OBS! Denna textfil ingår i ett arkiv som är dedikerat att bevara svensk undergroundkultur, med målsättningen att vara så heltäckande som möjligt. Flashback kan inte garantera att innehållet är korrekt, användbart eller baserat på fakta, och är inte heller ansvariga för eventuella skador som uppstår från användning av informationen.
### ###
### ###
### #### ### ### ### ####
### ### ##### ### ###
### ### ### ### ###
### ### ##### ### ###
########## ### ### ##########
### ###
### ###
Underground eXperts United
Presenterar...
Intressant Svenskt Stoff
[ #035 - Sveriges Intellektuella och Politiska F|rfall ]
_____________________________________________________________________
SVERIGES INTELLEKTUELLA OCH POLITISKA F\RFALL
av THE GNN/DCS/uXu
Vad ordet begreppsf|rvirring inneb{r borde v{l st} klart f|r de flesta
m{nniskor, men vad som st}r mindre klart f|r samma m{nniskor {r att de
sj{lva skulle kunna vara p} s} s{tt f|rvirrade. Jose Ortega y Gasset beskrev
f|r |ver sextio }r sedan sitt missn|je med hur den demokratiska politikens
grundl{ggande koncept i Europa helt f|rlorat sitt inneh}ll: "Den moderna
demokratin har inget direkt samband med n}gon tidigare demokrati, vare sig
medeltida, grekiska eller den romerska. V}r tids arv fr}n dessa {r endast en
f|rvr{ngd terminologi, de yttre }th{vorna och retoriken. (...) Jag har
fr}gat m}nga... vad de mena med demokrati... men har st{ndigt f}tt svar som
varit alltf|r sv{vande f|r att kunna godtagas."
P} sjuttio }r har inte mycket f|r{ndrats vad g{ller detta. Vad {nnu v{rre
{r har inte begreppet "demokrati" bara f|rlorat sitt begripliga inneh}ll vad
g{ller statsapparaten, utan {ven blivit tillskrivet en uppsj| av ytterligare
begrepp. Visste man inte b{ttre skulle man kunna dra den paranoida
slutsatsen att en konspiration varit i farten och genomf|rt en semantisk
operation f|r att s{kerst{lla att ingen skall kunna diskutera politik och
politikens v{sen p} ett neutralt och genomgripande s{tt.
F|r n{r man talar om Demokrati i dagens Sverige menar man inte bara hur
statsskicket skall vara eller {r utformat. Demokrati {r inte l{ngre en
objektiv beskrivning av en stat, utan numera {ven ett ord som kan anv{ndas i
alla m|jliga sammanhang f|r att beskriva det R{tta och det Goda. Det talas
om "demokrati i skolan", "demokrati i aff{rslivet", "demokratiska }sikter",
"demokratiska trosf|rest{llningar", etc, d{r det som {r "demokratiskt"
st{ndigt {r det som {r det R{tta. En politiker kan utan att folket ser det
som propaganda h{vda att "v}rt beslut {r en seger f|r demokratin", eller
inf|ra nya lagar som kr{ver att universitet, bokf|rlag och dagisf|rest}ndare
skall arbeta med m}let att "f|ra fram demokratin".
Hade samma saker genomf|rts med termerna "kommunism" eller "liberalism"
som flaggskepp hade nog de flesta ryggat tillbaka och ansett det vara plumpa
former av totalit{r propaganda.
Att ingen faktiskt ryggar tillbaka, utan tv{rtom h}ller alla uttalanden
som ber|r Demokrati f|r sanna beror p} en begreppsf|rvirring, en utan
intention eller konspiration genomf|rd nyspr}ksoperation; Demokrati betyder
i v}rt samh{lle tv} konceptuellt olika saker: "demokratiskt styrelseskick"
och "demokratiska v{rderingar". Vad g{ller styrelseskicket {r saken t{mligen
uppenbar - folkmakt. Vad g{ller v{rderingar {r saken lite mer outtalad; men
det r|r sig om en allm{nt human livssyn, en uppfattning om olika individers
lika v{rde och med r{tt till samma m|jligheter.
Demokrati betyder s}ledes dessa tv} saker, samtidigt. Det {r d{rf|r
om|jligt att diskutera politik p} ett neutralt och genomgripande s{tt. F|r
den som ens funderar p} att diskutera demokrati, eller det s{tt som v}rt
land styrs p} (p} ett st|rre djup {n de vanliga trivialiteter som {ltas i
dagspressen), och av vilka det egentligen styrs av, i en blygsam |nskar att
faktiskt f} reda p} hur det ligger till, s{tter sig pl|tsligt upp mot en
human livssyn ({ven om det inte kr{vs mycket f|r att f|rst} att statens
politiska utformning inte alls beh|ver representera en s}dan m{nniskosyn,
bara f|r att de b}da betecknas som Demokratiska). F} m{nniskor |nskar att
bli st{mplade som fiender mot hela m{nskligheten, och v{ljer d{rf|r ist{llet
att h}lla truten och l}ta saker vara som f|rut.
Ett tecken p} om ett land {r p} v{g utf|r eller inte kan tydligast sk}das
i den relation allm{nheten har mot yttrandefriheten. Ett land som har h{lsan
till}ter att allt diskuteras, unders|ks och uttrycks. F|r humana framsteg
har alltid skett genom diskussion och intellektuell upplysning, inte genom
v}ldshandlingar eller f|rtryck (fysiskt eller tankem{ssigt). Vi lider av en
liten sjukdom, {ven om vi sj{lvfallet aldrig skulle erk{nna det, n{mligen
att vi inte kan diskutera politik. Vi m}ste utan en sekunds tvekan anse att
Demokrati {r bra; vi f}r inte ens diskutera och unders|ka den fr}gan, punkt
slut. Vi har satt oss sj{lva i en s}dan situation att begreppet {r likst{llt
med Bra. Detta {r ingen |nskv{rd situation, tv{rtom, den {r katastrofal. Vi
f|rtrycker oss sj{lva och v}r vilja till upplysning och kunskap. [ven om vi
blev totalt f|rslavade av en illvillig politisk konspiration skulle vi inte
kunna uppfatta det som d}ligt, f|r v}rt land {r "demokratiskt" och det kan
inte vara n}got annat {n Bra (f|r orden betyder ju samma sak!). Och d}
universitet, bokf|rlag och f|rest}ndare f|r dagis under lag {r tvingade att
f|ra fram Demokrati ser inte framtiden ljusare ut.
Upplysning och neutral diskussion riskerar inte att kv{sa en human syn
p} individen, tv{rtom kommer den att bibringa den mer substans. En objektiv
diskussion av Demokrati som statsskick kommer knappast heller att medf|ra
dess d|d; tv{rtom kommer den att styrkas genom att upplysning (vilket inte
{r samma sak som "propaganda") sprids och f}r ordentligt fotf{ste i
m{nniskors sinnen, inte blott i deras reflexer.
Men att kv{sa den blotta m|jligheten till en s}dan diskussion genom att
tillskriva begreppet Demokrati allt f|r mycket {r en katastrof, ett f|rsta
tecken p} politiskt och intellektuellt, och d{rmed {ven m{nskligt, f|rfall.
(Jag tackar Joseph f|r ha gjort mig medveten om detta problem.
Citatet fr}n Ortega h{rstammar fr}n "V}r tids tema" (El tema
de nuestro tiempo), Stockholm: Natur och Kultur (1936): 119.
Jag vill till{gga att det b{r mig emot att tala om "Sveriges
f|rfall" eftersom jag {r av den uppfattningen av att alla som
talar om politik med endast sitt eget land i blickf}nget beg}r
ett felslut; men det {r egentligen en annan diskussion.)
____________________________________________________________________________
uXu 1998 Av The GNN 1998 uXu
____________________________________________________________________________