Digital Underground - uXu - Underground eXperts United - Intressant Svenskt Stoff #uxu-s005

### ### ### ### ### #### ### ### ### #### ### ### ##### ### ### ### ### ### ### ### ### ### ##### ### ### ########## ### ### ########## ### ### ### ### Underground eXperts United Presenterar... Intressant Svenskt Stoff [#005- En Analys Av Rda Arm Fraktionens Politiska Ml] _____________________________________________________________________ EN ANALYS AV RDA ARM-FRAKTIONENS POLITISKA ML av THE GNN/DualCrew/uXu Specialarbete. Slppt genom uXu-S. OBS: Jag tillhr inte den glada skara amatrer som tapetserar sina filer med ljliga copyright meddelanden i tron att de ska respekteras. Vill du anvnda denna text fr egen vinnings skull i skolan, arbetet eller liknande - inga problem. Undantaget r dock: BBS'er och FIDOnet. De som anvnder denna fil i eget namn dr kommer att bestraffas. Utmana mig inte, jag kan alla trick. Ingen kommer undan. ----------------------------------------------------------------- EN ANALYS AV RDA ARM-FRAKTIONENS POLITISKA ML INNEHLLSFRTECKNING. Frord. Inledning. Kort historik ver RAF. Analys av det politiska mlet. Slutsats. Kllor. Bilder. (n/a) FRORD Jag har lnge intresserat mig fr RAF, Rote Armee-Fraktion, och dess bisarra verksamhet i f d Vsttyskland under 70-talet. Men efter studerat tskilliga bcker har jag trots allt saknat ngot. Vad VILLE egentligen RAF? Vilket var deras ml och vad skulle deras "kamp" leda till? Det var ngonting som aldrig besvarades. Jag beslutade mig fr att sjlv finna svaret, men det har varit en lng och mdosam vg. Kllor och material ver omrdet r i stort sett obefintliga. De flesta behandlar endast historik och gruppens radikala metoder. Vad detta beror p kan man endast spekulera i. Kan det vara s att det inte ens fanns ett "ordentligt" politiskt ml? Ls och begrunda. INLEDNING Syfte: Syftet med analysen r att frska ge en objektiv bild av RAF's politiska ml. Med "politisk ml" menar jag det styrelseskick RAF efterstrvade i sin kamp. RAF kallades "vnsterextremister". Innebar detta att de strikt hyllade marxistiska eller kommunistiska ideal? Jag finner mycket som inte stmmer i den uppfattningen. Jag hoppas att jag har kommit fram till en ngorlunda riktig slutsats. Observera att detta r MIN sikt; jag har frstelse fr de som inte hller med mig. Observera att namnet "Rda Arm-fraktionen" antogs en tid efter att verksamheten brjade. Innan dess kallades gruppen fr "Baader-Meinhof" efter dess grundare, Andreas Baader och Ulrike Meinhof. KORT HISTORIK - RAF/Baader-Meinhof. Rda Arm-fraktionen (Rote Armee-Fraktion) fddes ur Berlins stundentrevolter i slutet av 60-talet. Verksamheten inleddes i och med att Gudrun Ensslin och Andreas Baader anlade en serie brnder i Frankfurt. 1970 fngslades Andreas Baader men fritogs med hjlp av Ulrike Meinhof, en aktad debattr p tidningen "Konkret". De flydde till Jordanien dr de genomgick trning i ett av PFLP:s (*) gerillalger. Trningen bestod i sk "stadsgerilla", avsett fr attacker i Vsttyska stder. * PFLP - Folkfronten fr Palestinas befrielse. Marxist- Leninistisk terrorgrupp. Bl a ansvariga fr sprngningen av ett Pan-Am plan ver Lockerbie, Scotland - 21 dec 1988. Efter terkomsten till Vsttyskland brjade krnan av RAF, "Baader-Meinhof", att bygga upp organisationen. Medlemmar vrvades, vapen och sprngmnen kptes eller stals. RAF styrdes nu huvudsakligen av Andreas Baader (BILD 1.1), Ulrike Meinhof (BILD 1.2), Gudrun Ensslin, (BILD 1.3) Jan-Carl Raspe (BILD 1.4) samt Holger Meins (BILD 1.5). RAF ville bekmpa den "amerikanska imperalismen" som de ansg genomsyrade hela Europa men tydligast under 70-talet - i Vietnam. RAF angrep under 1972 polisstationer i Mnchen och Augsburg, amerikanska militrfrlggningar i Frankfurt och Heidelberg samt Axel-Springer frlaget. Samma r greps mnga medlemmer av RAF och dess fem ledare. Detta innebar en rad nya attentat i syfte att f dem frislppta. Bl a ockupperade RAF tillsammans med den palestinska terrorgruppen Svarta September (**) den saudiarabiska ambassaden i Khartoum, Sudan. Tv diplomater ddades. ** Svarta September, eller Fatah al-Tahir al Filastiniya, Palestinska Befrielserrelsen. starkt anti-Israelisk terrorgrupp. Bildad redan 1956. 1974 kidnappades Peter Lorenz (BILD 2.0), den kristdemokratiske borgmstarkandidaten, i Vstberlin. RAF krvde att fngslade medlemmar skulle slppas och regeringen i Bonn gick med p att frige sex fngar. Samma r dog Holger Meins i fngelset till fljd av en hungerstrejk (BILD 2.0) (detta var ngonting regeringen fruktade eftersom det kunde tolkas som en "martyrdd" vilket kunde uppmuntra fler terroraktioner). Den 24:e april 1975 slog RAF till mot Vsttyska ambassaden i Stockholm. Syftet var att f de vriga medlemmarna av RAF frigivna, d speciellt Andreas Baader och Ulrike Meinhof. Militrattachn von Mirbach och ekonomiattachn Hillegaart skts. Senare skadades ett 30-tal personer och tv terrorister ddades nr en sprngladdning utlstes av misstag. Inga eftergifter med kraven gjordes. Rttegngen mot Ulrike Meinhof, Andreas Baader, Gudrun Ensslin och Jan-Carl Raspe inleddes 21 maj 1975 och pgick i 192 effektiva dagar till 28 spril, 1977. (Bild 3.0 och 3.1) Ulrike Meinhof begick sjlvmord i maj 1976, innan processen var ver. Flera vedergllningsaktioner tog vid, bl.a kidnappades arbetsgivarorganisationens ordfrande Hans Martin Schleyer. Regeringen vgrade g med p kravet att Andreas Baader skulle slppas och Schleyer mrdades senare. Efter rttegngens slut meddelade domstolens ordfrande dr Foth domen: "I folkets namn! De tilltalade Andreas Baader, Gudrun Ensslin och Jan-Carl Raspe r skyldiga till att ha begtt fljande grningar: a) tre brottskonkurrerande mord i brottskonkurrens med sex mordfrsk. b) ytterligare ett mord i brottskonkurrens med ett mordfrsk. (...) De tilltalade r skyldiga till att ha bildat en kriminell sammanslutning. (...) Var och en av de tilltalade dms till livstids fngelsestraff". Straffet skulle komma att avtjnas i Stammheimfngelset (BILD 4.0) som av dess chef, dr Nusser kallades "vrldens skraste fngelse". Fngelset hade speciella "terroristavdelningar" vilka hade uppfrts under rttegngen mot RAF. Till detta fngelse frdes ven andra RAF-medlemmar lngt in p 80-talet. RAF:s mest aktiva period i historien avslutades 1977. RAF medlemmar kapade ett Lufthansaplan och tvingade det till Somalia. Gisslan fritogs dock av en vsttysk anti-terroriststyrka och direkt efter detta begick Baader, Ensslin och Raspe sjlvmord i fngelset. Jag fredrar att inte spekulera i den debatt som hvdade att de tre istllet blivit mrdade av fngelsepersonalen i syfte att frhindra ytterligare fritagningsfrsk. Kontentan av 70-talets terror av RAF var 28 mord, 93 skadade och 35 bankrn som inbringade sammanlagt 5.4 miljoner kronor. Under 80-talet var RAF inte lika verksamma som tidigare men mellan december 1984 och januari 1985 sprngdes sammanlagt 60 bomber mot amerikanska NATO-styrkor i Vsttyskland. Uppgifter om antal skadade saknas. 1989 mrdas chefen fr Deutsche Bank Alfred Herrhausen i ett bombattentat. RAF tog p sig skulden till ddet men kunde inte presentera ngot "tillfredstllande" motiv. RAF har frklarat krig mot det nu enade Tyskland och den 27 Juli 1990 detonerade en bomb i en bil tillhrande en av Vsttysklands frmste terroristexperter, Hans Neusel. Ingen kom dock till skada. De av RAF:s medlemmar som nu sitter fngslade i Stammheim har flera gnger startat hungerstrejker men aldrig ftt igenom ngra krav. Flera RAF- medlemmar kommer troligen att fngslas, d det visat sig att flera gmmer sig i f d isolerade, och fr terrorister - trygga, stberlin. ANALYS AV DET POLITISKA MLET. Denna analys kommer att utg frn diverse citat och information frn olika kllor. Lt mig upprepa det som sades i inledningen, nmligen att detta r MINA uppfattningar och tolkningar. I analysen har jag begrnsat mig till de mest troliga ideologierna, (i turordning) Marxism, Kommunism (med leninism, kinesisk kommunism och stalinism), Anarkism och Socialdemokrati. I beskrivningarna av de olika ideologierna har jag fattat mig tmligen kort och koncentrerat. Annars hade det blivit allt fr lngdraget. Lt oss brja med att studera vad ett vanligt uppslagsverk sger: "Rote-Armee-Fraktion (RAF), vsttysk terrorgrupp." (...) "...syftar till att genom sina aktioner tvinga fram en polisstat mot vilken samhllets medborgare slutligen skall resa sig fr att utifrn ett kaotiskt tillstnd skapa ett nytt samhlle." Detta sger ingenting om vilket politiskt ml RAF ville uppn. Ngot som dremot direkt antyder att gruppen r starkt vnster ligger i namnet, "Rda...". Vad som r intressant, och meningen med denna analys, r vilket samhlle RAF ville ha efter att "medborgarna" gjort revolution. Om vi nu prvar de olika ideologierna mot RAF:s instllning kommer vi eventuellt fram till ett svar om vilket politiskt ml RAF skte. MARXISMEN? RAF kallar sig, p frgan om politisk stllning, fr marxister. Grundaren Karl Marxs ideologi visar samhllets utveckling frn ursamhllet till kommunismen. Enligt Marx genomgr mnskligheten en mngd revolutioner innan den nr fram till "utopin": ett samhlle dr arbetaren ger produktionsmedlen och inga samhllsklasser finns. Marx ger dock ingen frklaring till varfr revolutionerna skulle stanna vid den fasen. Holger Meins skriver i ett brev till en hktad i Stammheim: "det enda som rknas r KAMPEN..." (...) "genom kampen FR kampen. av segrarna, men nnu mer av misstagen, av felgreppen, av nederlagen. det r marxismens lag." (...) "i kampen, det r fr mig att tjna folket - RAF." Meins kallar i detta fall varken RAF eller sig sjlv fr marxist. Men han antyder sin/deras "kamp" som marxistisk. Var fr han den uppfattningen ifrn? Marxismen predikar ingen vpnad kamp mot systemet. Istllet "konstaterar" marxismen det faktum att kampen mellan de olika samhllsklasserna i slutet alltid leder till en ny revolution. Den revolutionen leder senare till ett nytt samhlle och i slutet - socialism/kommunism. Meins har fel nr han konstaterar att "kampen r marxismen lag". En frndring i samhllet kan inte, enligt marxismen, ske av att sprida budskap, ider eller ideal. Den grundlggande frndringen sker nmligen av mnniskornas stt att producera livsmedel, den s k historiematerialismen. Missnje mellan arbetaren och produkten, produktionen eller omgivniningen till produktionen tvingar fram revolutionen. Terrorism innebr att man tvingar p mnniskor ider eller ideal med hjlp av vld. Men eftersom spridandet av ider eller budskap inte kan leda till frndring i samhllet kan man utg frn att marxismen INTE r RAF:s POLITISKA ml. Man kan inte leda ett land med hjlp av "marxism", eftersom det r en filosofi och inte politik. KOMMUNISMEN? Lt oss nu underska huruvida kommunismens vara eller icke vara passar. Kommunismen ligger mycket nra marxismens tankar. Men skillnaden ligger i att kommunismen inte r en filosofi utan den samhllsform som komma skall efter att marxismens ider slagit igenom. En annan viktig skillnad r att kommunismen uppmanar arbetarna att "omstrta det etablerade samhllet och genomfra det klasslsa samhllet" (enligt Karl Marx och Fredrich Engels (*) i "Kommunistiska manifestet", 1848). Hr finner vi eventuellt den revolution RAF letade efter. * Fredrich Engels, 1820-1895. Tysk socialistisk teoretiker och politiker. Samarbetade mycket med Marx och gav bl a ut andra delen av Das Kapital efter Marx dd. Ordet communis betyder "gemensam" och det knnetecknar den samhllsform kommunismen innebr. gandet av egendom och produktionsmedel skall vara gemensamt i ett samhlle utan klasser. Men det kommunistiska styre som efter oktoberrevolutionen (*) har hrskat I f d Sovjetunionen till nutid attraherar inte RAF. Under en diskussion i Stammheim sgs fljande; "oktoberrevolutionen bestmde strukturen hos den reaktionra processen i vst, dvs kapitalets utveckling blev bara till en explicit POLITISK process relaterad till det internationella sammanhanget mellan revolutionen och imperalism..." * Oktoberrevolutionen, Bolsjevikernas statskupp under Lenin som strtade Rysslands regering 25 oktober 1917. Observera att Ryssland vid den tidpunkten fortfarande anvnde den julianska kalendern. Datumet motsvarar 7 november enligt den gregorianska kalendern. RAF sker en kontrarevolution, som skall leda till ngot de kallar "vit kommunism". Denna "vita" kommunism skiljer sig frn den "rda" genom att inte fresprka diktatur eller imperalism (vilket alla lnder med kommunistisk styre hade, ansg RAF). Exakt vilket politiskt ml denna "vita" kommunism skall grunda sig p framgr inte. Troligen r det den utopi marxismen predikar, som skall komma efter socalismen/kommunismen. En utopi av klasslshet, gemensamt gande och frihet. LENINISMEN? Leninismen, en filosofi som skapades ur Marx och Engels kommunism, framhver att ett samhlle skall vara kommunistiskt med ett tillgg; En stark "elit" skall leda massorna till revolution och efter det - styra samhllet. Studera vad uppslagsverket sger igen. r RAF kanske den "starka elit" som skall leda massorna till revolutionen? Eller r RAF den starka elit som efter revolutionen skall styra landet? Ingetdera. RAF anser att varje revolution mste leda till en kontrarevolution - fr att skapa det perfekta samhllet. Lenin misslyckades med detta genom att inte slppa igenom de kontrarevolutionra krafterna i Sovjet. Resultatet blev en diktatur lngt frn marxismens ider. "Marxist-Leninister" har de kallats som sker en "gyllene medelvg" mellan marxismens klasslshet och gemensamma gande, och Lenins envldigt styrande "elit". RAF r inte "Marxist-Leninister". Tvrtom frkastar de den tanken. Enligt RAF gmmer sig "Marxist-Leninister" bakom Lenins heroiska revolution och Marx filosofi fr att skapa en kvasi-kommunism som egentligen r en fascistisk diktatur, typ Stalin i Sovjet och Mao Tse-tung i Kina. STALINISM, KINESISK KOMMUNISM (Maoism)? Man kan direkt utesluta att RAF skulle vilja uppn stalinism eller s k kinesisk kommunism. Bda r enligt RAF misslyckade, vilket bevisas av historien. Stalinismen var en blodig diktatur lngt frn Marx och Lenins tankar medan den Kinesiska kommunismen under Mao (*) verkade, genom sina aktioner i Vietnamkriget, fr imperalismens politik. * Mao Tse-tung, 1893-1976. Grundade Kinas kommunistiska parti 1921. Efter kommunisternas seger i inbrdeskriget (1945-1949) mot hgern (Koumintang, under ledning av Chiang Kai-shek) utropade han sig sjlv till Kinas president. ANARKISMEN? Anarkismen, utvecklad av William Godwin 1756, syftar till ett samhlle utan ngon som helst regering eller styre. Anarkismen r ursprungligen en filosofi utan vld men 1842 predikade ryssen Michail Bakunin ndvndigheten av terror och vld mot "all vrldens regeringar". I och med detta blev anarkismen, frn att ha varit en filosofisk id, vldsam och aktivistisk. I brjan av RAF:s bana kallades de av polisen och allmnheten fr anarkister. Det berodde inte p att RAF skte anarkism som ett politiskt ml, utan snarare p att ordet "anarkister" r ett allmnt vedertaget begrepp fr "halvterrorister". Nr d RAF:s dd senare blev mycket allvarligare och blodigare ersattes "anarkister" med "terrorister". RAF kan inte kallas "anarkister". Deras terrordd liknar frvisso mycket en "anarkistisk kamp", men som ml sker inte RAF anarkism. I en intervju i DER SPIEGEL, Januari 1975, finns fljande som visar detta; "FRGA: hur r det med er sjlvfrstelse? rknar ni er till marxisterna eller anarkisterna? SVAR: marxisterna." (...) anarkism (...) r inriktat p den reaktionra fascistiska folkmobiliseringen; p att manipulativt frambringa en identifiering med statens vldsapparat." I RAF ZEITUNG sgs; "att avfrda den anti-auktoritra rrelsen (RAF) som anarkistisk (...) r inget annat n systemets frtalskampanj..." SOCIALDEMOKRATIN? I Vsttyskland under 70-talet var det ledande politiska partiet det socialdemokratiska. RAF ser socialdemokration som en misslyckad ideologi som (enligt Andreas Baader under rttegngen) efter andra vrldskriget "...snabbt kptes upp av det Amerikanska kapitalet". Baader fortstter frklara varfr socialdemokratin egentligen r en slja fr ren kapitalism; "Socialdemokrations strategiska funktion r att i KRISEN skra initiativet t kapitalet." Man kan d ven utesluta socialdemokratin som ett samhlle RAF efterstrvar. Ett enklare stt r ju naturligtvis att konstatera det faktum att RAF bekmpade det samhlle som existerade i Vsttyskland, vilket under denna tid var - som tidigare sagts - socialdemokratisk. Vilken terrorgrupp kmpar mot ett samhlle de sjlva efterstrvar? SLUTSATS. Den slutsats jag kommit fram till kan te sig ngot mrklig. Men jag finner att den "kamp" RAF frde, inte hade ngot politiskt ml. Den vldsamma protesten mot det d existerande samhllet verkade inte ha ngra visioner fr hur ett "idealsamhlle" skulle se ut. Det verkade snarare som om RAF frde ett totalitrt krig (en "klasskamp") mot det som enligt dem var "nyfascismen i samhllet" samt mot kapitalets makt. "klassens politik r kamp mot kapitalets politik" Jag vill pst att detta inte behver innebra en protest frn "vnsterextremister". Vnsterextremister sker ett samhlle styrt av vnsterideal, t.ex kommunism. Kommunism r enbart en politisk term och RAF har inte uttryckt ngon frkrlek till just kommunismen som styrelseskick. RAF kan kalla sig marxister, men kom ihg att marxism inte r politik utan en filosofi. Vad RAF letade efter i sitt mrker var snarare den "livsstil" ett "vnsterinfluerat marxistisk samhlle" medfr. En livsstil som frbannar krleken till kapital och enskilda prestationer som alltid missgynnar tredje person. RAF strvade efter kollektivism och till viss del - "godartad anarki". Samhllet skall inte styras av mnniskor, mnniskorna skall styra samhllet. En utopi. Som alla politiska ideologier. Vad man dock lr sig av historien r att det alltid kommer att finnas mnniskor som r villiga att g i dden fr det som de anser r rtt. Vad som dock alltid glms bort r att det som r "rtt" alltid har sina fel... (anm: Dock skadar det aldrig att ruska om i vrt inpyrda system. ndamlet helgar medlen!) KLLFRTECKNING. Bcker: "BAADER-MEINHOF", Stefan Aust. Symposion frlag 1990. "RAF; TEXTER", Bo Cavefors frlag (*) 1977. "NORDISK KRIMINALKRNIKA", 1974, 1975, 1976 och 1977. "THE ANARCHIST COOKBOOK", William Powell. Delta frlag 1971. * Bo Cavefors Frlag lades ner en kort tid efter utgivningen av boken "RAF; texter" p begran av svenska regeringen. Anledningen var att "hgt uppsatta" i Vsttyskland ansg den vara samhllsfarlig. Bilder: Bilderna 1.0, 1.1, 1.2, 1.3, 1.4 och 3.1 - "Baader-Meinhof". Bild 1.5 - "RAF; texter". Bilderna 2.0, 3.0, och 4.0 - "Nordisk Kriminalkrnika 1975". BILDER. (n/a) 1.1 Andreas Baader 1.2 Ulrike Meinhof 1.3 Gudrun Ensslin 1.4 Jan-Carl Raspe 1.5 Holger Meins 2.0 Peter Lorenz 3.0 Bild frn rttegngen. 3.1 Interir frn rttegngslokalen. 4.0 Stammenheim. /////////////////////////////////////////////////////////////// Kvasi-intellektuell? Drabbad av mundiarre? Ring FIDOnet! vriga, kontakta Underground eXperts United. \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\ Alarm! ______________________________________________________________________________ uXu Av The GNN uXu ______________________________________________________________________________

← Svenska e-zines (1990-2008)