OBS! Denna textfil ingår i ett arkiv som är dedikerat att bevara svensk undergroundkultur, med målsättningen att vara så heltäckande som möjligt. Flashback kan inte garantera att innehållet är korrekt, användbart eller baserat på fakta, och är inte heller ansvariga för eventuella skador som uppstår från användning av informationen.
### ### ### ### ### #### ### ### ### #### ### ### ##### ### ### ### ### ### ### ### ### ### ##### ### ### ########## ### ### ########## ### ### ### ### Underground eXperts United Presenterar... Intressant Svenskt Stoff [ #067 - 120h ] _____________________________________________________________________ 120h Lukten av vidbrnd pizza spred sig genom hela lokalen. Han blddrade frstrtt i frra mnadens bilaga till Aftonbladet medan han vntade. Ngonstans frn pizzerians inre gmmor hrdes upprrda rster skrika till varandra p ngot lika exotiskt som obegripligt sprk. Soli lutade sig mot bordet och slt gonen. Lokalen var varm och fuktig och stank av hrskna champinjoner. Han undrade vad en italienare skulle tycka om de rtter som serverades i sdana hr lokaler. Det var inte fr att det var speciellt billigt som Soli valde att kpa sina middagar hos Aysegl. Snarare var det fr att han ngonstans knde att mannen som bakade hans pizzor var en, kanske inte alltigenom hederlig rackare men, i alla fall strvsam typ. Dessutom kallade han alltid Soli fr "min Herre". Det var ngot som var s lderdomligt och medvetet instllsamt att det tilltalade honom. Sedan var det ju det faktum att Aysegl hade en mycket vacker dotter p knappt sexton r. Nr Soli tnkte efter var det nog snarare det n ngon ideologisk vlgrenhet som gjorde att han stod ut med de stndiga rnnskitorna. Det lilla undret trippade fram till kassan och meddelade honom att hans Ananas- pizza var klar. - nskades det ngot mera, min Herre? Soli tnkte efter en stund, men beslt sig fr att inte sga ngot. - Det blir utmrkt bra s. Hon knappade p kassan och gav honom vxel ur den ppna ldan. P vgen ut hrde han det vlbekanta plingande frn kassan nr hon nollade bongen. Nr han kommit hem och tit sin middag tervnde han efter fem dagars uppehll till sin hobby. Fyrtiofem minuter efter terupptagandet pirrade det vlbekant i fingertopparna och det stndiga darrandet brjade avta. Han var tvungen att sitta p toaletten de frsta tre fyra glasen. Doften av surt spanskt vin blandat med avfring var ingen nyhet men gjorde honom alltid lika fundersam. Han krystade till och frskte f ur sig det sista av den rinniga smeten som varit hans middag. Det bubblade och frste ur baken p honom. Hade det inte varit fr det faktum att det gjorde s frbannat ont skulle han ha tyckt att det var lite kul. Men inte nu. Han spnde sin ringmuskel och avvaktade ngra minuter tills han knde att det samlats tillrckligt. Nr han slappnade av kndes det som om livet rann ur honom. Han tittade ner och beskdade sin blodiga produktion. Ngra ensamma partiklar av avfring, resten var blod i den rdbruna regnbgens alla frger. Mngden blod och den aggressivt rdbruna frgen skvallrade om hur illa stllt det egentligen var med Soli. Kroppen brjade domna bort av blodfrlusten och han var tvungen att hlla i sig i badkaret fr att orka sitta upp p toalettstolen. Ngra minuter och en halvliter spanskt urinvin senare var han dock vid friskt mod igen. Han torkade av sig, tvttade hnderna och stllde sig framfr hallspegeln. I spegeln sg han ingenting. Inget att fsta ngon vikt vid, inget att bry sig om. Diagnosen var fr lnge sedan stlld och nu var det bara att vnta, uthrda. Efter ngra minuter hade han brjat spnna sina taniga muskler och lukta sig i armhlan. Framfr honom stod en karl som han p intet stt kunde identifiera sig med. Soli var lng och smal. Han var en och ttiotre centimeter lng och vgde, vid gynnsamt vder, sextiotv eller sextiotre kilo. ven om revbenen stack ut frn hans brstkorg som frorna i en ker var det nstan vrre med hans tnder. Ojmna och gula efter ratal av nikotinmissbruk envisades de med att visa sig s fort han pratade. Han stack in tv fingrar i munnen och tog ett ordentligt tag om en vrkande kindtand. De rdsprngda gonen som mtte honom i spegeln var lika frvnade som Soli nr han efter lite petande och ryckande fick med sig en tand i nven. Telefonen ringde och han var tacksam fr avbrottet. - 073-9470269 - r det Soli? - Vem annars. - Varfr hr du aldrig av dig numer fr? Det var hans enda kvinnliga bekant, Sara. - Bissy, bissy, vettu. Hehe, nejd. Ingen srskild anledning. Och du, du mr bra eller? Diagnoser var inget som han delade med sig av alldeles utan vidare. - Det vanliga med jobbet och sdr. Jag r i stan ikvll. r det okej om jag kommer upp? - Tja... - Vi r ngra stycken som faktiskt r lite oroliga fr dig, Soli. - Givetvis r du vlkommen. S lnge det inte r ngon jvla intervention- grej. - Jag kommer om en halvtimme. Lgenheten var, i promille mtt, ganska vlstdad. Han spolade toaletten ngra gnger med wc-anka, bar ut vinet till vardagsrummet, stngde drren till kket och satte sig p hallgolvet och vntade. Tjugofem minuter senare ryckte han till av drrklockans ilskna rytande. Han ppnade och mttes direkt av en kram. S snart Sara plockat av sig ytterklderna sg hon att ngot var fel. - Du r lite rd i mungipan dr, Soli. - Jass, ja mste ha lskat med ngon alldeles innan du kom kanske. Han fuktade pekfingret och frskte torka av sig s gott han kunde. Hon slog sig ner i hans nergngna soffa och lste med spelat intresse tv- tidningen. Han slog sig ned bredvid henne och hllde upp tv glas av det sura spanska vinet. - Tack, men jag dricker inte. - Jo, det gr du visst. Soli anade ord. - Det r bra tack. Jag ville bara komma ver och prata lite med dig. - Saft, juice, ett glas vatten kanske? - Vatten, tack. Frbannad vare den kvinna som utan eldvatten stiger ver min trskel, tnkte han. Han gick ut till kket och fyllde hennes glas med vatten. Nr han knde efter i gommen var det fortfarande ett stort och fruktansvrt obehagligt hl dr hans tand suttit. Om den tanden gick att bnda loss s ltt borde de andra g lika ltt, tnkte han. Inte nog med att han hll p att d varje gng han gick p muggen, dessutom skulle han tydligen vara tvungen att lida sig igenom sina sista tv r tandls. tandes sparrissoppa. Metallsmaken gick inte att sklja ur. Han tervnde in till Sara med hennes vatten. - Allvarligt talat nu, Soli. Vad fan hller du p med? Han var inte frvnad. - Alkoholiserar mig. Dum frga. - Ja, det ser jag vl. Men varfr i helvete d fr? - Tycker in - Du r ju fr fan tjugofem bast, inte sextiofem! - Tycker inte o... - Finns det verkligen ingenting kvar fr dig? - Tycker inte om att stndigt behva be om krlek. - S du ger liksom bara upp. Bara sdr allts! Hon sg p honom med en blick som sa allt. Fr henne var han ngon som kunde ha blivit lite mer. Nu, nersupen och utan vrdighet, avskydde hon det hon sg. Han flyttade sig, vl medveten om sin lukt, nrmare henne. - Soli, vad gr du? - Inget, sitter liksom bara hr och r. Han sg henne i gonen och log. - Sara, nu vntar jag bara p att du ska sklla ut mig ordentligt. - Du r ju helt borta. - Nej, borta r man om man sitter p en parkbnk med en vinflaska och reciterar vulgodikter som: Om man med torr pungsck sumprunkandes kan sitta drmmandes om kttig hck. S finns alltid ovillig fitta ovanligt fin och frck. - ckligt, inte sant? - Du upphr aldrig att frvna mig, Soli. Nr jag kom hit s var det liksom mest fr att hra hur det stod till med dig. Nu vill jag bara hrifrn. - Varfr d? - Du cklar mig. - Varfr? Varfr cklar det dig att se en mnniska som har gtt ner sig? Hur kommer det sig att du dyker upp hr efter fyra mnader och pltsligt krver att jag ska vara precis som vanligt? - Det handlar bara om dig Soli. Du kan tamejfan inte sga en mening utan att sga "jag r", "fr mig" eller "fr mig knns det som". Du r en sjlvupptagen klyscha. Inget annat. Jag frstr inte varfr jag i ver huvud taget brydde mig om att komma hit. Soli funderade p om han kanske skulle skaffa sig en hund. En hund som levde relativt lnge, och var tillgiven. Det eller en kvinna. En schfer kanske? - Frlt, Sara, frlt. Jag ville inte jag ville inte verka vara s jvlig. - Det r okej. - Fr mig s r liksom ensamheten s frbannat outhrdlig. Han sg sig omkring och det fanns inget i hans lgenhet som pminde om ngon kvinna. Han lade sitt ben ver hennes och andades vin p henne. - Men Soli, varfr r du s ensam d? Det mste ju finnas en anledning. - Jo, det gr det ju. - Fr mig verkar det lite sjlvvalt. - Allts, jag r ensam, men jag r ju inte sdr ensam s att jag sitter och skriver noveller fulla av kvinnohat p kvllarna. Jag r ensam p det dr borttynande viset. Varje gng jag vaknar s knns det som en frlust. - Och allt det hr beror p att du inte fr ligga med ngon? - Inte allt, men en hel del. Sara rtade p sig i soffan och skalade av sig hans darrande ben. Vinflaskan p bordet erbjd Soli en bekvm urskt att flytta p sig. Ngon hade slppt sig. Han frskte se frebrende ut men insg snabbt att det var han. - Det var du, Soli. - Ja. Hon lutade sig tillbaka i soffan med armarna i kors och slt gonen. Trots att hon var en vninna sedan mer n tio r tillbaka kunde han inte undg att lgga mrke till hur vacker hon var. Han sg p henne, hennes brst, jeansens veckning vid hennes gylf och vldtog henne intensivt i fem sekunder. Hon stirrade p honom med en beslutsamhet han tidigare bara sett hos utkastare p svartkrogar. - Och om du fr ligga med mig? - Du menar som ett slags sympatiligg eller? Kttdrillen brjade resa sig men la sig lika snabbt. - Kalla det vad du vill. Jag r inte kt p dig, tycker inte om dig p det sttet heller s tja... ok, det r okej om du vill ligga med mig. - Skert? Hon stirrade frvnat p honom. - Nja... Nu hade hon ju faktiskt... gtt ver grnsen. Erbjudit sig. - Vill du ha lite vin innan, eller klarar du dig som du r? - Ja, allts Soli... Han hllde upp ett stort glas t henne och frde det till hennes lppar. - Sja, drick nu. - Men du. Allvarligt talat! Jag Fr henne var det n s lnge ett tankeexperiment som gtt snett. - Ranga, ranga... Tycker inte om Soli p det sttet... Fr mig... Han knppte upp hennes blus. - r... Han smeker frst hennes mage och nrmar sig sedan hennes brst. Han kan hra hur hennes andhmtning blir allt kortare. - det helt okej... Huden kring hennes brstvrtor r lite strv. Hon tycker inte illa om hans behandling av henne. - om du... Sara tar ett fast grepp kring hans hand och leder honom nedt. - tycker illa om mig. - Tyst nu Soli. Tyst! ____________________________________________________________________________ uXu 2000 Av Joseph 2000 uXu ____________________________________________________________________________