Digital Underground - uXu - Underground eXperts United - Intressant Svenskt Stoff #uxu-s062

### ### ### ### ### #### ### ### ### #### ### ### ##### ### ### ### ### ### ### ### ### ### ##### ### ### ########## ### ### ########## ### ### ### ### Underground eXperts United Presenterar... Intressant Svenskt Stoff [ #062 - Samlade Reflektioner - Vol. 1 ] _____________________________________________________________________ SAMLADE REFLEKTIONER - VOL. 1 av Diverse Redaktr: Pierce Peter Paul (ppp@uxu.org) DENNA SIDA MODERERAS AV ENVLDSHRSKAREN PIERCE PETER PAUL. VEM SOM HELST R VLKOMMEN ATT LMNA BIDRAG, UNDER FRUTSTTNING ATT TEXTEN 1) R SKRIVEN P SVENSKA, 2) R INTRESSANT ATT LSA, 3) HAR EN SAMHLLSNYTTIG ELLER POLITISK VINKLING, 4) FRHOPPNINGSVIS PROVOCERAR NGON MNNISKA RUNT OM I LANDET, 5) R UNDER FEMTUSEN TECKEN LNG (CA 800 ORD), 6) INTE HAR PUBLICERATS NGON ANNANSTANS (EFTER DU PUBLICERAT TEXTEN HR FR DU GRA VAD DU VILL MED DEN, MEN INTE FRE). MODERATORN GER SIG SJLV DEN STORA FRIHETEN ATT UTAN KOMMENTAR REFUSERA ELLER INFRA INSNDA BIDRAG. TANKEMSSIG ORIGINALITET TRUMFAR DOCK SPRKLIGA MISSAR OCH OFULLSTNDIG ARGUMENTATION. PIERCE PETER PAUL R NOGA, MEN INTE S NOGA. Innehll (vol. 1): Reflektion Frfattare Datum ---------------------------------------------------------------------------- Konceptet Storebror som lam urskt The GNN 05/11 1998 Narcissism och CSN Chesterfield 05/11 1998 Fr mig r Gud inte... Speed Devil Show 05/11 1998 Krig r feminint Pierce Peter Paul 05/11 1998 Att gra det lilla Absolute Zero 05/11 1998 Vi kan frenkla vrlden Pierce Peter Paul 11/11 1998 Hopplsa metaforer Absolute Zero 17/11 1998 Desperat frsk att bli omstrtande Absolute Zero 19/11 1998 Naturlig begreppsfrvirring Chesterfield 19/11 1998 Fel mnniska p fel plats Speed Devil Show 19/11 1998 ---------------------------------------------------------------------------- KONCEPTET STOREBROR SOM LAM URSKT (The GNN) [05/11 1998] Det r inte allt fr sllan man stter p uttalanden och analyser (eller vad man nu ska kalla det) av lokal- eller storpolitiska hndelser som konstaterar som konklusion eller del i argumenten att hndelsernas jvlighet ligger i det faktum att de inte dirigerats av allmnhetens intresse, utan av "Storebror". Begreppet "Storebror" hrstammar frn George Orwells 1984. Det knner de flesta till, ven om de faktiskt inte har lst boken i frga. "Storebror" r en relativt anonym figur; hans bild som folket tvingas dyrka frestller en person som ingen har trffat. Bilden representerar egentligen inte han sjlv, utan de bakomliggande mekanismer som styr. Mekanismer som folket mste lska, ven om de fga arbetar fr folkets bsta. "Storebror" r en konspiration i ordets rtta bemrkelse. 1984 skrevs 1948 (ven detta knner de flesta till, ven om de faktiskt inte lst boken i frga) var delvis en kritik mot de statsapparater som Orwell sg vxa fram bakom jrnridn, och delvis en varningens ord infr framtiden fr alla andra stater, framfrallt England och USA. Framtiden kunde mycket vl frvandlas till en dystopi om folket och makthavarna inte var p sin vakt infr konspiratoriska krafter - frn dem sjlva, eller frn andra. Tydligen, om man ska tro de mnniskor som ven p nittiotalet hvdar att "Storebror" ligger bakom alla jvligheter och orttvisor, har Orwells mjliga framtid tyvrr blivit verklighet. Vktare, poliser, klagare, domare, lrare, regler, frmaningar, tvng - lagboken, prejudikat, praxis; alla dessa delar r inget annat n brickor i en helhet som syftar till att tjna "Storebror", inte folket. (Den empiriska bakgrunden till denna pstdda insikt brukar som oftast vara enskilda fall, grna efter de filtrerats genom den kvasi-objektiva journalistik som erbjuds av kvllstidningar.) Vi lever onekligen i en komplex vrld, p alla plan. Regler och frmaningar som formulerades fr hundratals r sedan har frfinats och gjorts mer och mer omstndiga fr att passa klimatet i en vrld och ett land som stndigt genomgr frndringar - intellektuellt, teknologiskt och socio-politiskt. Att stta sig in i alla dessa regler - deras frklaring, grund, rationalitet, omfattning och ml - skulle ta en normal mnniska flera decennier. Man str drfr infr tv val nr ngot inte verkar som det ska: 1) Stta sig in i den kollektiva statens rttfrdigande, rationaliteten bakom dess regler och frmaningar, dess tillmpning och praxis, och - i slutndan - komma till en slutsats om statens existensberttigande; huruvida den regel eller praxis man r missnjd med uppfyller de krav p konsistens man stller upp; underska det konsensus som existerar (explicit eller implicit) och se om det lever som det lr. Eller s kan man: 2) Skylla p en abstrakt entitet man inte kan identifiera (frutom vid namnet "Storebror"), men som str fr alla problem (som man knappast heller exakt kan definiera), och somna om. NARCISSISM OCH CSN (Chesterfield) [05/11 1998] Det r inte ltt att frska dricka kaffe i en studentstad. Elndet brjar med att en person pstr att ngot inte r som det ska. Vanligtvis rr det sig om ett faktatillstnd. Personen tycker inte att existerande tillstnd A r ngot att ha. Ibland, men inte allt fr ofta, ger ven personen argument varfr tillstnd A inte r ngot att ha. Exempel: "Jag tycker inte det r bra att vi mste vnta s lnge p att f besked/pengar frn Centrala Studiestdsnmnden." Ibland, men som sagt inte allt fr ofta, dyker det upp ett efterfljande argument. Kanske i stil med: "Man vet ju aldrig riktigt skert om man fr pengar, och det gr ju att man inte mr bra." Jaha. Som ex officio medlem av den intellektuella eliten knner du sjlvfallet till att vntetiden fr svenska studenter vad gller besked om pengar frn CSN tar ungefr tre veckor. I mnga andra lnder finns det inga fungerande skolor. Du knner ven till det faktum att terbetalningen av dessa pengar r mycket frdelaktig, samt att misstag med att betala tillbaka inte straffas med piska eller dden. Gaskammare, elektriska stolar, halshuggning, stening finns inte i Sverige, men i mnga andra lnder. Du knner naturligtvis ven till att tre veckor inte r speciellt lng tid, samt att ver sjuttio procent av alla studenter super bort en lika stor procent av sina pengar. Svltkatastroferna i Afrika skrdar tusentals liv varje minut. Drav knner du dig naturligtvis manad att meddela denna bortskmda person som vrkte ur sig denna hopplst barnsliga sikt att sikten r i ett strre perspektiv helt vrdels, och avsljar egentligen mer om den attityd som blir frhrskande i en stat dr folket saknar strre meningsprojekt i sina liv och drmed frfaller till strikt narcissistiska projekt i stil med varfr CSN inte kan utfra sina uppdrag p under fem sekunder. Frn detta fljer vanligtvis tv konklusioner frn den andra parten. Den frsta r inte speciellt vanlig: "Du har rtt. Jag tnkte mig inte fr. Det spelar inte s stor roll. Det finns viktigare saker att ta itu med - saker som jag tyvrr inte har kunnat ta mig fr eftersom jag varit fr upptagen med att gnlla ver mina sm problem, vars status nu radikalt minskat eftersom jag insett att man br gra ngot vettigare av sitt liv." Den andra r mer vanlig: "Bara fr att man bryr sig om det lilla i livet innebr det inte att man inte bryr sig om de stora sakerna ocks." Den slutsatsen frefaller inte helt ologisk. Men p dina ytterligare frgor, dr du frsker reda ut exakt vilka dessa "strre" saker r i sammanhanget fr personen du frhr, transmuterar diskussionen till en omvnd strid, dr du fr frgor i stil av pstenden: "... du r en sn person som tycker att du r s jvla bra blah blah blah blah..." S r det med det. Drick inte kaffe med studenter. Fr de r oftast fortfarande barn, kanske inte i kroppen, men i sinnet och erfarenheten. FR MIG R GUD INTE... (Speed Devil Show) [05/11 1998] Nr religisa mnniskor diskuterar huruvida Gud existerar s r det helt uppenbart att deras anvndning av termen "tro" inte alls hnvisar till den vanliga betydelsen, det vill sga "jag r inte helt sker (jag vet inte)" utan faktiskt till ett sanningsvillkor: Gud finns, "jag vet att Gud finns". Det r av detta ltt att inbilla sig att termens anvndning har ngon form av historisk-sematisk frklaring, att "tro" r liktydigt med "vetande" inom denna kontext, beroende p tradition. Men icke d. Fr tvingar man en religis till att faktiskt rttfrdiga sitt indirekta pstende att Gud faktiskt existerar (som omnipotent, omniscient och allt igenom reko och god varelse (transcendent eller inte)), s brjar pltsligt termen "tro" ndra betydelse efter hand. I slutet, nr det visat sig att Gud uppenbarligen inte kan fylla de tre kriterier som stllts upp (vilket enklast visar sig genom det gamla hederliga teodice-problemet: hur kan Gud vara s frbannat reko nr det finns s mycket elnde i vrlden, och han samtidigt r omnipotent och har mjlighet att ta bort det, etc.) s dyker det slutgiltiga "argumentet" upp: "Ja, jag frstr ditt resonemang och jag tycker det r viktigt och jag gr med p det och jag frstr det men..." Men vad? Jo: "... men det du angriper r inte som jag ser p Gud. Fr mig r Gud ngot annat, ngot som finns inom en, ngot som ger livet mening." Jas, minsann? Vad svarar man p det? Tja, inte mycket. Fr pltsligt har "tro" blivit liktydigt med en intern upplevelse som inte kan underkastas ngon form av analys eller kritik verhuvudtaget. Och det lustiga r att de religisa som anvnder sig av denna totalt urlakade definition av Gud inte alls tycker det r det minsta suspekt. Lt oss jmfra det med hur det hade ltit ifall samma form av sikter hade kommit frn en xenofobisk ny-nationalsocialist med genocidala tendenser: "Ja, jag frstr ditt resonemang att nazismen kanske r en rakt igenom inhuman och avskyvrd lra, med implikationer som uppenbarligen str i strid med de mest enkla etiska intuitioner, men..." S tar vi samma sak igen: "... men det du angriper r inte som jag ser p nazismen. Fr mig r det ngot annat, ngot som finns inom en, ngot som ger livet mening." Detta skulle nog uppfattas som suspekt av det flesta, ett billigt trick att lta sina sikter undkomma analyser och argument, att i slutndan inte st fr ngra ansprk p sanning eller pragmatiska konsekvenser alls. Men nr det kommer till religion r tydligen reglerna ndrade. Varfr det? KRIG R FEMININT (Pierce Peter Paul) [05/11 1998] Genomgripande i den feministiska omlsningen av centrala litterra verk psts det att i det fall krig har en roll att spela fr verket s r denna destruktiva freteelse en manlig sdan; en verksamhet som fretas av den "frnuftiga" (med begreppet som kontra till "o-frnuftiga") delen av mnskligheten, men resultat att kvinnans tankeliv frkastas som det annorlunda, det andra, ja, och allt det dr, ni vet. Men s r inte fallet. En noggrann omlsning av Sven Hassels opus "Dden p larvftter" avsljar att krig inte alls r maskulint. Krig r tvrtom feminint - en typisk, ja nrmast definierande, kvinnlig verksamhet. Vi finner detta i sdana delar ssom: "Kulan trngde in i underlivet p Osmond, och skickade hans tarmar ut ver slagfltet och sina kamrater." Alternativt: "K-pisten mejade ner hela kompaniet." Det behvs inte strre intellektuell anstrngning fr att notera att detta inte r typiska manliga hndelser. Att "kulan trnger in" har inte ngot med fallos att gra, fr det intressanta r inte sjlva intrngandet (fallos) utan det intrngda (vagina). Kulan r i sig sjlv utan intresse. Den kan lika grna missa sitt ml. Den blir intressant nr den trnger in. Ergo, det kvinnliga definierar det intressanta, kriget. Vad gller k-pisten r det samma sak. Jag skulle grna frklara varfr, men nu r jag trtt p det hr jvla dravlet. ATT GRA DET LILLA (Absolute Zero) [05/11 1998] Ett enkelt stt att slippa engagera sig i stora frgor, och samtidigt nd verka engagerad i ngot "viktigt", r att frenetiskt hnge sig t mindre projekt. Det kan rra sig om att ordna ett hem t en frvildad kattunge, samla in pengar fr att kpa en ny halsduk t ngon som tappat bort sin egen, be till Gud varje dag fr att vrlden ska bli bttre, eller varfr inte starta en frening fr utkat medvetande om hur man bst anvnder en fjrrkontroll fr teveapparater. Argumenten fr att gna sig t sdana saker, men nd ge intrycket av att gra ngot viktigt r alltid: "... man gr det lilla, d blir det stora bra ocks." Med andra ord, ju fler som gnar sig t "sm saker" desto bttre blir det fr resten av mnskligheten. "Sm saker" frutstts ha en kumulativ effekt: liksom man inte behver ett enda stort klippblock fr att skapa ett berg kan man lika grna anvnda sig av en miljard smstenar. Givet hur vrlden ser kan man sjlvfallet inte begra att alla mnniskor ska ge upp sina liv fr resten av vrlden. Men rcker det med att alla mnniskor gr "det lilla" istllet? Naturligtvis inte. Faran i att sprida den falska tron att det KANSKE rcker med att gra "det lilla" fr att det stora ska bli bra r att mnniskor inte bara njer sig med att faktiskt gra "det lilla" (av lathet eller ofrmga), utan att tron efter hand inte frblir ett KANSKE, utan en absolut sanning: det rcker faktiskt! Men det gr det inte. Det kan vem som helst rkna ut. Det spelar ingen roll om vi hade tusen personer som tvttade fnster, plockade skrp, kokade kaffe och damsg korridorerna inuti Tjernobyl. Skiten hade flugit i luften i vilket fall som helst. VI KAN FRENKLA VRLDEN (Pierce Peter Paul) [11/11 1998] Det finns mnga stt att pvisa att en utsaga (vare sig det r en teori, ett argument eller enkel sikt (allt detta implicit eller explicit, utfrd genom tal eller handling)) r bristfllig. Ett vanligt stt r att hrleda motsgelser. Exempel: "Jag anser att abort br frbjudas eftersom det strider mot principen om livets helgd." Om samma person ven hller utsagan "jag anser att ddsstraff borde vara tilltet eftersom det avskrcker frn brott" fr sant s r det inte verdrivet svrt att se att det freligger en motsgelse, vilket gr att ingen av utsagorna kan tas p allvar frrn personen reviderat sina sikter. Alternativt kan man peka p absurda konsekvenser som str i strid med utsagans pretentioner. Exempel: "Fr att vrlden skall bli bttre: utfr bara sdana handlingar som kan upphjas till allmn handlingsmaxim." Utfr ngon en handling som inte kan upphjas till allmn maxim kan man sledes alltid klandra den personen med det klassiska "tnk om alla gjorde s?" Men detta innebr att man inte kan gra speciellt mycket alls. Vi kan inte g och handla, sova p ntterna eller vara vakna heller fr den delen, inte utbilda oss till bagare - fr tnk om alla slppte allt de hade fr hnderna och gjorde som vi? Det gr knappast vrlden bttre. Och s vidare. Problemet med de ovanstende exemplen r att de krver att man tnker efter. Vem fan orkar tnka efter? Knner man att ngot r fel s r det ju fel! Det vet ju vem som helst! Men frukta inte. Det finns andra stt att racka ner p det man inte tycker om. Stt som inte krver ngon logisk tankefrmga verhuvudtaget, bara fantasi och en okritisk publik som tycker som du (fr d bryr de sig inte om att underska din kritik). Slippery-slope-argument r en mycket effektiv variant som fungerar p detta viset. Exempel: "Du dmes hrmed fr frtal till tusen kronor i skadestnd fr att du offentligen hvdade att din granne var 'en nazist som inte gr ngot annat p dagarna n drar heroin fr sin dda frus pengar eller vldtar spdbarn'." Tycker man inte om denna normativa utsaga kan man alltid pvisa att den r felaktig genom att sia om framtida konsekvenser: dmer man ngon p detta viset r det naturligtvis sjlvklart att man i framtiden kommer att dma mnniskor till en miljard kronor i bter fr att de kallade sin granne "lite dum". Och det r ju inte bra. Allts r inte den hr utsagan bra heller. Det r ju sjlvklart. Det sger ju sig sjlv. Det gr det ju. Vl? Nvl, tycker man att slippery-slope r lite fr uppenbart kraftls (din hngivna publik kanske tyckte du fantiserade lite fr mycket ven fr deras smak) finns det fler varianter p samma tema. Ett r att dra ett slippery-slope som inte pekar p framtida konsekvenser (d dessa ju faktiskt r omjliga att frutsga utan en funktionsduglig kristallkula) utan p direkta. Det gller dock att undvika att komma in p de konsekvenser som utsagan faktiskt siktar mot att frhindra (att mnniskor offentligen frtalar varandra). Byt drfr omedelbart inriktning och sg att utsagan leder till absurda konsekvenser eftersom den uppenbarligen innebr att de som r drogberoende nazister med tendenser till pedofili kommer att knna sig uppmuntrade att fortstta med sin verksamhet om utsagan trder i kraft. Fr s kommer det ju att bli! Det r ju sjlvklart. Vl? Ja, det finns mnga stt man kan undvika att behva tnka. Visst r det underbart att frenkla vrlden? HOPPLSA METAFORER (Absolute Zero) [17/11 1998] I repliken VI KAN FRENKLA VRLDEN gr sig Pierce Peter Paul stort besvr fr att visa hur subjektiva knslor infr godtycklig problematik kan verbalt sminkas till att frestlla objektiv argumentation som inte r baserad p trngsynthet och okunnighet eller brist p tankefrmga, utan snarare p ngot som frestller faktiskt kunskap och ingende analys. Naturligtvis har han helt rtt i att detta r ett frekommande fenomen. Men jag frstr inte varfr han mste krngla till det s frbannat. Faktum r att den teknik han pstr att pseudo-intellektuella charlataner tar till fr att gra sig mrkvrdiga (slippery-slope, med framtida eller direkta konsekvenser) inte alls r srskilt vanlig - eftersom den fr genomsnittet av wanna-be samhllskritiker r p tok fr komplicerad att utfra. Apati r verfldigt. Det finns nmligen ett annat - mycket enklare och effektivare - stt genom vilket man kan dlja sin brist p tankefrmga, och samtidigt ge intrycket (infr en publik som r lika frvirrad som en sjlv) att man nd har ngonting substantiellt att komma med. Den i offentliga sammanhang mest knde experten p detta omrde r den nationellt bermde "filosofen" Horatius. Ni vet, han som i brist p uppmrksamhet (vilket antagligen berodde p att han var lite fr ltt att genomskda) drog i ndbromsen p ett X2000-tg och sedan hoppades p att ngon skulle lyssna till hans ytliga tjat. Det rr sig om hopplsa metaforer. Exempel: Ngon anser att den svenska rttsstaten inte fungerar som den ska. Denne Ngon kan dock inte riktigt precisera varfr, eftersom saker och ting hela tiden visar sig mer och mer komplexa n Ngon frst frestllde sig (en alltid lika trist veraskning fr alla dessa tusentals personer som tror sig "ha sett igenom allt"). Vad ska Ngon gra? Ta tjuren vid hornen, stta sig in i den komplexa problematiken och senare presentera en tydlig och klarsynt analys och kritik? Nej, nej, det r helt verfldigt. Ngon kan istllet yttra ngot i stil med att "genom att dma den helige Axelsson fr frtal till bter har den svenska rttsstaten visat sig vara likt en rutten pumpa som rullar ner fr en stenig slalombacke; den rullar snabbare och snabbare fr varje meter, men frr eller senare kommer den att krossas av egen kraft". Inte en stavelse av analys, men en okritisk publik kommer nd att uppstmma jubelrop - d det fr dem trots allt frefaller som om Ngon sagt ngot av vrde. Men det krvs i vanlig ordning inte mnga tankeled fr att inse att Ngon egentligen inte sagt ett skit, och att ingenting kommer att frndra sig. DESPERAT FRSK ATT BLI OMSTRTANDE (Absolute Zero) [19/11 1998] Idag knde jag fr att bli annorlunda mot det vriga samhllet. Sledes skrev jag en kortfattad artikel och skickade till en tidning vars "[f]rmsta bevakningsomrde r underground samt ven grnsbrytande vrderingar och attityder som str i opposition mot det vriga samhllet." Kort utdrag ur min artikel: "Jag tycker alla lagar r bra. Det r inte ett dugg fel p ngon av dem. Inte en enda. Inte ens den dr lagen om bastuklubbar och uniformer r dliga. Alla domar som har fllts i Sverige har varit rttvisa. Ingen rk utan eld, som det heter. Polisen gr ett bra jobb. Det bsta jobb man kan tnka sig. De har aldrig begtt ett misstag, ngonsin, aldrig. Och kommer ambulans, s g ngon annanstans, la la la, s ltt kan du hjlpa polisen." Den blev refuserad. Redaktren menade att den inte sade ngot nytt, inte var nytnkande eller analyserande och underground i tillrcklig omfattning. Den sade bara "vad de flesta mnniskor anser". Jag blev lite fundersam. Vilka r egentligen dessa "flesta mnniskor" som stndigt - av alla wanna-be anarkister, samhllsomstrtare, pubertala analytiker, obildade kvasi-intellektuella, nihilister som inte ens vet vad ordet de kallar sig sjlva betyder och slapphnta ftljpolitiker - anses st fr ett sdant konsensus i samhllet? Vilka r de? Den dagen ngon kan peka ut en enda av dem (som p fullt allvar tycker som i min artikel) ska jag brja ta de ovan nmnda kritikerna p allvar. Tills dess njer jag mig med att studera de aggressivt progressiva mstarna genom historien, inte dagens taffliga studenter. NATURLIG BEGREPPSFRVIRRING (Chesterfield) [19/11 1998] Betrakta fljande utsaga: "Detta r ett piano." Vad implicerar begreppet 'piano'? Mycket enkelt - det r ett instrument med tangenter och strngar, som frdelaktigen spelas sittande p en pall. Med mera. Betrakta fljande utsaga: "Detta r onaturligt." Vad implicerar begreppet 'onaturligt'? Det r inte lika uppenbart som i fallet med pianot. Faktum r att det hopplst att ge ett omedelbart svar. Men ngot mste det iallafall betyda eftersom s mnga mnniskor anvnder begreppet hela tiden i alla mjliga sammanhang. Som i fallet med mnga andra begreppet verkar det bero p tolkning och situation. Tv olika personer kan mena tv olika saker. Antingen s, 1) hvdar 'onaturligt' att ngot avviker frn det 'naturliga', i betydelsen 'det vanliga' (eller 'normala' om man fredrar det ordet). Det r exempelvis 'onaturligt' (i denna betydelse) att ett lejon pltsligt lr sig kra bil och arbeta som administrativ chef p kontor. Men i detta fall r begreppet neutralt beskrivande; det berttar bara att ngot avviker frn mngden. Och det r ju inte vad folk i allmnhet brukar mena nr de sger att ngot r 'onaturligt'. Det brukar istllet ha en normativ klang: 2) 'onaturligt' betyder att ngot avviker frn det vanliga - och det r fel nr ngot avviker frn det vanliga, vilket innebr att man inte fr gra det som r 'onaturligt'. Oundvikligen instller sig frgan varfr man inte fr gra det? (Och, nej, "eftersom det r 'onaturligt'" r inget svar, det r ett cirkelresonemang.) Mnniskan har ju genom sin evolution stndigt avvikit frn vriga naturen. Inga andra djur kr bil, flyger plan, r alienerade i sina arbeten (om man nu tror p sdana teorier), skriver bcker och anvnder sitt sprk utver tid och rum. Dessa saker verkar ju knappast vara 'naturliga'; tvrtom, rena vldtkten p naturlighet. Fr att undvika denna ngot pinsamma konklusion kan man frtydliga sin anvndning av 'onaturligt'. Tv versioner r vanliga: 1) ngot som r 'onaturligt' r fel - eftersom det strider mot naturens ordning (och mnniskans sysslor r kanske frbannat ovanliga men nnu inte i strid med ordningen); 2) ngot som r 'onaturligt' r fel - eftersom det strider mot Guds ordning (och Gud har inget emot att vi kr bil, men dremot andra saker). Nu har vi tv vrldsordningar som gr ansprk p att veta hur det ligger till. Vilken r vrd att diskutera? Religisa har aldrig kunnat svara p hur de vet vilken ordning som r Guds (vad finns det nu? ver tv miljoner offentliga tolkningar av bibeln?), s det fr istllet blir version nummer ett om man vill ha ngot som liknar en seris diskussion. Jaha, vad r 'naturens ordning' d? (Och, nej, "det vanliga" r fortfarande inget svar eftersom vi som sagt inte vill ha ett cirkelresonemang.) Man kan kanske svara att 'naturens ordning' r det som upprtthller naturen och mnniskan (som del av naturen). Sledes, om man gr ngot som r 'onaturligt' s r det fel eftersom brott mot den ordningen leder i slutndan till kaos och frvirring. (Typ, om alla flugor slutade utfra sina av naturen givna sysslor till frmn fr att spela damspel och alfapet skulle vi nog kalla det fr 'onaturligt' med implikationen 'fel' av anledningen att naturens ordning rubbas till den grad att det ekologiska systemet bryter samman. Att mnniskan dremot spelar alfapet spelar ingen roll, det skadar inte.) Vad kan d mnniskan gra som r 'onaturligt', ngot som bryter ner naturen (eller samhllet fr all del) till den grad att handlingen r fel? Det r mycket. Vi kan exempelvis slppa ut tonvis med radioaktivt avfall ver jorden. Det skulle verkligen leda till elnde. Men varfr lter utsagan "Det r onaturligt att slppa ut radioaktivt avfall" inte bra, nrmast obegriplig? "Det r fel..." lter dremot begripligt. Men om orden betyder samma sak s vore det ju inget problem, och det var vl det som vi har frskt frklara (eftersom ytterst f anvnder 'onaturligt' som rent neutral beskrivning av ngot)? S, vad betyder egentligen 'onaturligt'? Svaret r att det egentligen inte betyder ngonting (iallafall inte normativt sett). Det r en retorisk term med auktoritet som falsk front. Istllet fr att exempelvis gnlla "Jag tycker inte om homosexualitet men vet inte varfr, men det ska nd frbjudas - just drfr att jag inte tycker om det" s kan en person sga "Homosexualitet r onaturligt" och infr den med mtta upplysta massan pltsligt ge det falska intrycket av att verkligen ha sagt ngot som r vrt att tnka p. FEL MNNISKA P FEL PLATS (Speed Devil Show) [19/11 1998] Igr begicks ett misstag. Jag blev nedtryckt p marken och frsedd med handfngsel. Ngra minuter senare upptckte polisen att jag var fel man. Men jag var tydligen vldigt lik en misstnkt. S kan det g, tnkte jag. En liten urskt kanske vore p sin plats? Det var inte att rkna med. Istllet fick jag ett fredrag. "... vi jobbar och sliter och det r inte alltid s ltt ska du veta, har du ngonsin jobbat som polis skulle du veta hur mycket vi anstrnger oss varje dag fr att stoppa buset och det tar jvligt hrt p psyket..." "Men byt jobb d?" "... och det blir inte lttare av att vanligt folk kommer och gnller s fort minsta lilla fel uppstr, men om vanliga Svensson gr ett misstag s blir det frltet men om vi skulle rka gra ett litet misstag s blir det ett jvla vsen..." "Men vanliga Svensson har ju inte pistol?" "... dag ut och dag in och ntter och kvllar fr vi stda upp i skiten och det r fan inte roligt, narkomaner som bjuder upp till dans, det r ett rent ut sagt helvete kan jag sga, det r det verkligen..." "Men byt jobb d?" "... och nr man kommer hem r man inte sig sjlv, det r ett helvete ska jag sga dig, det r fr jvligt, och underbetalade r vi s frbannat s man inte ens fattar att ngon vill vara polis, det ska du ha klart fr dig..." "Men varfr r du polis d?" "... varfr? Fr att jag vill hjlpa mnniskor, gra samhllet bttre fr mnniskor, hjlpa mnniskor..." "... hur ska du kunna gra det om du inte r mnniska sjlv?" ____________________________________________________________________________ uXu 2000 Av Diverse/PPP 2000 uXu ____________________________________________________________________________

← Svenska e-zines (1990-2008)