Digital Underground - uXu - Underground eXperts United - Intressant Svenskt Stoff #uxu-s010

### ### ### ### ### #### ### ### ### #### ### ### ##### ### ### ### ### ### ### ### ### ### ##### ### ### ########## ### ### ########## ### ### ### ### Underground eXperts United Presenterar... Intressant Svenskt Stoff [#010- Kemi Fr Alla ] _____________________________________________________________________ ************************ KEMI FR ALLA ! ************************ Den hr filen innehller lite blandade kemiska recept frmst rrande sprngmnen. Alla mnskliga aktiviteter inbegriper ett visst riskmoment, vilket ven gller tillverkning av sprngmnen och andra pyrotekniska artiklar. Orena kemikalier, smutsig utrustning, oskickligt handhavande, otillrcklig rening av det frdiga sprngmnet och del lagringsfrhllanden r olika potentiella orsaker till olyckor och tillbud. Var rlig mot dig sjlv nr du svarar p fljande frgor.... 1. r min intelligenskvot minst genomsnittlig ? 2. Kan jag flja steg-fr-steg beskrivningar ? 3. r jag metodisk och har sinne fr detaljer ? 4. Kan jag bevara lugnet vid en eventuell kris ? Har du svarat nej p ngon av ovanstende frgor br du inte frska omstta ngon av de hr beskrivna processerna i handling. Dessa recept och beskrivningar r endast avsedd som information varfr frfattaren avsger sig allt ansvar avseende konsekvenserna av deras hgst eventuella omsttning i praktiken. Det skall ocks sgas att tillverkning och innehav av den utrustning som beskrivs inte r frenlig med svensk lagstiftning. *************************************************************************** *************************************************************************** Cyklotrimetylentrinitramin Hexogen r den militra beteckningen p detta sprngmne. I engelska texter refereras det till som RDX. Hexogen anvnds i den amerikanska motsvarigheten till sprngdeg - C4. Det r ett av de kraftigaste knda sprngmnena med en detonationshastighet p sisdr 8100 m/s. Rent hexogen r ganska knsligt mot yttre pverkan s det r skrast att man gr om det till sprngdeg genom att blanda det med lite vaselin, vax eller motorolja. Man mste anvnda en sprngpatron fr att initiera sprngmnet. En av ingredienserna r hexametylentetramin. Det kan man gra sjlv av ammoniak och formalinlsning. Ammoniaken skall vara 5 %-ig och formalinet 37 %-igt. Hll 400 ml ammoniak i en vrmeresistent skl. Tillstt 54 g formalin. Lt vattnet avdunsta tills det enda som r kvar r vita hexametylentetraminkristaller. Stoppa in sklen i ugnen p lgsta mjliga vrme i ca 10 min fr att driva ut kvarvarande vatten. Nvl, lets get going to the hot stuff ! Frst mste vi fixa i ordning lite apparatur som skall kyla reaktionsblandningen under sjlva processens gng. Krossa is, minst tv liter, och blanda detta med lite vanligt salt, ca 2 dl. Temperaturen i blandningen sjunker d till - 21 grader. Placera detta i en bunke. I denna trycks en enlitersbgare/burk ned s att den omges av is tminstone till tre fjrdedels hjd. Stoppa i en laboratorietermometer i burken och tillstt 550 g koncentrerad salpetersyra (kp p frghandeln eller apoteket). Tillstt sedan 50 g hexametylentetramin i s sm portioner att temperaturen stannar under 30 graders strecket. Rr om hela tiden under denna del av prodessen fr att jmna ut temperaturskillnader och blanda mnena med varandra. Nr alla kristaller tillsatts lter man temperaturen sjunka till 0 grader under fortsatt omrrning och lter den ligga kvar dr i 20 minuter. Hll sedan reaktionsblandningen i 1000 ml finkrossad is och vatten, varvid kristaller av hexogen flls ut och sjunker till botten. Nu fljer en viktig del, nmligen reningen av sjlva kristallerna. Om minsta spr av syra finns kvar kan sprngmnet detonera spontant och helt oberknerligt. Kristallernas pH-vrde skall ligga mellan 6-7. Testa med pH-papper. Skaka dem frst med lite rent kallt vatten. Sedan med lite vatten och bikarbonat. Testa pH-vrdet. Om kristallerna fortfarande r sura s koka dem med lite vatten och upprepa detta tills alla rester av syran frsvunnit. Hr r strukurformeln fr en molekyl av sprngmnet. H^2 | C / \ NO-N-C C-N-NO^2 | | H^2-C C-CH^2 \ / C | N | NO^2 Nr sprngmnet trffas av en chockvg frn en sprngpatron brister de atomra bindningarna i sprngmnet. Kvveoxiderna tjnar som oxidator nr de vriga mnena frbrnns. ******************************************************************** ******************************************************************** TERMIT Termit bestr av en blandning mellan aluminiumpulver och svart jrnoxid. Nr blandningen antnds reducerar aluminiumet jrnoxiden till smlt jrn som kan anvndas fr att t ex svetsa igenom tunnare stlplt eller svetsa samman maskindelar. Kemiskt sett ser reaktionen ut s hr: 8 Al + 3 Fe3O4 -----> 9 Fe + 4 Al203 Blanda 76 viktdelar jrn(III)oxid med 24 delar fint aluminiumpulver. Ta en blomkruka i lera och stt en pappskiva fr hlet i botten. Hll i termitblandningen till en hjd av minst 2/3. Toppa med ett centimetertjockt lager magnesiumspn. Placera blomkrukan p en bit plt. Stll den p ngon form av std s att hlet hamnar ca 1-2 cm ovanfr plten. Detta fr att strmmen av smlt jrn fritt skall kunna rinna genom hlet. Stick ned ett magnesiumband i magnesiumspnet, tnd och frflytta dig minst 15 meter frn platsen. Reaktionen r hftig och det smlta jrnet nr en temperatur p ver 2000 grader ! Om inte plten varit fr tjock skall det nu har ett fint hl. ******************************************************************** ******************************************************************** RKBOMB M/SVENSKA ARMN Den svenska armn anvnder sig av en blandning av zinkoxid och ett mne som heter hexakloretan i sina rkhandgranater och rkfacklor. Rken som bildas r tt och giftig att inandas i strre koncentrationer. Aluminiumpulver anvnds fr att underhlla frbrnningen. Blanda lika delar fint aluminumpulver, hexakloretan och zinkoxd i en behllare. Blanda dem genom att skaka behllaren kraftigt under fem minuter. Blanda lika delar kaliumklorat och socker. Detta skall tjna som tndkomposition fr rkmassan. Placera en matsked i p en kvadratisk aluminiumfoliebit och vik upp hrnen till ett paket runt en vanlig krutstubin. Fyll en behllare till hlften med rkmassa, placera tndpaketet i behllaren och fyll sedan p med resten av massan tills behllaren r fylld. Anvnd rkbomben utomhus, ALDRIG I STNGDA UTRYMMEN ! ******************************************************************** ******************************************************************** GRANATKASTARE Det som nu fljer r en beskrivning p ett riktigt vapen, ingen leksak. Den fungerar p samma stt som militra granatkastare men har kortare rckvidd pga av den enklare konstruktionen. En granatkastare bestr av ett metallrr som lutas mot ett benstd s att vinkeln alltid r strre n 45 grader. En granat placeras i mynningen, slpps och glider ner genom eldrret till botten dr en tndspets r placerad. En drivladdning i granatens bakre del tnds och granaten slungas ivg i en kastbana mot mlet. Pga av eldrrets stora elevation kan t ex en glntai skogen anvndas som avskjutningsplats. Trycket i eldrret understiger vida det i en hagelgevr som i sin tur understiger det i ett vanligt gevr. Inte desto mindre finns en risk att eldrret exploderar vid avfyrningen. Frst beskrivs tillverkningen av sjlva granatkastaren och sedan tillvekningen av ammunitionen. Skaffa ett smlst stlrr med en diameter om ca 6-8 cm, och en lngd p 90-110 cm. Ena nden p rret skall vara gngat fr att kunna tillslutas med en rrnde. Borra ett hl i rrndens exakta centrum. Vidga detta och gnga det fr att det skall kunna ta emot en bult i hrdat stl med en diameter p 9- 10 mm och en lngd p 12 cm. Fila en spets p bulten, men gr inte denna fr lngsmal eftersom det d finns risk att den gr av under eldgivningen. Skruva i bulten i hlet och fst den med en lsmutter. Skruva rrnden p rret. Ordna en blind granat med tndhatt men utan drivladdning. Slpp ned den i eldrret. Justera tndspetsen lngd s att tndhatten precis tnds nr granaten slpps ned i rret och r exakt centrerad. Skruva av rrnden. Smlt ca 1 kg bly innehllande minst 5 % tenn mha en blslampa eller p annat stt. Hll det smlta blyet i rrnden, runt tndstiftet, s att detta stds. Detta kommer att frlnga livslngden och minska risken fr att eldrret sprngs. Rr bulten under tiden blyet stelnar s att denna r justerbar ven efter denna operation. Anbringa rrnden vid eldrret. Bj en krafig stlpltsbit ca 35 X 2,5 X 0,6 cm mha en hammare runt eldrret och platta till ndarna s att pltbiten griper runt eldrret. Borra hl genom de tillplattade ndarna. Svetsa fast en stor lsbricka i nden p 75 cm lnga stltnger t ex armeringsjrn. Dessa kommer att fungera som benstd. Lt en halvtumsbult lpa genom frst den ena lsbrickan, sedan genom de tillplattade ndarna p pltbiten och sist genom det andra benstdets lsbricka. Ls det hela med en mutter ca 30 cm frn eldrrets frmre nde. Nu har vi tillverkat en granatkastare med eldrr, bakstycke, tndstift och benstd. Militra granatkastare har en bottenplatta fr att frhindra att eldrret sjunker ned i marken efter avfyrning. Om man vill kan man tillverka en sdan men till detta behvs knappast ngon beskrivning. En strre sten kan placeras under bakstycket om man inte anvnder sig av bottenplatta. Granaten tillverkas av stlrr och rrndar. Rrndarna skall ha en diameter som motsvarar eldrrets - 5mm. Detta fr att granaten utan problem skall kunna glida ner genom eldrret och ha tillrckligt hg anslagsenergi fr att tndhatten skall tndas. Granatkroppen tillverkas av ett 15 cm lngt rr med gngade ndar. Detta frsluts med rrndar. I den ena rrndens centrum borras ett hl som gngas fr att ta emot en 13 cm lng 3/4 tums rrkoppling. Ld eller svetsa fast denna vid rrnden. Mt ut och mrk en linje p rrkopplingen 4 cm nedanfr rrnden och borra minst 10 st 8 mm hl mellan denna linje och rrnden. I rrkopplingens ppna nde placeras innan avfyrningen en vanlig hagelpatron som ftt haglen borttagna. Denna kommer att tjna som drivladdning. Montera rrndarna p granaten och fyll granaten med 700 g sand, singel eller annan ballast. Applicera en drivladdning i drfr avsett hl och slpp drefter granaten i eldrret. Om drivladdningen inte exploderar, vnta fem minuter och vlt sedan granaten ur eldrret genom att vnda upp-och-ned p detta. Justera tnspetsen genom att skruva den in/ut i bakstycket. Frsk igen tills drivladningen exploderar oxh granaten lmnat eldrret. Avfyra minst hundra blinda projektiler p detta stt innan en skarp granat avfyras. Skottvidden ndras genom att frndra elevationen. En skottvidd p ca 700 m skall inte vara ngra problem. Fr att tillverka en sprnggranat sticks en krutstubin in igenom en 1/4 tumsbricka som limmats fast veren halvtumsbricka. Stubinens nde skrs upp ca 1,5 cm och flkes upp och limmas fast p brickan s att krutet exponeras. Lt torka helt och limma sedan frsiktigt ett tndstickshuvud i den uppflkta krutstubinen. Se till att limmet inte riskerar att frhindra stubinens funktion. Fst en sprngpatron vid stubinens andra nde. Stubinen br ha en brinntid p 10 sekunder. Fst anordningen i granatkroppen, med superlim eller p annat stt ca en tum frn granatkroppens bakre del, med den exponerade krutstubinen riktad nedt, mot hlet, och sprngpatronen uppt. Fyll granatkroppen med sprngmne t ex sprngdeg och skruva sedan p den ej hlfrsedda rrnden. Fst en drivladdning i bakre nden av granaten och slpp den i eldrret. Om man nu gjort allting rtt kommer fljande att hnda. Tndstiftet tnder hagelpatronen som exploderar och bildar krutgaser som strmmar ut genom hlen i rrkopplingen, ut i eldrret, bakom granaten och skjuter denna uppt i eldrret. Samtidigt tnder de heta gaserna tndstickan och stubinen som efter 10 sekunder d granaten ter ntt marken initierar sprngdegen som splittrar granatkroppen och slungar dessa splitter med ddlig hastighet vida omkring. Var alltid 200 m frn en granat nr den exploderar, ven om den sk verkansradien dvs den radie inom vilken 50 % av nrvarande mnniskor dr kanske bara r 10m. Om man s vill kan en rkgranat tillverkas p fljande stt. Borra 20-30 st 7 mm hl i granatkroppen. Fodra granatkroppen invndigt med en plastpse son fylls med 46 volymdelar socker, 46 delar kaliumklorat och 8 delar trkol. Istllet fr en sprngpatron, limmas ett tndstickshuvud i nden p krutstubinen. Nr stubinen brunnit ned antnder tndstickshuvudet rkblandningen som producerar stora mngder rk som sipprar ut genom hlen i granatkroppen. IRA anvnder sig av improviserade drivladdningar till sina granatkastare. Socker och natriumklorat i ett viktfrhllande av 40:60 lses upp i vatten. I denna lsning doppas ett tygstycke som sedan rullas ihop till en stav, och anvnds som drivladdning. En .22-kalibrig patron svarar fr tndningen. ******************************************************************** ******************************************************************** KNALL OCH PANGFLASKA Det hr r en ganska festlig historia varmed man kan skrmma rven av de modigaste. Hela principen bygger p aluminiumets frmga att driva ut vte ur syror. Blandas aluminiumpulver eller plt med saltsyra drivs vtet i saltsyran ut och en tjock rk bildas. Stoppar man tv snderklippta lskedycksburkar i en 1,5-liters lskedrycksflaska i plast och sedan hller i ca 2,5 dl saltsyra i denna och stnger korken bildas gas som till sist fr flaskan att sprngas. Eftersom det tar ca 45 sekunder innan mnena reagerar med varandra och 3-4 minuter tills flaskan brister med en ronbedvande knall har man gott om tid p sig fr att stta sig i skerhet. ******************************************************************** ******************************************************************** HEMMAGJORD SMLLARE Ngra sm detaljer som kan liva upp en annars hndelsels tillstllning r hemmagjorda smllare. Ett smidigt stt att tillverka sdana r att anvnda vanlig vattenslang som inneslutning fr sprngmnet som t ex kan best av vanligt svartkrut dvs kaliumnitrat, kol och svavel i vikt- proportionerna 75:15:10. Blanda mnena med verktyg av tr eller plast fr att undvika sttar eller ondig friktion. Fukta sedan blandningen med ngra droppar vatten. Detta gr att kaliumnitratet lser upp sig och sugs upp av kolet och svavlet och kommer p s stt i nrmare kontakt med varandra, vilket i sin tur gr att krutet brinner snabbare. Krama samman det fuktiga krutet till en klump och granulera det till smbitar genom att gnida det mot ett finmaskigt nt av textil. Skr slangen i decimeterstora delar och tillslut ena nden med en bit rundstav som fsts med superlim. Om rundstaven r fr smal kan man vira den med remsor av tidningspapper fr att f det helt ttt. Borra ett hl i den andra korken och tryck i en stormtndsticka. Fyll slangen med krut och tryck i korken med tndsticken. Lt limmet torka. Nr man sedan vill anvnda smllaren drar man bara tndstickan mot plnet, kastar och PANG! ________________________________________________________________________ uXu Av Brainiac uXu ________________________________________________________________________

← Svenska e-zines (1990-2008)