Digital Underground - uXu - Underground eXperts United - Intressant Svenskt Stoff #uxu-s064

### ### ### ### ### #### ### ### ### #### ### ### ##### ### ### ### ### ### ### ### ### ### ##### ### ### ########## ### ### ########## ### ### ### ### Underground eXperts United Presenterar... Intressant Svenskt Stoff [ #064 - Samlade Reflektioner - Vol. 3 ] _____________________________________________________________________ SAMLADE REFLEKTIONER - VOL. 3 av Diverse Redaktr: Pierce Peter Paul (ppp@uxu.org) Innehll (vol. 3): Reflektion Frfattare Datum ---------------------------------------------------------------------------- Slopa yttrandefriheten nu! Pierce Peter Paul 30/03 1999 Diagnos: schizofreni Chesterfield 21/04 1999 Det komprimerade decenniet Rabaks 2000-1 18/05 1999 Opinionsunderskningar mot bttre vetande Vakna Viktor 19/05 1999 Generaliseringar Pierce Peter Paul 21/05 1999 Moraliska dilemman och respekt fr lagen yrVakna Viktor 23/05 1999 Krigsfrbrytare versus hjltar Vakna Viktor 28/05 1999 Intentionsdjup Pierce Peter Paul 19/07 1999 ntligen frbjuds det friskt Bravemoore 14/12 1999 Sanningen ska fram? Bravemoore 23/01 2000 Extremism och politiska pong Klein Hauptmann 16/02 2000 ---------------------------------------------------------------------------- SLOPA YTTRANDEFRIHETEN NU! (Pierce Peter Paul) [20/03 1999] Vi behver definitivt ingen yttrandefrihet hr i Sverige. Den r totalt verfldig. Den r skadlig. Stryk den ur grundlagen. Yttrandefriheten fyller bara en funktion nr man ska klaga p ngot, nr man vill avvika frn mngden utan risk att f stryk. Den behvs inte om man nskar konstatera sjlvklarheter. I Sverige r nu snart allt s perfekt att det inte finns ngon anledning att klaga. Sger man "demokrati r bra" eller "barnpornografi r skamligt" s uttalar man inga vrdeutsagor. Man konstaterar sanna och vrdefria propositioner, i samma stil som "jorden r rund" eller "1+1=2". Det finns numera ingen anledning att sga ngot annat n sjlvklarheter. De som envisas med att propagera fr yttrandefrihetens bevarande r inget annat n en samling onda brkmakare som vill stlla till oreda, bara fr att jvlas med vanligt hederligt folk. De vill att mnniskor ska ha mjlighet att f sga mer n sjlvklarheter. Men det r ju frkastligt. Se hur det har gtt genom historien nr folk har ftt sga precis vad som helst. Kommunisterna sade vad de tyckte, och det ledde till krig och misr! Hitler fick bertta om sina sikter, och det ledde till krig och massutrotningar! r det s vi vill att det ska bli i Sverige? Den svenska yttrandefriheten fyllde en funktion fr lnge sedan, nr inte allt var bra i Sverige, nr landet styrdes av onda kungar med hobby att frska avrtta redaktrer fr tidningar som hade potential att bli populra kvllstidningar i framtiden. Numera behver verkligen ingen yttrandefrihet, tvrtom. Den borde i allmnhetens intresse av skerhet och trygghet omedelbart avskaffas. Vi lever i det bsta av alla lnder - vilket innebr att avvikande sikter inte kan ha ngra andra effekter n dliga sdana. P toppen kan man antingen st still och njuta av utsikten eller klttra ner till botten igen. DIAGNOS: SCHIZOFRENI (Chesterfield) [21/04 1999] Bill Clinton i tal till nationen den 21:a april 1999 med anledning av skottdramat utanfr Denver: "Vi mste lra vra barn att vapen inte lser konflikter." DET KOMPRIMERADE DECENNIET (Rabaks 2000-1) [18/05 1999] Jag vet inte om folk har uppfattat nittiotalet likadant som jag sjlv, men fr mig r det alldeles uppenbart: Vi lever i ett komprimerat decennium. Det brjade ngon gng i brjan p nittiotalet med tanken att frre mnniskor skulle gra mer jobb. Man skulle allts komprimera arbetsinsatsen, men f ut bttre (om inte samma) resultat. Efter detta brjade det ta fart p allvar. Man mrkte detta speciellt om man var involverad i datorindustrin, eller video/musikbranschen. Allt skulle komprimeras. Ett ljud som inte var ihoptryckt var inget bra ljud. En bild som inte pressats snder och samman var ingen effektivt utnyttjad pixelsamling. Detta tankestt har fullstndigt tagit ver numera. Talesttet 'Man kan inte bde ha kakan och ta den' ses idag nrmast som ett baktstrvande gnllresonemang. Nu skall allt som tog 50 timmar fr 30 personer istllet ta 35 timmar med 15 personer. En tgstrcka p 55 mil som frut tog 6 timmar skall idag avverkas p 3. Med frre konduktrer. 60 gamlingar som frut behvde 35 vrdare fr att inte skrumpna ihop fullstndigt, skall idag tas om hand av 10, med minskad ersttning och minskad tid upplten till varje patient. Ljud som tog upp ett vardagsrum i volym skall rymmas p en lillfingernagel, med bibehllen kvalitet. Faktum. Men, man kan inte lta frre gra samma, eller bttre, utan att det i slutndan leder till frstring av arbetsmaterialet. r det en bild eller ett ljud kan man sga 'Synd, d fr vi frska med ngot annat'. Med mnniskor d? Skall man sga 'Hoppsan, vi brnde ut en ganska stor del av den svenska populationen med det hr experimentet. Vi fr ge dom gratis sjukvrd resten av livet och testa ngot annat'? Eller vad? Vi kan inte komprimera tid, vi kan inte komprimera folks vlbefinnade, och vi kan definitivt inte applicera IT-slipsarnas vrderingar p mnsklig arbetskraft. Kan det vara s att den mnskliga arbetskraften som sakta hller p att jobba ihjl sig idag, r ett acceptabelt offer? Att det r OK att frstra arbetsmaterialet fr att uppn hgre vinster? Att det r OK att aktivt arbeta fr att det stressade tillstndet i samhllet upprtthlls genom att inte genomfra ndvndiga tgrder s att fler fr jobb? r det s, kan jag bara sga: Det ljud som kommer ur en MiniDisc r inte det samma som kom in. 80% r bortrensat. Det r allts en snygg bluff som fr vra ron att tro att vi fr samma fr mindre, att det komprimerade r bttre och effektivare. Tillverkarna av komprimeringsstandarden fr MiniDisc ljuger iallafall inte om detta faktum. Men va fan, vi kr vl vidare i samma spr d. Vi stressar snder mnniskor och strr lite floskler i stil med 'Effektivisering', 'Ndvndiga nedskrningar i arbetskraften', 'Vinstbefrmjande tgrder' och s vidare. En dag kommer vi att lyssna p vrt komprimerade decennium och inse att det som kommer frn vra hgtalare r en skicklig bluff som dessutom lter illa. OPINIONSUNDERSKNINGAR MOT BTTRE VETANDE (Vakna Viktor) [19/05 1999] Gng p gng gr de f utvalda i en opinionsunderskning i samma flla. De har tydligen inte lrt sig av resultaten frn de som gjorts tidigare. Mnga gnger tjnar opinionsunderskningen ett fr intervjuoffret helt oknt syfte. Lt mig dra ngra exempel: 1) Internet-surfar du privat p jobbet? Syftet hr r att ta reda p om fretagen br lgga ner tid och pengar p att frhindra njessurfandet. Lt oss sga att 50-60% svarar ja. D kommer det finnas anledning att gra det. Om bara 1-2% svarar ja, kommer inte mnga fretag orka grva mer i saken. Undantaget r givetvis fretag som p eget initiativ undersker hur stor del av dess anstllda som surfar privat. 2) Kr du oftast fortare n 110 p 110-vg? Man vill givetvis veta om det ska lggas mer resurser p trafikvervakningen, och dra in mer pengar till statskassan btesvgen. Orsakerna till varfr det krs fr fort r sllan lika intressant. 3) Vilka r de fem frsta tvttmedelsmrken du kommer p? Hur vl spenderade r fretagens reklampengar? Det hr r ett stt att f reda p det. De litar inte bara p frsljningssiffrorna, utan vill ven veta hur mnga potentiella kunder det har. Ju fler som sett/hrt ett fretags reklam, desto mer lr de f se av den framver. 4) Hur mycket starksprit dricker du per vecka? Om man veckan innan gjort en underskning om hur mycket starksprit som inhandlades p Systembolaget, s kan man f en "hftad" siffra om hur mycket hemkrt, taxfree- och smuggelsprit som dricks. Det kanske r dags fr en ny "drag utan drog"-kampanj om svenska folket hller p att supa ner sig? 5) Kommer du kpa en ny bil inom det nrmaste ret? Bilfretagen vill veta om de ska lgga ner extra pengar p reklam s att de kan optimera frsljningen. Resultatet av den hr frgan anvnds givetvis "bst" om det finns en motsvarande underskning gjord fregende r. Av detta lr vi oss att istllet fr att blint svara sanningsenligt p de noggrant formulerade frgorna, s kan man svara s att underskningen faller ut till ens egen frdel. Fr man frgan "Var din senaste skattedeklaration sanningsenlig?", s frga dig sjlv frst: Vad vill _jag_ att den hr underskningen ska visa? Svara sedan efter bsta frstnd. Vill du att extra mnga deklarationer ska kontrolleras nsta r, svara NEJ. Vill du att frre deklarationer ska kontrolleras, svara JA. Avslutningsvis lite hjrngymnastik: vad skulle du svara p frgan "Har du manipulerat din elmtare ngon gng s att den gr lngsammare och/eller visar mindre n den ska?" Lev vl. GENERALISERINGAR (Pierce Peter Paul) [21/05 1999] "(X) r ett speciellt slkte. De hller sig med vissa uppfattningar om sig sjlva; och dessa uppfattningar frsker de projicera utt infr andra. Men tittar man noga efter inser man att deras till synes solida fasad inte r representativ fr deras egentliga inre. (X) anser sig vara bttre n alla andra. Fast deras sjlvfrtroende p den punkten vacklar som oftast; innerst inne r de mycket oskra, men de frsker dlja det. Genom detta r de svra att diskutera med, fr de envisas med att knna till hur saker och ting ligger till, i alla aspekter. (X) prglas av versitteri och nedltenhet mot allt som inte r som de sjlva. De tror sig ha svar p allt, men det krvs ingen strre intellektuell frmga fr att inse att de inte har det. Men en del tror det, och drfr upprtthlls myten om (X) som mnsklighetens kungar. De hller sig grna inom sina egna sociala sfrer (som befolkas av (X)) dr de uppmuntrar varandra till att fortstta tro p sin egen frtrfflighet. Egentligen r (X) mycket frvirrade. Deras pstdda verlgsenhet r en farlig sak, som frstter vrlden i brand - om n indirekt via andra kanaler n de omedelbara handlingar de utfr. Den makt som (X) besitter mste neutraliseras, fr den r skadlig. (X) r det strsta hotet mot framgng, och i sin nutida position en sker vg mot undergng. Kort sagt, (X) r egentligen inte som de frsker ge intrycket av. De har inte s mycket att komma med." Vilka r (X)? Tja, skulle du pst att det var "mn", "stockholmare", "amerikaner" eller "akademiker", skulle nog mnga anse att du hade gjort en korrekt och viktig analys av samtiden. Folk skulle jubla ver dina genomgripande slutsatser. Kanske skulle en del tycka att du verdrev en aning, men f skulle frneka att det ligger en krna av sanning i det du sagt. Skulle du dremot pst att (X) r "kvinnor", "gteborgare", "zigenare" eller "arbetslsa", skulle din analys frkastas som avskyvrd, eller i bsta fall ironisk. Du skulle f sp och spe, just drfr att du vgade generalisera och dra dessa grupper ver en kam. Den ovanstende analysen av (X) sger egentligen inte mycket. Den r faktiskt ingen analys, den r bara rena pstenden, utan strre innehll. Trots detta r sdana utlggningar mycket vanliga nufrtiden, och de som str fr dem tror verkligen att de sger ngot; de tror sig kunna frndra ngot genom dem. Motivet fr generaliseringarna r ofta inte svra att acceptera. Det finns orttvisor i vrlden, och dessa br jmnas ut, jajamensan. Men r metoden lyckad? Knappast. Man lr sig ingenting genom generaliseringarna i sig. Dremot frn ett lite mer vergripande perspektiv lr man sig ngot annat. Fr det frsta, det r "den frtrycktes" rtt att generalisera (vilket mrks genom att en sdan innehllsls analys som presenterades ovan av ngon anledning fungerar att tillskriva bde "mn" i allmnhet och "amerikaner" i allmnhet). Fr det andra, vilket fljer frn det frsta, motivet att jmna ut orttvisorna genom detta blir kontra-produktivt. Genom att det just r "den frtrycktes" rtt att generalisera s stter sig denne i den position som hon eller han vill fly i frn - och murar fast sig dr. Genom eviga generaliseringar s kommer personen ingenstans, utan blir kvar p andra plats i rangordningen. Lsningen r inte att generalisera om andra - eller sig sjlv heller fr den delen. Lsningen r, som det alltid har varit, att sga ngot med substans, ngot vettigt, ngot som alla kan lra sig ngot av - och sedan g till verklig frndring, istllet fr att genom en ofrivillig masochism upprtthlla status quo. Att generalisera r enkelt, och just genom att det r enkelt br man fatta misstankar om att det r ngon gngbar vg ut ur stora svrigheter. (En omedelbar kommentar jag fick om det ovanstende r att jag har glmt bort att "starka" generaliserar om "svaga" ocks. Det har jag inte glmt bort. Det faktumet strker bara det jag vill sga. Fr "starka" anvnder sig av generaliseringar fr att upprtthlla orttvisor - och det lyckas! "Svaga" har aldrig ngot att vinna p generaliseringar, ens om sida motstndare, de frlorar alltid p det.) Ett sista varningens ord: ven denna text var en form av generalisering. S, i slutndan, tnk sjlv fr fan. MORALISKA DILEMMAN OCH RESPEKT FR LAGEN (yrVakna Viktor) [23/05 1999] Jag brjar med ngra uttalanden jag hrt nyligen, samt mina kommentarer till dem. "Ddstraff r omnskligt och borde inte vara tilltet ngonstans, tminstone inte i demokratiska lnder." Diktaturer som verkstller ddstraff r sledes inte lika intressanta som demokratier som ocks gr det. "Vi mste kmpa mot ddstraffet." I de lnder (ven demokratier) dr ddstraff finns och verkstlls s finns ddstraffet inskrivet i lagen, och r inget som tillmpas godtyckligt och utanfr lagens rmrken. Hundratals experter har under rhundraden uttalat sig i denna frga, och bidragit till utformandet av dessa lagar. "Att avrtta en mrdare gr inte saken bttre, och dennes offer kommer inte tillbaka.' Slutsats: Om offret/offren skulle komma tillbaka, skulle det vara rttfrdigat att ta livet av dennes mrdare. I statlig regi utbildas de flesta i vstvrlden upp till den bestmda tron att de lagar som finns ska tlydas, hur konstiga, verklighetsfrmmande, inaktuella eller grymma de n verkar. Eftersom vanliga medborgare inte r insatta i lagens och rttsvsendets alla aspekter, s kan vi inte vlgrundat uttala oss vad gller lagtexter och tankegngarna bakom dem. Vad det lider s kommer dock de flesta underfund med (p egen hand eller p annat stt) att de lagar som finns, bde i Sverige och utomlands, r lngt ifrn perfekta. Lagar ndras, lggs till och tas bort oavbrutet men trots det ndras inte tilltron till dem. De inger, som tnkt, en frtroendeingivande lunta som ska skydda oss frn ondo, eller tminstone som det sker i verkligheten: ge oss upprttelse i efterhand. Att demonstrera mot ddstraffet i USA p ett torg i Sverige r inget annat n ren och skr avsaknad av respekt fr andra lnders lagar. Lt de lnder som av Dig uppfattas ha en konstig lagstiftning istllet inspireras av det egna landets respekt fr dito. G fre med gott exempel, ett ofta uttalat men sllan efterlevt tips. KRIGSFRBRYTARE VERSUS HJLTAR (Vakna Viktor) [28/05 1999] Det sgs att det r vinnaren som skriver historien, men det r allvarligare n s. Vinnaren reviderar historien... Nu ska Milosevic talas fr krigsfrbrytelser, vilket f kommer att motstta sig. Till antalet rknat r det inte mnga fler som kommer krva att ledarna fr North Atlantic Treaty Organization (NATO) talas fr samma sak. I sin iver att skydda vrlden frn krigshetsande serber med etnisk rensning av kosovoalbaner som enda punkt p agendan s har NATO ddat hundratals och skadat n fler av civilbefolkningen, s kallade misstag. Den serbiska militren och "specialpolis" har givits utmrkta frutsttningar/anledningar att fortstta sin frdrivning av ett helt folk, och den chansen har de inte missat. De som anser att bombningarna r ndvndiga sger ven att det r bttre n att inte gra ngot alls. Sjlvklart ska man gra ngot. Men man lurar sig sjlv om man tror att bsta vgen till fred r att bomba motstndarna tillbaka till 40-talet. Logiken: Det bsta sttet att hjlpa de utsatta r att frstra deras frutsttningar vid en eventuell fred. El-, vatten- och kloaksystem, tillsammans med infrastrukturen (vgar, jrnvgar) mste byggas upp p nytt, oavsett vilken sida som "vinner". Eftersom NATO r en frsvarsallians s finns det inget intresse i att ekonomiskt hjlpa landet att teruppbyggas. Det var dyrt nog att frstra det. Mina barn kommer att lsa i sina skolbcker om ngra r om hur Europa blev av med diktatorn Milosevic tack vare rdiga insatser av NATO. Att insatserna bestod av ungefr tv mnaders oavbruten bombning r d inte lngre relevant. INTENTIONSDJUP (Pierce Peter Paul) [19/07 1999] Vem som helst kan uttala satsen "Kriget i Jugoslavien hrrr ur konflikter mellan folkgrupper som pgtt i hundratals r". (Eller: "USA:s anfall mot Jugoslavien r inte frsvarbart." Eller: "Ryssland br inte lgga sig i konflikten." Eller: "Noam Chomsky har helt rtt i sina analyser vad gller kriget.") Som sagt, vem som helst kan uttala satsen; det handlar ju bara om att rra p lpparna (eller anvnda en penna om satsen ska ner p papper). Men skillnader i historiska kunskaper (faktakunskap), frmga till analys (teoretisk frmga), ren allmnbildning, och s vidare, medfr oundvikligen att satsens innebrd varierar med den som uttalar den. Annorlunda uttryckt kan man sga att satsen kan vara baserad p olika 'intentionsdjup'. Kanske har satsen sttt som ingress till en artikel i en dagstidning, skriven av en erfaren historiker inriktad p just konflikten p Balkan. Man kan d utan att gra sig skyldig till ngot kontroversiellt anta att den personen har ett stort intentionsdjup med satsen; personen uttalar sig mot bakgrund av sina kunskaper och erfarenhet. Satsen kan ven uttalas av en person som inte alls kan ngon historia vad gller Balkan, utan enbart repeterar vad han eller hon lst i tidningen. Intentionsdjupet r d mycket grunt. Det spelar ingen roll om personen har memorerat och uttalar hela den efterfljande artikeln. Brist p intentionsdjup r ltt att avslja. Det enklaste r att helt enkelt begra en lngre utlggning angende den initiala utsagan. Om personen helt enkelt inte kan sga ngot mer, frutom att upprepa satsen en gng till (i samma eller varierad form), s r det uppenbart att personen inte vet s mycket om saken. Men intentionsdjup handlar inte bara om mngden kunskaper som fregr utsagan. Det handlar ven om utsagan, och dess efterfljande utlggningars klarhet och tydlighet. En person som besitter ett stort intentionsdjup har sm svrigheter att utveckla och diskutera omrdet som utsagan berr. (Undantag r naturligtvis mjliga om personen r en total frlorare vad gller elementr verbal eller skriftlig argumentationsfrmga och pedagogik.) Klarhet innebr att man r medveten om vilka begrepp man anvnder sig av, och deras betydelse; och om man anvnder begreppen i en annan bemrkelse n de konventionella br man kunna ge stipulativa definitioner, med preciseringar om s krvs, som inte r tvetydiga och oklara. Exempel: "Regimen i Belgrad r inte demokratisk." Om personen inte kan ge ngon intressant definition av vad som menas med 'demokratisk' har man avsljat en brist p intentionsdjup. Observera att det inte handlar om att ge en allmn och evig definition om vad 'demokrati' betyder (fr det har ju varit en tvistefrga nda sedan antiken) - utan om att kunna ge en stipulativ definition av vad som menas med 'demokrati' i just detta fall, vad personen sjlv lgger in i begreppet. Vad r det som r s intressant med intentionsdjup? Tja, till att brja med r det en mycket viktig faktor att ta hnsyn till om man vill diskutera ngot med ngon och verkligen komma upp med ngot intressant. Att diskutera orsakerna till kriget p Balkan med ngon som enbart lser serierna i morgontidningen, tittar p actionfilmer p video och arbetar med ngot som inte har med historia att gra r - kort sagt - meningslst. Det blir d ingen fruktsam diskussion, utan bara ett utbyte av grundlsa spekulationer. Vad har du sjlv fr intentionsdjup i de frgor du d och d diskuterar med dina vnner? Om det r grunt - var d beredd att erknna det, annars kanske du lurar dem till "kunskaper" som egentligen inte har ngon grund. Ty allt fr mnga diskussioner om viktiga och stora frgor genomfrs med deltagare som egentligen inte vet speciellt mycket. Jag nskar givetvis inte att mnniskor hller tyst om sdant de inte begriper; jag nskar endast att de som inte vet vad de talar om meddelar detta p ett tidigt plan, s man inte blir lurad, och att de sjlva d kan faktiskt lra sig ngonting. NTLIGEN FRBJUDS DET FRISKT (Bravemoore) [14/12 1999] S har det hnt. Fyra av vra strsta indoktrinerare, slugt formade som kvlls- och morgontidningar, ha gtt samman fr att strta det strsta hotet mot vstvrldsordningen; icke-demokratiska element. Samtidigt som man hnskrattar historien, god journalistik, god smak och vad som en gng var kallat hga rttsliga ideal rakt i ansiktet, s gr de nu i brschen fr att krossa sina egna lsnummersljande guldkalvar. Varfr lra sig av historien nr man kan skriva sin egen? Idag dmer/tolkar vi grdagen med hjlp av bcker, underskningar och framfrallt tidningar i alla de former. Vid ngon tidpunkt i historien har skert journalister och deras arbetsgivare varit observatrer som noggrant dokumenterat vad som hnder. S r sllan fallet idag. Nu r massmedia - med tidningarna i spetsen - de som skapar, underhller och fljer upp det som frvnande nog fortfarande kallas nyheter. Det som nu senast hnt kommer som ett kvitto p detta: I egenskap av massornas nyhetsfrmedlare s behver vi inte lngre vnta p att rttsvsende och annat frlegat ska lta sina kvarnar mala. Hr dmer vi direkt p lpsedlarna vem som r skyldig och ska st i skamvrn. Det som gr saken n mer skrmmande r att allt detta stillatigandes fr fortg, delvis fr att sveriges underttelsetjnst klassat dessa grupperingar som det strsta hotet mot samhllet idag. Att publicera namn och bild p ett 60-tal personer, bde dmda i domstol och inte, har blivit ett krav fr att framst som serisa nyhetsfrmedlare. Mnga av de personer som nmns r mycket unga, och hade med stor sannolikhet inte varit i frontlinjen fr nrmaste hgerextrema pojkklubb om 5, 10 eller 15 r. Tack vare publiceringen har deras verksamhet ftt en inbrdes hgre status och frn och med nu - ju mer de blir motarbetade, ju fler kommer de att bli. Om det ngonsin kommer att hras stveltramp p gatorna igen s kommer det inte bero p att ngra snorungar hade fr lite att gra, utan fr att deras ledare blev massmediemartyrer ver en natt. "Vad ska vi rdda folket frn idag?" SANNINGEN SKA FRAM? (Bravemoore) [23/01 2000] En helt ondig skallgng pgr. Folk som sttt nazisterna under andra vrldskriget (ls: ver 50 r sedan) ska lockas fram ur gmmorna s att folk kan hpna och visa avsky infr detta forna pro-Adolfengagemang. Vad avgr om s kallade krigsfrbrytare ska straffas eller inte? Hnger det p hur mnga som dog fr deras hand? Vilka som dog? Hur de dog? Vilket motiv som fanns till att de ddade? Om de tillhrde segrar- eller frlorarsidan? Lt oss g genom dessa alternativ i tur och ordning. Jag nmner bara ngra av de jmfrbara fall som finns under 1900-talet. 'Hur mnga som dog': I s fall ligger tyskarna i l jmfrt med hur mnga som strk med under Stalins regim. ven jmfrt med trevlige revolutions-Zedongs period i Kina. Hr finns allts ingen anledning att hmta. 'Vilka som dog': Lt oss bara nmna civilbefolkning. I tyskarnas fall s var det mestadels personer frn egna landet och grannlnderna som dog. Zedong fredrog att ta livet av sina egna ocks. USA gick i brschen vad gller att gra processen kort med civila genom att helt enkelt utplna tv japanska stder. Alla lnderna gick fre med ett dligt exempel hur man beter sig mot sina eller andra lnders icke-militra medborgare. Ingen anledning att hmta hr heller. 'Hur de dog': Tyskarna fredrog massavrttningar av de obekvma elementen. Zedong likas. P den hr sidan rhundradet har inte USA gjort sig direkt skyldiga till ngra massavrttningar som jag knner till frutom ovan nmnda stasiatiska verraskningar. Men ska man rkna flest dda per sekund s ligger USA klart i topp. Inte ngon anledning hr heller. 'Motiv till ddandet': Tyskland: "lebensraum" Kina: "hindra kontrarevolutionra rrelser" USA: "stta P fr Japans inblandning i kriget" Ryssland: "dda alla som inte stller in sig i ledet, och ngra till" vertygande argument allihop. Land Frlorare/segrare Pfljd ======================================================================== USA Vinnare Ingen alls Kina interna angelgenheter Ingen alls Ryssland Vinnare/interna angelgenheter Ingen alls Tyskland Frlorare Rttegngar, avrttningar & ersttningsskyldighet ========================================================================== Fundera ver fljande, fiktiva tidningsrubriker: "Hiroshima-bombare avrttad fr krigsbrott." "Tyskland dmer Nrnberg-domare till dden." Vilken av rubrikerna r mest absurd med efterkrigsmtt mtt? Den enda logik jag kan hitta i allt detta r att segraren avgr i efterhand vad som r kriminellt. Frloraren har aldrig ngot att sga till om. Vad r d problemet? Jo, att krig ska efterlevas efter lagar. Dvs, du fr dda vem som helst, s lnge de i efterhand fortfarande kan konstateras ha varit din fiende. Hur kan man efterleva detta? Tja, en bra start r att inte dda kvinnor och barn, men det r ingen garanti fr att slippa bli dmd i rttegng efter krigets slut. Skulle du tillhra den sida av kriget som "vinner", kommer du dock undan med mord p vad och vem som helst, s lnge de tillhrde den frlorande sidan. Ta krig fr vad det r. Vidrigt, ologiskt, orttvist. Efter kriget finns inga brottslingar, alternativt endast sdana. I vilketdera fall s finns det ingen anledning att dma folk fr att de ddade p order av frlorarsidan. Krig r en extrem situation. I krig utfr folk extrema handlingar. Varfr har vi mildare lagstiftning vad gller extrema situationer i fredstid, men inte i krig? EXTREMISM OCH POLITISKA PONG (Klein Hauptmann) [16/02 2000] "Men herre GUD!" Mitt stn ver det senaste utspelet rrande 'hgerextremismen' ekar torrt runt i mitt vardagsrum. Kan det verkligen vara s enkelt att vinna politiska pong? ven om ni kanske inte mrkt det, s har vra folkvalda politiker, folkkra artister, frstsigpare och allskns andra taltrngda individer gjort sig en frmgenhet i frtroendekaptital den senaste tiden. De har gjort det genom att stlla upp i intervjuer och debatter, och det enda de behvt gra r att sga 'Nazism skall fbjudas' i ett antal olika utformningar. Vad r det egentligen dom sger med detta, frgar jag mig? r det att 'om vi frbjuder nazismen, fr vi en bttre vrld'? Eller, 'om vi frbjuder nazismen, blir vi kvitt all rasism'? Kanske menar dom att 'om vi frbjuder/frdmer nazismen, ser ingen hur lite vi utrttar fr att bli kvitt som riktigt svra problemen, s d slipper vi att ta itu med dom'? Det sista r det som jag anser vara det troligaste alternativet. Fr ingen tror vl p allvar att man blir kvitt all rasism genom att frbjuda en rrelse som hade sitt fundament i en redan utbredd rasism och rastnkande bland folket i den vrld dr den uppstod? Man kan vl sga att det snarast var ett dets nyck att nazismen fick fste i Tyskland, och inte i Sverige eller ngot annat vsterldskt land. Naturligtvis var det en avgrande faktor att den sociala utslagningen var stor i efterkrigstidens Tyskland, och att det fanns ett stort behov av sjlvhvdelse och upprttelse hos det av krigsskadestnd lamslagna landet, men de politiska strmningarna, rastnkandet och allt annat som gav nazismen dess brnsle fanns i hela den vsterlndska vrlden vid tiden fr det andra vrldskriget. Vad jag menar r helt enkelt att rasism inte uppstr genom en ideologi, det r precis tvrtom. Hur mycket vi n sger att det finns genuint onda mnniskor med s stor karisma att de, p ett nrmast magiskt vis, kan hypnotisera ett helt folk, s r det inte s. De karismatiska ledarna hmtar sin 'karisma' frn uppdmda behov hos folket. I Hitlers Tyskland var behoven sjlvhvdelse, upprttelse samt att folk ville ha en syndabock fr deras dagliga vedermdor. Sjlvhvdelse- och upprttelsebehovet ledde till kriget, och syndabocken blev judar, homosexuella, zigenare och alla andra som inte hade tillrckligt med muskler fr att frsvara sig. S var det d, och s r det n i dag. Om man ser att nazismen fr en allt strre utbredning r det inte 'Hur kan vi frbjuda nazismen?' man skall frga, utan istllet 'Hur str det egentligen till med sikterna hos det svenska folket i stort?' Det finns alltid mer av isberget n det som bryter havsytan. Visst, EU kan frysa sin frbindelser med sterrike p grund av att Jrg Haider sitter i regeringen dr, men d missar dom mlet. Det r inte Haider som r problemet, utan det faktum att han rstats fram av folket i sterrike. Jrg Haider r en populist, i samma liga som Bert Karlsson och Ian Wachtmeister var, och precis som i deras fall vnder han kappan efter vinden. Knner han att han fr stort std av befolkningen nr han attackerar invandringen och invandrarna, s gr han det. Knner han att det finns en utbredd hgerextremism bland folket, kommer han att unyttja det genom att ge Hitler komplimanger. I stllet fr att plocka politiska pong p att frdma Jrg Haider, kanske det vore dags att pminnna det sterrikiska folket om vad som hnde sist det kom en populist nedtrillande frn de sterriska alptopparna? Men som sagt, det r alltid lttare att orera om ett symptom, n att bota en sjukdom. Titta bara p de dubbla budskap som samhllet levererar. I reklamen framhlls det att 'frsta intrycket r viktigast', 'utseendet r allt' och s vidare. Hrt draget kan man sga att det finns ett understd fr ogillandet av olikheter redan i reklamen. siktsstrming i dag (media): Frsta intrycket gller, och olikheter r inte bra. Politiker och siktsmaskiner sger: Man skall inte dra alla ver en kam, och det r bra med ett mngkulturellt samhlle. Diskrepansen r nrmast sttande. n vrre blir det om man lyssnar p hur folk uttrycker sig nr de talar om invandrare. Ord som nrmast var bannlysta i diskussioner under det politiskt korrekta 80-talet brjar nu bli vardagsmat. 'Blatte', 'Svarting', 'Svartskalle', 'Arab' anvnds idag som beskrivningsord om mnniskor ven om det som sgs inte syftar till att frdma. Vad som sgs vid frdmanden kan vi lmna drhn. Och nu efter denna tirad, vad blir min slutsats? Helt enkelt denna: 1) Rasism och frmlingsfientlighet har sitt ursprung hos FOLKET, inte hos enskilda ideologier/ideologer. 2) Det vsterlndska samhllet av idag stder inte olikheter, eller kulturell mngfald. 3) Vra politiker borde inrikta sig p att FRNDRA samhllsklimatet (och d genom lngsiktiga allomfattande tgrder, bde p det sociala omrdet och frdelningspolitiskt), inte p att FRBJUDA enskilda extrema rrelser/uttryck. 4) Frstr vi inte de ovanstende, kommer vi att f precis det samhlle som de eventuella frbuden r satta att frhindra uppkomsten av. ____________________________________________________________________________ uXu 2000 Av Diverse/PPP 2000 uXu ____________________________________________________________________________

← Svenska e-zines (1990-2008)