OBS! Denna textfil ingår i ett arkiv som är dedikerat att bevara svensk undergroundkultur, med målsättningen att vara så heltäckande som möjligt. Flashback kan inte garantera att innehållet är korrekt, användbart eller baserat på fakta, och är inte heller ansvariga för eventuella skador som uppstår från användning av informationen.
### ###
### ###
### #### ### ### ### ####
### ### ##### ### ###
### ### ### ### ###
### ### ##### ### ###
########## ### ### ##########
### ###
### ###
Underground eXperts United
Presenterar...
Intressant Svenskt Stoff
[ #074 - Eriksberg ]
_____________________________________________________________________
Eriksberg
Han skrek rakt ut och ndde fr en kort stund fram till klarhet. Dimmorna
brjade ltta och han kunde nu klart se konturerna av mblerna i lgenheten.
De senaste tolv timmarna hade han tillbringat i ett mrkligt kvalmigt och
mosigt tillstnd. P golvet lg spren efter ngra veckors fylla och
illamende. Dammrttorna trngdes med girigt urdruckna vinflaskor om
utrymmet. Hr och var syntes blodstnk och resterna av slarvigt upptorkade
uppkastningar. Han gick fram till hallspegeln fr att n en gng frska
bedma vad de tv ren av mer eller mindre konstant fylla hade stadkommit.
Ansiktet som sg tillbaka p honom tillhrde en medellders man. Han knde
med fingrarna ver huden. Han hade ftt rynkor. tta r efter gymnasiet var
han sjuklig och sargad som en krigsveteran. Kroppen var tckt av sr. De
flesta sm, men vissa avlnga och fortfarande variga. Han misstnkte starkt
att han hade tillfogat sig sjlv dem. Han orkade inte lngre se p sig sjlv
och gick in i kket. P kksbordet lg ett vitt A4-papper som ngon skrivit
med spretig stil p.
"Hej Soli!
Du ski vara nykter from.. nu!
Jab klara inte mer frn ikvll. Klokkan tolv du som
slutar booza. Nu gr vin och lgga oss.
Klockan 23.47 dag som den r
Vlnligen
Soli"
Nu frstod han varfr han mdde som han gjorde. Klockan tolv natten innan
hade han, av ngon outgrundlig anledning, bestmt sig fr att sluta dricka.
Minnet av grdagen var mycket diffus men han visste med skerhet att han
inte sovit en sekund sedan han skrivit det dr brevet. Han sg p klockan
och frstod att han snart skulle svimma.
Mannen som sover djupt nr eftermiddagen blir till kvll svettas ymnigt.
Lakanen r genomvta och sura av kallsvetten. I drmmarna kommer alkoholen
tillbaka. Trots att han nu fr frsta gngen p lnge somnat nykter drmmer
han om sitt sura vin och den kvalmigt sta doften av avfring.
Soli vaknar till av att det ringer p drren. Han skalar av sig lakanen
med en cklad min och reser sig upp. Han hinner g fram och ppna drren
innan han inser att han r naken. Utanfr str en vldig kvinna med
begynnande flint och brett mellan tnderna. Hon har en cykelhjlm p sig.
- Hej, Britta heter jag. Jag mste sga dig att jag tycker att det r
jvligt konstigt att du av alla har mage och stta upp en sdan hr lapp i
trappuppgngen. Det r d fan inte vi som stller till med problem i den hr
bostadsrttsfreningen.
- Jag r naken.
Soli inser det absurda i situationen och beslutar sig fr att spela med.
Han lutar sig mot drrposten och frsker se bestmd ut genom att vila sin
hgra hand mot midjan.
- Nu r det ju dessutom s att du r skyldig freningen tvtusen kronor. Tv
tusen kronor!
- Jag r fortfarande naken.
- Tvtusen kronor som vi fick i bter nr vi ringde till polisen fr att f
fyllot, du, upplockat frn trappuppgngen.
- Vet jag inget om.
- Och nr polisen kommer hit s finns det ingen dr. Dom debiterade oss fr
"falsklarm".
- Ledsen om jag gjorde er besvikna.
Frhuden brjade kallna i draget och Soli vrmde den mellan tummen och
pekfingret.
- Ja, se dr, det fattades ju bara det. Hr kommer jag och frsker
diskutera med dig och s
- Ja?
- Stller du dig och masturberar.
- Vad r det fr lapp du pratar om.
Hon trollade fram ett papper, frvillande likt det han hittat p sitt
kksbord ngra timmar tidigare, och visade honom. Skrivstilen var onekligen
hans och det var inte utan att han var tvungen att dra p smilbanden nr han
lste den.
"Hoj, Hoj vriga skeppsbrutna!
Omm ni haver edran lifv kr
s strunta i booz och mrckliga br
Jag ska absolut slutta supa utan LVM
s ignorera alla skrik frn mitt hem
15/12-00 Dagen som det r
Bekkymrad granne"
Soli tog gonen frn papperet och tittade p sin granne. Det var kvinnor
som hon som fick honom att misstrsta. Om s hela vrlden hade varit full av
kvinnor av samma sort som den hr hade han nd inte lagt sig med en sdan.
Han funderade ngra sekunder men det var lika sant trots allt.
- Tumregeln r denna:
- Vad pratar du om nu Soli!
- Som sagt, tumregeln r denna: kvinnor ska inte lukta, ha cykelhjlm p sig
inomhus, ha hr i ronen och framfr
- Men snlla nn, r du alldeles frn vettet karl!
Han hjde rsten och talade p henne.
- Framfrallt, ska de icke, jag upprepar, Icke! ha en nsa som man vid
artiga positioner ser RTT IN I!
Hon strckte upp sin hand och frskte massera ned sin nstipp.
- Men, Soli, Nu var det ju faktiskt
- Icke se rakt in i!
- Du fr ovsen p ntterna. De som bor i lgenheten intill dig har varit
tvungna att ringa strningsjouren fyra gn
Frhuden hade terftt sin normalt grrda frg.
- Till exempel nu! Nu kan jag se fyra olika snorkrkor I DIG!.
Under cykelhjlmen kunde han se hur hennes gon blev allt mer glansiga
fr att s smningom avge ngra trar. Det var tydligt att hon funderade p
om hon skulle frska sig p att antingen sl honom eller i alla fall ge
honom en ordentlig rfil. Det var dags fr ndastten.
- Britta, det hr sger jag inte bara fr att jag r arg p dig, utan som
mnniska till kvinna: Du r motbjudande ful!
Hon slppte papperet med hans spretiga meddelande och vllde grtande ner
fr trapporna. Varfr var han tvungen att vara s jvla elak mot just henne?
Nog var hon ful och dum men varifrn fick han allt det dr om nsborrarnas
placering och ronhr? Han slppte greppet om pitten och stngde drren.
Han var tvungen att ta sig drifrn. Lgenheten var fylld med onyktra
frestelser och mrkliga dofter. Han kldde p sig snabbt och tog nsta buss
till sina hemtrakter. Fyrtio minuter senare steg han av vid hllplatsen
utanfr Eriksbergs hgstadieskola. I varje mrker som omgrdar en ensam
mnniska existerar en terkommande tanke; Varfr? Varfr blev det s att
just han, av de drygt trettio klasskamraterna, blev den som mste genomlida
varje dag i ett fuktigt tcken av bakfylla och dlig ekonomi. Som mste bli
ensam, som mste lura sig till samlag och var dag se sina uppkastningar
frgas allt rdare. Han frvntade sig inga svar av den smutsgula
tegelfasaden.
Skolgrden lg, som frvntat, de. Fnsterrutorna blnkte svarta och
inte ens om han anstrngde sig kunde han frestlla sig att det ngonsin
befunnit sig mnniskor dr innanfr.
Soli stter sig ned p trappan som leder upp till huvudbyggnaden och
tnder en cigarett. Hnderna darrar. Den hr gngen utan att ngon ser det.
Trots att kroppen skakade och gonen var rdsprngda nskade han att Han
nskade att det blev lite fel p tiden och att det skulle vara en onsdag
eftermiddag fr tio r sedan. Stor och strre skulle han d med sin lder
kanske kunna charma ngon av de tjejer som alltid ratade honom fr ldre
eller snyggare killar. Han drog ett bloss till p cigaretten och tillt sig
att fortstta drmma. Kanske att han d till och med skulle kunna vara den
dr killen som fick knna p Veronicas brst fr frsta gngen. Hur fasta,
bulligt sm och skna skulle de inte ha varit. Vilken knsla, vilken knsla
fr henne skulle han d inte ha haft. Genuin, rlig och intensiv. Han
behvde inte fundera lnge frrn han visste att det inte var ngot han
kommit p nu. Knslorna hade alltid funnits dr. Genuina, rliga och
plgsamt intensiva hade de sedan dess alltid funnits kvar. Veronica hade
frsvunnit efter hgstadiet men den tr han knde var konstant riktad mot
ngon. Bussen som skulle ta honom hem anlnde med ett vlbekant vrlande.
Soli reste sig upp, slckte cigaretten och tmde sina lungor p rk.
Tillbaka i alkoholens vntrum kunde han inte lngre hlla grten och
skammen tillbaka. Vrlden utanfr ytterdrren var inte riktigt redo fr en
nykter Soli, eller om det kanske var tvrtom, han var inte riktigt sker.
____________________________________________________________________________
uXu 2000 Av Joseph 2000 uXu
____________________________________________________________________________