig omfattning skall dr frhllandena medger det verkstllas inomhus och i avskilt rum samt i vittnes nrvaro. Undersk den omhndertagnes klder eller vad han eljest br p sig. Omhnderta fotografier, avbildningen, beskrivningar eller mtningsuppgifter som han inte har rtt att inneha. Omhnderta ven materiel och apparater fr sdant ndaml eller sprngmnen som medfrts i strid mot utfrdade frbud. Fr protokoll ver underskningen. Kroppsvisitation av kvinna fr inte utan synnerliga skl verkstllas eller bevittnas av annan n kvinna, lkare eller legitimerad sjukskterska. ven annan som tillhr vaktpersonalen fr emellertid vistera en kvinna i den utstrckning det behvs fr att knna efter att hon inte br ngot vapen eller ngot annat farligt freml. ------------------------------------------------------------------------------ 4. BEFOGENHET ATT BRUKA VLD ALLMNNA BESTMMELSER 1$ Din uppgift vid bevakning av skyddsfreml kan bl a innebra att du ska: kontrollera in- och utpassering, hindra obehriga att nrma sig skyddsfremlet eller ta fotografier, avvrja hotande fara samt avvisa eller omhnderta obehriga. Dessa uppgifter kan och br du i regel lsa genom att g p ett bestmt och hvligt stt ge tillsgelser och anvisningar. Du blir d i de flesta fall genast tlydd. Om du inte blir tlydd br du - om s r mjligt - tillkalla din chef, innan du tillgriper annat medel. Du har laglig rtt att i vissa fall tillgripa vld fr att lsa din uppgift. Vld mot en person kan utfras antingen genom kroppsligt vld, t ex genom att hlla fast vederbrande eller genom att sl honom med handen, vapnet eller annat tillhyggem, eller genom eldgivning med skjutvapen. Att hlla fast enperson r givetvis det lindrigaste vldet, att avge eld mot honom det grvsta. 2$ Innehllet i bestmmelserna om vldsanvndning kan sammanfattas i fljande sex punkter: (1) Anvnd inte strngare medel n frhllandena krver. (2) Frsk frst anvnda tillsgelser, upplysningar och anmaningar. (3) Tillgrip vld frst d uppgiften inte kan lsas p annat stt. (4) Om du mste tillgripa vld, anvnd den lindrigaste form som kan leda till resultat. (5) Bruka inte vld lngre n som r ndvndigt. (6) Om ngon skadas och skadan inte r betydlig, skall vaktpost eller annan krigsman se till att den skadade fr vrd. 3$ Tnk i frvg igenom vad du lrt denna instruktion och av din vaktchef om vad som kan hnda nr du str p poststllet och hur du d skall handla. Om du r osker p ngot, frga din vaktchef. P poststllet fr du inte vara tveksam. BRUK AV SKJUTVAPEN M M I FRED 4$ Om du mste anvnda skjutvapen skall du ha klart fr dig att detta r att betrakta som en yttersta utvg, som fr komma ifrga endast d tillsgelser, anvisningar eller kroppsligt vld r otillrckliga och d det med hnsyn r till betydelsen av det intresse som skall skyddas kan anses frsvarligt att bruka vapen. 5$ Det kan i fred vara frsvarligt att anvnda skjutvapen fr att skydda dig sjlv, annan person eller skyddsfremlet fr att i ndvrn avvrja - svrare vld mot dig sjlv eller annan person, - hot som innebr trngade fara fr svrare vld, - angrepp som kan orsaka allvarlig skada p skyddsfreml av vsentlig betydelse fr frsvarsmakten omhnderta/gripa - person som flyr efter att ha utvat svrare vld mot person eller eller utfrt angrepp som kan ha orsakat allvarlig skada p skyddsfremlet av vsentlig betydelse fr frsvarsmakten, - arrestant eller omhndertagen person som rymmer, och du vet att denne r misstnkt fr grovt brott (mord, mordbrand, sabotage, grov misshandel e d) Svrare vld innebr livshotande skada eller medfr risk fr svr kroppsskada. Hot om svrare vld r t ex hot med skjutvapen eller annat vapen, med redskap eller tillhygge, med sprngmne eller annat mne som kan framkalla svr kroppsskada eller hot med t ex hund. Vad som r skyddsfreml av vsentlig betydelse framgr av den srskilda vaktinstruktionen. Exempel p sdana skyddsfreml r befstning, ledningscentral, radaranlggning, teleanlggning, datoranlggning, hangar, mobiliseringsfrrd, fartyg eller flygplan. Nedan ges exempel p situationer d det inte kan vara frsvarligt att du som post i fred anvnder skjutvapen och p situationer d det kan vara frsvarligt. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Situation tgrd/motiv - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 1 Ngon hotar dig eller verfaller dig - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - a) En obevpnad person hotar dig. Det r inte frsvarligt att du anvnder ditt vapen. Hotet r inte sdant att det innebr trngande fara fr svrare vld. b) En obevpnad person verfaller dig. Det r inte frsvarligt att du anvnder ditt vapen s lnge du inte r utsatt fr svrare vld. c) En person med vapen (ej skjutvapen), Det kan vara frsvarligt att du tillhygge eller hund hotar dig. i ndvrn anvnder ditt vapen. Hotet innebr trngande fara fr svrare vld. d) En med vapen (ej skjutvapen) eller Du fr i ndvrn anvnda ditt tillhygge bevpnad person verfaller vapen. Personen utvar svrare dig. vld mot dig. e) En person skjuter eller siktar med ett = d) skjutvapen mot dig. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 2 Ngon hotar eller verfaller annan person - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - a) En person i din nrhet hotas. Du skall ingripa fr att avvrja hotet. Du fr inte anvnda strre vld n nden krver. I sista hand anvnda ditt vapen. b) En person i din nrhet blir verfallen. Se ovan under 1. Samma regler gller, vilka innebr att du i ndvrn fr anvnda ditt vapen fr avvrja svrare vld. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 3 Ngon hotar eller angriper skyddsfremlet - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - a) En person hotar med angrepp eller Du fr anvnda vld fr att frsker angripa ett skyddsfreml avvrja hotet eller frsket som r av vsentlig betydelse fr till angrepp. Anvnd inte strre frsvarsmakten enligt den srskilda vld n nden krver. Regeln r vaktinstruktionen. att inte anvnda skjutvapen. b) Ett skyddsfreml enligt 3a) angrips Du fr i ndvrn anvnda ditt p sdant stt att allvarlig skada skjutvapen fr att avvrja kan samkas. angreppet. Det kan hr vara frsvarligt att anvnda vapnet. c) En person hotar med angrepp, angriper Du fr ven hr anvnda vld, eller frsker att angripa ett dock inte strre vld n nden skyddsfreml som enligt den srskilda krver, fr att avvrja hotet, vaktinstruktionen inte r av vsentlig angreppet eller frsket till betydelse fr frsvarsmakten. angrepp mot skyddsfremlet. Regeln r att inte anvnda skjutvapen. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 6$ Frn den plats dr du str som post skall du studera omgivningen, s att du vet, t vilket hll det kan vara farligt fr annan om du skjuter. Kontrollera innan du skjuter att inte annan person n den som skall hejdas kan skadas genom direkt trff eller rikoschett. 7$ Varningsfrfarande. Om du bedmer att det kan vara frsvarligt att anvnda skjutvapen (4 och 5 $$) skall du strva efter att frst varna den som skall hejdas (angriparen). Nedan ges exempel p frfaranden d ngon skall hejdas. Varna tydligt - med hg rst och genom att visa med vapnet att du r klar att anvnda det. Du varnar genom att ropa "Halt!", samtidigt ge stopptecken och ta vapnet i frdigstllning, dock utan att oskra. Om du inte blir tlydd, och om du hinner, varnar du p nytt genom att ropa "Halt eller jag skjuter skarpt!". I fred skall du allts inte oskra nr du varnar utan frst nr du anser dig ndsakad att skjuta. Anvnds kulsprutepistol m/45 skall du dock ta bort skringsluckan nr du varnar och hller vapnet i frdigstllning men du fr oskra vapnet frst nr du anser dig ndsakad att skjuta. 8$ Nr du skjuter frsta frsta skottet skall du rikta vapnet mot marken vid sidan om och i nrheten av angripen (den som skall hejdas). Du skjuter p nytt om denne inte lyder dina anvisningar. Rikta drvid vapnet mot benen s att den som skall hejdas fr s liten kroppsskada som mjligt. Har denne motorfordon eller cykel, riktar du vapnet mot hjulen. Om du verrumplas behver du inte varna. Har du automatvapen skall du i regel skjuta patronvis eld. Anvnd automateld endast i srskilt allvarliga situationer, s som d du sjlv blir beskjuten eller en angripare str i begrepp att anvnda vapen eller utstter skyddsfremlet fr angrepp som innebr fara fr allvarlig skada. 9$ Avbryt eldgivningen nr du bedmer att den ej lngre fr ngon verkan eller att ovidkommande person kan komma till skada. 10$ Hund skall anvndas enligt de grunder som gller fr bruk utav skjutvapen. Begagna s som varning "Halt eller jag slpper hunden!". BRUK AV SKJUTVAPEN UNDER KRIG OCH BEREDSKAPSFRHLLANDEN 11$ Mot fienden anvnder du vapen fr att frsvara skyddsfremlet och dig sjlv. I vrigt handlar du p samma stt som i fred. Under krigs- och beredskapsfrhllanden blir bedmningen dock en annan n i fred. Du har d strre skl att misstnka obehriga fr spioneri, sabotage o d. Eftersom det d ocks r viktigare att frsvarsanlggningar skyddas, fr och skall du g strngare fram n under fredstid. Du kan ocks rkna med att betydligt strngare regler gller fr in- och utpassering m m. Under krig och beredskapsfrhllanden r du i regel berttigad att anvnda ditt vapen om du inte blir tlydd. $12 Handgranat skall anvndas enligt de grunder som gller fr bruket av skjutvapen. Du fr dock anvnda handgranat endast om du blir beskjuten eller om du eller skyddsfremlet angrips p sdant stt att det r fullt uppenbart, att angriparens tgrder eller avsikter innebr frestende fr livet eller svr kroppsskada fr dig eller annan person eller omedelbart frestende skada fr skyddsfremlet. ------------------------------------------------------------------------------ 5. RAPPORTERING $1 Rapportera snarast till din chef d - fara fr skyddsfremlet freligger, - skadegrelse skett, - brott misstnks, - anledning att omhnderta person eller underska freml uppkommer eller sdana tgrder vidtagits, - vld tillgrips, - du blir inte tlydd eller - du r osker p hur du skall handla. $2 Har du brukat tvngsmedel, skall du vara beredd att vid frhr lmna besked om - namn p den eller dem, som iakttagit brott eller misstnkt frhllande och som fretaget ingripande dremot, - tidpunkt fr hndelsen, - var hndelsen intrffat, - vad som intrffat, - vilka tgrder du sjlv tagit, - den omhndertagne och omhndertagna freml samt - vittnen till hndelsen. $3 Rapport till civil polismyndighet skall omedelbart lmnas enligt din chefs nrmare anvisningar nr civil person omhndertagits. Samma tgrd skall vidtas om krigsman omhndertagits enligt 3 kap 3 eller 4 $$. Jfr ven 3 kap 14 $. ______________________________________________________________________________ uXu Intypad av PHEARLESS uXu ______________________________________________________________________________

← Svenska e-zines (1990-2008)