Digital Underground - uXu - Underground eXperts United - Intressant Svenskt Stoff #uxu-s041

### ### ### ### ### #### ### ### ### #### ### ### ##### ### ### ### ### ### ### ### ### ### ##### ### ### ########## ### ### ########## ### ### ### ### Underground eXperts United Presenterar... Intressant Svenskt Stoff [ #041 - Minnen Frn Falun ] _____________________________________________________________________ MINNEN FRN FALUN av THE GNN/DCS/uXu Beroende p hur man knde fr Kent kallade man honom antingen fr Kungen av Falun (utan ironi i rsten) eller Hsten. Jag fredrog att kalla honom fr Hsten, eftersom jag ansg att han var en sjlvupptagen idiot som egentligen borde ges ett ndaskott. Hsten brukade finansiera sina resor till utlandet genom att anordna fester som vid frsta anblick frefll vara ideella sdana ("kom och umgs med dina vnner"), men vid nrmare granskning hade intrde, drrvakter, hutlsa priser i baren och hundratals personer inbjudna. Festerna hll alltid till p Kullen, en verlevande lokal sedan 50-talet. Vanligtvis huserade Kullen bara mogendanser och studentskivor, men just den hr kalla novemberkvllen 1993 var det ytterligare en vlgrenhetsfest till frmn fr Hstens presumtivt internationella ventyr. Jag var naturligtvis berusad bortom all kontroll. P dansgolvet lyckades jag stta till ngon fjant i vit skjorta som omedelbart kontrade genom att knuffa ner mig p golvet, dr jag skar upp halva handen p en krossad flaska. Jag klappade killen p ryggen och sade "det var inte meningen", vilket fick honom att inbilla sig att jag bjde mig fr hans vervld, omedveten om att han sedan den hndelsen hade en stor rd flck av blod p ryggen. Hsten gick fram och tillbaka i den packade lokalen och mottog diverse tacktal frn sina underhuggare och beundrare. Sjlv bad jag honom dra t helvete under en kort period nr musiken var s hg att man inte ens hrde sina tankar. Eller rttare sagt: nr inte jag hrde mina tankar, fr det skulle frvna mig om ngon frn Falun ngonsin tnkte. Kvllen fortsatte i den hr stilen, som alla andra kvllar. Musiken tillsammans med rken skapade en apokalyptisk stmning som eskalerade i takt med att Faluborna blev mer och mer aggressiva av spriten. Inget av detta var direkt ovntat. Det var alltid p det viset. Det hnder aldrig ngot som veraskar i Falun. Mot slutet av kvllen hngde jag, bokstavligen, i baren. En polare stod bredvid mig och vi diskuterade traditionellt hur jvligt det var att bo i Dalarna, vilken elndigt imbecill dialekt man var tvungen att st ut med, och vilket helvete det hade varit att g p Haraldsbogymnasiet, etc. Mitt under samtalet tmde polaren sin l och frgade mig om baren fortfarande var ppen. Jag stllde mig aldrig frgan varfr han frgade mig istllet fr att helt enkelt vrida huvudet fyrtiofem grader och konstatera om ngon ur personalen stod dr. (Personalen i frga var frresten samma gng som gde en krog nere p stan som hette Oscars, mest knt fr att slja droger under disken, fiffla med notorna och blsa skattmasen p flera miljoner varje r.) Jag vnde mig mot baren och konstaterade att ingen stod dr. Det satt ls p kranarna. Baren var uppenbarligen stngd. "Det r slut p det roliga", konstaterade jag, "de har satt hngls p kranarna." Jag strckte fram handen till kranen och tryckte. Meningen var att det inte skulle hnda ngot, utan enbart visualisera meningslsheten. Ett gurglande ljud hrdes. Munstycket spottade ur sig tv droppar l. "Du ser." "Jag ser", sade han och suckade. Ngon knackade mig p axeln. Det var en ur personalen. Eller rttare sagt: det var kungen av personalen i egen hg person, typen som var den offentliga chefen fr Oscars, en liten mesig kille som hade skaffat sig pondus genom att ga en krog. Med dialekten som inte tillter verfldiga begrepp sade han: "Ja tar du gr till garderoben tar jackan gr ut d." "Kan du inte anvnda ordet 'och'?" frgade jag. "Hrde vad jag sa." Jag tittade p klockan. Den var fem minuter i stngningsdags. "Menar du att du kastar ut mig fr att jag lyckades f kranen att hosta ur sig en droppe l?" "Ingen rr kranen", fortsatte han medan han envetet stirrade mig i gonen p samma stt som en polis gr nr de inte riktigt vet vad de ska sga. Jag vnde mig om fr att g. Det lnade sig aldrig att frska argumentera rationellt med en bartender frn Falun. Pltsligt blev allt svart och jag insg att jag vnt mig om fr hastigt och krt nsan rakt in i brstet p ngon som var betydligt lngre n jag sjlv. Jag knuffades bakt. Sedan tog ngon tag i skjortan. En reflex frn kavajen framfr mig meddelade att jag hade med en vakt att gra. Bakom ryggen p mig brjade naturligtvis bartendern att kraxa. "Ha stal l." Vakten svarade, med samma jvla dialekt: "Stal ha l?" "Ha stal l." Det hr var verkligen fr mycket. Medan bartendern och vakten stod och bollade samma frga och samma svar i ngra extra sekunder brjade jag oroa mig fr min skjorta. Jag bad vakten slppa mig. Han tog ingen notis. Situationen brjade knnas ganska ljlig. "Lyssna nu", brjade jag, "tv droppar l fll ur kranen, jag r precis p vg att g, du hller p att slita snder mina klder, kan inte alla bara frsvinna ur min vg, s jag kan frsvinna frn det hr jvla stllet?" Naturligtvis inte. Vakten slpade mig nda till garderoben. Jag tog ut min jacka och funderade p varfr jag verhuvudtaget gick hit. P vgen ut passerade jag polaren som hade varit med i baren. Han stod och frskte resonera med vakten. Jag tyckte det var ganska verfldigt eftersom 1) det inte gr att resonera med vakter om man inte hndelsevis r en snygg tjej och 2) de stngde nd stllet om, vid det hr laget, tv minuter. Jag gick in mittemellan dem och vnde mig till polaren. "Om ngon rr mig p vgen ut: dda honom", sade jag och gick vidare och hoppades att vakten skulle fatta pongen. Jag promenerade genom de tv glasdrrarna som ledde ut och stannade till ett kort tag ovanfr trappan och knde p temperaturen. Det var skert minus tjugo grader. Frosten brjade direkt bita mig i kinden. Jag trippade ner fr trappan och hrde sedan ett avgrundsvrl bakom mig. Jag tittade upp mot drrarna, dr vakten som just krt ut mig var p vg ut i stil med ett expresstg. Bakom honom kom tv andra vakter. En av dem hll i hans kavaj med vaktbrickan som han tydligen slitit av sig. "Nu r jag inte i tjnst!" skrek han som besatt. "Nu r jag inte i tjnst din jvel!" "Lugna dig Rolf, lugna dig, lugna dig!" beordrade en av hans efterfljande vnner med skrck i rsten. Rolf (som han tydligen hette) forcerade frsta drren och fortsatte skrika att han inte var i tjnst, ngot jag inte fattade vad det skulle tjna till att konstatera, tills han fortsatte hysa: "Nu jvlar ska vi gra upp ditt jvla as!" Han hade tydligen fattat pongen med mitt uttalande och tolkat det som om det var fritt fram att sl ihjl mig. Jag stod kvar vid foten av trappan och undrade vad som skulle ske. Svaret kom snabbare n jag kunde frestlla mig. Rolf rusade ut genom den andra drren, tog tv kliv mot trappan, halkade p det tredje med ett kort "fan!" som kommentar, strtade huvudstupa hela vgen ner och hamnade tillslut medvetsls framfr mina ftter. Hans tv vnner inom vaktstyrkan stod och stirrade chockat p oss i flera sekunder innan en av dem sade: "Det r nog bst att du frsvinner." Jag kunde inte annat n hlla med. ____________________________________________________________________________ uXu 1998 Av The GNN 1998 uXu ____________________________________________________________________________

← Svenska e-zines (1990-2008)