Digital Underground - uXu - Underground eXperts United - Intressant Svenskt Stoff #uxu-s063

### ### ### ### ### #### ### ### ### #### ### ### ##### ### ### ### ### ### ### ### ### ### ##### ### ### ########## ### ### ########## ### ### ### ### Underground eXperts United Presenterar... Intressant Svenskt Stoff [ #063 - Samlade Reflektioner - Vol. 2 ] _____________________________________________________________________ SAMLADE REFLEKTIONER - VOL. 2 av Diverse Redaktr: Pierce Peter Paul (ppp@uxu.org) Innehll (vol. 2): Reflektion Frfattare Datum ---------------------------------------------------------------------------- Vem frvanskar historien? Racket Sport 19/11 1998 Storebror existerar, tminstone i praktiken Hedge 28/11 1998 Har insndare ngot vrde? Intruder Alert 13/12 1998 Backlash och Dalarna The GNN 15/12 1998 Slipsen - en symbol fr enfald? Hedge 22/01 1999 Refuserad reklam Pierce Peter Paul 26/01 1999 Johan Stael von Holstein Speed Devil Show 16/02 1999 Tankelivets frigrelse Alf Ahlberg (1940) 12/03 1999 Opinionsunderskningar Bravemoore 23/03 1999 ---------------------------------------------------------------------------- VEM FRVANSKAR HISTORIEN? (Racket Sport) [19/11 1998] Hromdagen uttalade sig ngon person frn ett ungt vnsterparti att effekterna av ryska revolutionen (tjugo miljoner dda, misr och elnde) egentligen inte var vrre n vad som har intrffat i andra lnder. Reaktionerna lt sig inte vnta. Vnsterpartisten anklagades fr att bagatellisera omfattande brott mot mnskligheten. Och sdant fr inte frekomma, utan br omedelbart suddas bort, fr det ppnar fr en mrk framtid dr mnniskor fr fr sig (om de lyssnar, accepterar och motiveras av vnsterpartistens uttalande) att det r helt okej att dda miljoner mnniskor i syfte att driva igenom en ideologi, och s vidare. Vnsterpartisten sades "frvanska historien" - ett i dagens debatt ett populrt och effektivt slagtr d historiefrvanskare genom tiderna alltid har sttt fr onda saker. (Alla har nog p ett eller annat stt sttt p revisionister som p ett desperat och pinsamt stt frsker vertyga oss om att andra vrldskriget, om det verhuvudtaget intrffade, inte alls innehll omfattande inslag av folkmord, utan bara r falsk propaganda som sprids av ngon oknd konspiration.) Men vad sa egentligen vnsterpartisten? Frnekade hon explicit att det skulle vara FEL att tjugo miljoner mnniskor gick hdan? Nej. Antydde hon det implicit i sitt uttalande? Knappast. Kan man tolka in att hon ansg s? Visst kan man det, men det krver stor fantasi - ngot som tydligen mnga i dagspresen som frsker rdda vrlden frn sina redaktioner har lite fr mycket av. Hade hon rtt? Ja, tyvrr. Folkmord har intrffat, och intrffar hela tiden; ryska revolutionen var frvisso en stor hndelse i vrt decennium, men i jmfrelse med andra ofrtter genom tiderna inget speciellt (har alla redan glmt bort amerikanska slaveriet? - sextio miljoner dda). Med detta inte sagt att det skulle vara en bagatellartad hndelse - det r ngot vi alla mste inse och bekmpa, om vi nu anser att vrlden br gras bttre. Men exakt VAD r det i detta vi mste bekmpa fr att inte leda oss in i en dystopi? r det uttalanden som konstaterar triviala fakta genom numeriska jmfrelser? Tja, utgr vi ifrn att majoriteten av folket r idioter (och drar handlingsvgledande slutsatser frn statistik) s br vi nog stta igng en propagandaapparat som frhindrar sdana uttalanden. Det kanske r det kritikerna till vnsterpartistens uttalande vill gra? Det verkar snarare som om kritikerna i det hr sammanhanget r de som riskerar att gra vrlden smre. Fr tolkar man in vissa outsagda premisser i deras argumentation s har alla ofrtter hrfrinnan intrffat, och det enda vi behver gra nu r att - med alla medel - frhindra element som tycks kunna gra s att historien upprepar sig sjlv. Och det r verkligen att frvanska historien, med den mjliga effekten att historien upprepar sig. STOREBROR EXISTERAR, TMINSTONE I PRAKTIKEN (Hedge) [28/11 1998] Denna reflektion r en reflektion av en tidigare reflektion. I sin reflektion KONCEPTET STOREBROR SOM LAM URSKT vill GNN pvisa det meningslsa i att skylla ofrtter p en icke definierbar entitet, staten. Den slutsats man kan dra av hans inlgg r att a) det finns ingen "Storebror", dvs det finns ingen odefinierbar, okontrollerbar, mystisk bakomliggande mekanism som stller till med orttvisor i vrt samhlle, och b) eftersom det inte gr det, r det endast p grund av lathet och/eller enfaldighet som man gr detta. Jag vill delvis ge honom rtt. Staten r ju vi. Vi har valt de som sitter dr, och vi fr allts skrda det vi sr. Att sedan frska beropa samma stat som att den skulle vara av nrmast verjordisk hrkomst, kan i de flesta fall frefalla mrkligt, eller rent av dumt. Det finns dock ett problem med detta resonemang. Eller rttare sagt, det finns flera, men lt mig brja med det ett: r det inte nnu mer mrkligt, alternativt dumt, att vara s naiv s att man tror att de mnniskor som sitter i Sveriges styrande positioner verkligen spelar efter de regler som GNN hvdar att man kan stta sig in i? Lt oss ta ett exempel, vi sger att en person fljer det uppsatta frfaringssttet som GNN beskriver. Han tar reda p regler och praxis, och frsker pverka sin situation till det bttre. Vad mts han av? Frstelse? Kanske medlidande? Eller ngot helt annat? Jag vill hvda fljande: Under frutstting att de krav som man vill stlla p staten r politiskt gngbara fr den/de personer som r i stnd att frverkliga dem, kommer de att bli frverkligade. Man kanske till och med fr en lite notis i tidningen om hur politikern har gtt folket till mtes. Men... Om dremot kraven r politiskt icke-gngbara, kommer en annan sida fram. Det r tveksamt om det ens tas upp en diskussion om dem. Man rycker helt enkelt p axlarna och vandrar p i ullstrumporna med den politik som man bestmt sig fr. Oavsett hur bra frslaget n m vara. Sen spelar det ingen som helst roll att man anvnt sig av den demokratiska processens regler. Och eftersom de flesta politiker, ls riksdagsmn/kvinnor, sitter p obestmd tid, kan det vara hart nr omjligt att gra sin stmma hrd om den inte passar in de mallar som de styrande har satt upp, ven om man s hller p i flera r. r det d s konstigt att folk brjar benmna denna omjliga instutition som "Storebror", "Staten" eller vad man nu vill kalla den. En instution som gr som den knner och struntar i vad folket egentligen vill. "Jamen, rsta bort de som sitter dr d!", sger 'Vn av parlamentarisk ordning' upprrt. Javisst, om det gick. Men det spelar ju ingen roll vad man rstar p, s lnge som partierna vnder kappan efter vinden fr att f ha kvar den makt som sknkts dem. Visst kan man rsta bort enskilda riksdagsmn, men de som kommer istllet lr ju inte klaga p den ln de fr, och r drfr ganska bengna att hlla med fr att f behlla sin plats i solljuset. Politiken fortstter allts som frut, och s dr hller det p. Jag vill dra mig till minnes en fras frn den senaste valkampanjen: "Vissa dr fr den - r du fr lat fr att anvnda den?", med avseende p rstrtten. Jag kan ju bara stlla mig -ytterst- tveksam till att en person i tredje vrlden skulle vilja offra sitt liv fr vr typ av skendemokrati. Allts: Visst kan man gnlla ver att en hel del mnniskor gr runt och muttrar om "Storebror" som den som stter kppar i hjulet fr folk. Men r inte detta att i princip gra samma sak? Att sga "gnll inte om du inte tnker gra ngot t det", med hnvisning till att det gr bara man vill, utan att egentligen frklara hur i hela vrlden det skulle g till? HAR INSNDARE NGOT VRDE? (Intruder Alert) [13/12 1998] Ett koherent resonemang kring ett viktigt mne krver sin plats. Man kan inte begra att ngon skall kunna uttrycka ngra som helst goda argument kring en komplicerad frga om skribenten endast ges ett begrnsat utrymme fr sitt resonemang. Naturligtvis skall det som kan utryckas kort faktiskt uttryckas kort, men allt kan inte uttryckas s. Betraktar man insndare i pressen finner man att dessa behandlar en mngd olika mnen. Framfrallt rr det sig kring stora problem: vrldspolitik, globala miljproblem, existentiella svrigheter, med mera. Det finns mycket som behver sgas och diskuteras. Men vad blir resultatet nr sdana stora problem endast tillts avhandlas p ett ftal rader? Leder det till en vettig diskussion? Lr man sig ngonting? Fr skribenten verkligen sga sin mening? Knappast. Resultatet blir endast ett fga smickrande intryck av skribenten och argumentationen. ven om skribenten faktiskt r en mycket insatt mnniska med goda argument, s gr det inte att f det till ngot annat n att denne r en sjlvutnmnd profet som blott vrker ur sig sina egna personliga sikter. Det gr inte att ta en insndare p allvar, lika lite som ngon tar en lsning p ett globalt problem som presenteras p tio rader p allvar. Detta r mycket olyckligt. nd tillts insndarsidorna att existera, utan debatt. Jag hvdar att insndare r utan vrde. De sger ingenting, och de leder ingenstans. Ingen lser egentligen insndare i tron att de ska lra sig ngonting av vikt. Mjligtvis fr man lra sig vad ngon avundsjuk bonde TYCKER om btgare, eller vad ngon nyrik brsvalp TYCKER om skatter. Men detta att bara tycka saker r egentligen helt innehllslst. Kunskap och insikt behvs ocks om man ska komma ngon vart. Mnga som skriver insndare har faktiskt goda kunskaper och insikter i det mne de skriver om. Men de tillts inte utveckla sina argument, eftersom insndare alltid mste vara "korta och koncisa". Korta blir de. Koncisa? Knappast. Mjligtvis "ytliga till frbannelse", meningslsa och substanslsa. Av dessa givna anledningar r det dags att frga sig om det verkligen r nyttigt fr ngon part att lta insndarsidorna fortstta ta upp plats i vra dags- och kvllstidningar. Men naturligtvis finns det motstndare till en sund debatt av insndares existensberttigande. Insndare betraktas av vissa som ngon form av "demokratisk rttighet". Tillts bara vissa uttala sig i tidningarna skulle vi leva i en totalitr stat, resoneras det. Inget kunde vara mer fel. Insndare har inget med demokrati att gra. Det behvs ingen "demokrati-mtare" i form av antalet insndare i en tidning fr att avgra om vrt land r demokratiskt eller inte. (De som tar till begreppet "demokrati" i varje argument mot ngot som de inte tycker om gr sig skyldiga till ett brott som borde vara straffbart med dden: "begreppsmisshandel". En misshandel som ofta kan ses p vra insndarsidor.) Sedan finns de dem som helt enkelt pstr att insndare inte har ngot vrde, men att de r "bttre n ingenting". Jag tror inte p detta resonemang. Insndare blir ibland s korta och s fel att de blir rent skadliga. Kunskaper och sikter krymps ner till en allt fr liten storlek, s liten att kunskaperna genomgr kvalitativa frndringar: de verkar ibland sga ngot annat n vad som var meningen. Lt mig fresl att vi, fr mnsklighetens skull, avskaffar insndare och infr ngot att istllet. Lt mnniskor skriva lnga inlgg till tidningarna. P s vis uppnr vi ngot som r av mycket hgre vrde: kvalitet, istllet fr blott kvantitet. Det fria ordet skall aldrig frhindras, dremot br vi sl vakt om att det verkligen r det fria ordet som publiceras och inte en frkrympt mutation av detta. BACKLASH OCH DALARNA (The GNN) [15/12 1998] Nr jag vaknade igr morse beslutade jag mig fr att fljande utsaga var sann: "Jag r frtryckt eftersom jag r frn Dalarna". Mina misstankar besannades redan vid frukosten. Morgontidningen innehll inte en enda notis om ngon frn Dalarna (jag lser Gteborgsposten). Den enda lilla tillstymmelse till uppmuntran och erknnande jag kunde finna var att Dalarna var med p vderkartan. Men det var allt. P vgen till jobbet trffade jag en god vn som jag omedelbart informerade om det nya lget. Han sade: "Inbillar man sig att det finns ett mnster, och baserar detta p enbart egna upplevelser, kommer man snart se det. Men det innebr inte att det egentligen finns ett." Jojo. Han var ju inte frn Dalarna, s det var ju ganska sjlvklart att han inte skulle begripa. P jobbet lade jag snabbt mrke till att folk tittade konstigt p mig. Det hade jag aldrig noterat frut. Men nu, nr jag verkligen tog mig tid att studera mnniskor, s mrkte jag att de tittade tillbaka med lustiga blickar. En hade till och med mage att komma fram och frga "kan jag hjlpa till med ngot?" - dr ser man! Bara fr att jag r frn Dalarna s tror de inte att man klarar sig sjlv! En arbetskamrat frstod inte mitt problem, utan mumlade: "ltar du den dr sjlvkonstruerade uppfattningen fr lnge kommer den snart att bli ditt strsta problem, trots att den egentligen inte r ett problem." Jaha! Komma och mstra mig! Bara fr att jag r frn Dalarna. Kvllen fortlpte i samma anda. P TV var det inte ett enda program om Dalarna. Det var som om vi inte fanns. Det enda som bjds var ett regionalrasistiskt 'underhllningsprogram' dr Gunde Svan framstllde dalfolk som skrikiga och allmnt tntiga. Vad ska barnen f fr uppfattning om Dalarna efter ha sett det? Vad r det fr signaler som skickas ut? Jag ringde ngra vnner frn Dalarna och freslog att vi skulle bilda en stdgrupp. Det har vi nu gjort. Vi trffas dagligen och berttar om hur vi frtrycks. Jag har lrt mig mycket. Bland annat har jag alltid undrat om de problem och motgngar jag d och d har haft i livet har berott p mig sjlv. Nu vet jag att det inte r s. Det beror p att jag r frn Dalarna, och drmed frtryckt av det vriga samhllet. S r det. Det mste vara s. SLIPSEN - EN SYMBOL FR ENFALD? (Hedge) [22/01 1999] Ngot som har irriterat mig i alla lgen r folk som pratar mycket om sdant de egentligen inte har en aning om. Det kan i princip vara vilket mne som helst, men en sak r sker; det dyker alltid upp ngon som a) inte har en aning om mnet verhuvud taget, och b) denne tar ver diskussionen. En annan sak som slagit mig r att det ofta r samma typ av mnniskor som utfr denna typ av diskussionsfrstrande beteende. Idealfrstraren r man, mellan 25 och 45 - och - br slips. Jag har ingen statistiskt belgg fr vad jag nu skall pst, men nog verkar det i min vrld som om fljande gller: Ju dyrare slips, desto odrgligare brare. Det r som om slipsen ger en nstan magisk kraft att frdumma sin gare. Man kan tydligt mrka detta om man trffar en slipsbrare privat. Omedelbart blir denna mnniska dmjuk och hur trevlig som helst. Men s fort slipsen ker p r det floskeldags. Dessutom frndras sprket. En person som man har affrer med blir omedelbart omdefinierad till ett objekt: 'kunden'. Denne diskuterar man om och kring och hver ur sig klicheer p lpande band. S fort slipsen har kommit p plats, allts. Mitt frslag r detta: Eftersom slipsar tydligt har visat att de r skadliga inte bara fr sina brare utan ven verkar strande fr omgivningen, skall vi infra s k 'SLIFZ' (SLipsFria Zoner). Dessa skall utmrkas med tydliga grnser och ven innehlla strsndare vilka gr mobiltelefoner obrukbara. (Det har i tidiga studier nmligen funnits tecken p att idogt mobiltelefonnyttjande kan leda till slipsbrande.) En senare revision av zonreglerna kan ven komma att frbjuda kvinnor med drkt och knytblus. I dessa zoner kan vi andra normala, rationella mnniskor gna oss t vad som i dagligt tal brukar benmnas 'livet'. Tack fr ordet. REFUSERAD REKLAM (Pierce Peter Paul) [26/01 1999] Under en period av ngra veckor gav jag mig in i reklambranschen. Mitt frsta uppdrag blev att skapa en liten affischkampanj fr svenska fretag inom vapenindustrin. Jag tyckte det gick mycket bra. Men nr jag vl presenterade mina frslag fick jag omedelbart sparken och hela kampanjen spolades ner i en av fretagets toaletter. Jag frstr inte varfr. Nedan fljer beskrivningen av de tre affischer jag skapade. Jag tycker de r helt okontroversiella. Vad tycker ni? PROJEKT: En koncis affischkampanj fr fretag inom vapenindustrin. Mlet r att rttfrdiga och uppmuntra verksamheten. Mlgruppen r vuxna rationella mnniskor med frmga att tnka sjlva. * Affisch 1 - Koncept: "Skillnaden mellan klarsynt realism och flum." BILD: Svartvitt foto p tonring (av utlndsk hrkomst, mjligen frn forna Jugoslavien) placerad p en gata med snderbombade hus som bakgrund. Personen p bilden r tydligt missmodig ver det faktum att hans kvarter flugit i luften. TEXT: Ovanfr fotot, inom citationstecken: "Jag drmmer om fred". Under fotot: "Drm p du, vi skapar arbetstillfllen!" Textens "vi" hnvisar till fretagets logo i nedre hgra hrnet, med verskriften: "Vi betackar oss fr flum". ANALYS: Vrlden r som den r, och att komma med pstenden om att den borde vara p ngot annat vis r att hnge sig t orealistiska spekulationer. Vapenindustrin ger i denna kontext en insiktsfull ram som upprtthller konceptet rtt och fel, och lser samtidigt smidigt det eviga problemet med arbetslshet (vilket vi alla knner till r det strsta hotet mot lycka och framgng enligt samtida analytiker). * Affisch 2 - Koncept: "Krig frenar mnniskor ver alla grnser." BILD: Ett dussin soldater som gruppvldtar en kvinna. Soldaterna ger intrycket av att vara i extas, kvinnan ser dremot mindre njd ut. Soldaterna och kvinnan r uppenbarligen inte frn samma del av vrlden (frslag: soldaterna r europer, kvinnan asiat). TEXT: Ovanfr fotot: "Kom igen grabbar, dela med er!" Under fotot: "Krleken r universell". Fretagets logo, ven hr i nedre hgra hrnet, med verskriften: "Det finns s mycket att uppleva runt om i vrlden". ANALYS: Det militra bestr inte enbart av meningslsa parader, exerciser och lngrandiga krig med vapen. Nej, det finns mycket annat roligt man kan gra som soldat, s mnga mnniskor att umgs och diskutera med; en insikt som borde f vilken barnslig pacifist som helst att slppa sina frvirrade sikter och ka ut i vrlden, trffa folk och f lite nyare och mer korrekta perspektiv. * Affisch 3 - Koncept: "Den naiva egoismens effekter och botemedel." BILD: Svartvitt foto p ett barn (av valfri utlndsk hrkomst, i ldern sex till tio) placerad i en sjukhussng. Barnet saknar ben och man urskiljer tydligt trar i ansiktet. Misren kan och br frstrkas av en deprimerande interir. TEXT: Ovanfr fotot, inom citationstecken: "Jag trodde det var en leksak" (anspelar att barnet misstagit en trampmina eller blindgngare fr att vara en leksak). Under fotot: "Du ska ge fan i andras leksaker!" Texten leder till fretagets logo i nedre hgra hrnet: "Vi vet vad skillnaden p mitt och ditt innebr". ANALYS: Vrlden bygger p att folk hller reda p vad som r mitt och ditt, och att de som inte respekterar det faktumet straffas. Krig r i detta avseende en hlsosam kur mot alla former av egoistiska drifter (oavsett om de hrrr ur grupper eller individers intressen). JOHAN STAEL VON HOLSTEIN (Speed Devil Show) [16/02 1999] Johan Stael von Holstein r omkring fyrtio r gammal. Han har just skrivit och publicerat sin frsta bok. Den heter "Ingen kan stoppa oss nu!" och r utgiven p Ekerlids frlag. Ekerlids publicerar fretrdesvis bcker om ekonomi och management. Von Holsteins bok sgs utmana "stora delar av nringslivet som... lever med gamla frestllningar ledarskap". I Svensk Bokhandels vrboksnummer presenteras varje r ett galleri med debuterande frfattare, dr de berttar om sig sjlva och varfr de skrev den bok de skrev. Johan Stael von Holstein r med detta r. Han avslutar sin presentation med: "En ny era vxer fram och i den mste det finnas mnga vgar till framgng. Ngra kan vara lnga och krokiga. Jag r sjlv ett levande exempel p det. Det inger hopp fr andra. Kunde jag fixa det, jag som hade s mycket emot mig, s kan du det ocks." (www.svb.se) Den fregende texten gr ut p att bertta exakt vad von Holstein hade emot sig i livet, det som gjorde att hans vg blev s lng och krokig innan den slutligen ndde framgngens ngar. I kort summering var det fljande: Johan Stael von Holstein var ordblind som barn, planerade jordenruntresor istllet fr att vara med p lektionerna i skolan, partajade och arbetade som diskjockey hr och var, reste regelbundet till Alperna innan han rkade ut fr en olycka p sin snowboard, jobbade som reseledare, lste sprk i Spanien och Tyskland, kom in p Stockholms universitets ekonomlinje trots att han hade en tva i matematik, varefter han reste till Harvard och tog examen. Ja, det var verkligen ett liv i vndor och plgor mste jag sga! Jag som tyckte att min barndom med alkoholiserade frldrar och kriminalitet var en svr tid! Det r ju ingenting mot en snowboardolycka i Alperna och en tva i matematik! Von Holstein har verkligen ingjutit hopp i mig! Kunde han lyckas - som hade s mycket emot sig - s kan jag! TANKELIVETS FRIGRELSE (Alf Ahlberg (1940)) [12/03 1999] ... p drren till varje lokal, dr en diskussion fres, borde det st ett anslag av ungefr fljande lydelse: Tilltrde frbjudet fr: a) Rena pratmakare; b) alla som icke -vilja- ha frgan utredd; c) historieberttare; d) fanatiker och dogmatiker; e) alla de som blir frolmpade, nr den hr annan mening n sin egen; f) ordryttare och sofister. Ty alla dessa sex kategorier av folk frdrva diskussionen med sin nrvaro. De rena pratmakarna vilja blott hra sin egen rst men vgra lyssna, nr frstndigt folk talar. Anna Maria Lenngren naglade dem en gng vid skamplen med fljande minnesvers: Den talegva Lukas har av mngen hlls fr stor och rar, man tror, att ingen kan i konsten hgre stiga. Men sakens art jag bttre vet, ty all hans tungas frdighet r blott en ofrmgenhet att kunna tiga. OPINIONSUNDERSKNINGAR (Bravemoore) [23/03 1999] Det har sedan lnge varit populrt att frska frutsga saker. Mnniskor r av en otlig/nyfiken natur samt det r ekonomiskt gynnsamt om man har frhandstips. Ett accepterat stt att gra det vad gller folks sikter r att gra s kallade opinionsunderskningar. Ett fretag ringer runt till ett stort antal privatpersoner (sllan fler n 1000), under kvllstid och stller ett antal frgor som kan lta s hr: 1) om det vore folkomrstning idag, skulle du rsta JA eller NEJ till att Sverige ska g med i valutaunionen EMU? 2) om Astrid Lindgren stdjer ett barnsjukhus, skulle du d sknka pengar till det? 3) vilka r de fem frsta tvttmedlen du kommer att tnka p? 4) vilket fretag anvnder frasen "livet har sina goda stunder" i sin reklam? 5) hur lng tid brukar du titta p TV varje dag? 6) vilket eller vilka schampon anvnder du? Du kanske redan nu ser vart jag vill komma. Frga 2 - 6 frutstter egentligen ingenting annat n gissningar och ett vardagligt "Svenssonliv". Frga 1 krver dock att man r insatt i vad EMU r och vad det innebr fr Sverige och dess invnare. Det r sjlvklart inget krav fr att svara p frgan, utan ett krav om man vill f ngot vettigt resultat av underskningen. Idag fr man egentligen bara svar p hur mnga som svarade ja respektive nej, inte om de visste vad EMU r fr ngot. I samma anda skulle man d kunna ha en opinionsunderskning om teleskopet Hubble ska vara riktad mot Hsthuvudnebulosan nsta r eller inte. Man skulle f ett resultat, givetvis, men det reflekterar inte p ngot stt ngon verklig kunskap. Som avslutning, en av mina favoriter vad gller opinionsunderskningar: "tycker du att vi ska folkomrsta om Sveriges medlemsskap i EU?" ____________________________________________________________________________ uXu 2000 Av Diverse/PPP 2000 uXu ____________________________________________________________________________

← Svenska e-zines (1990-2008)