OBS! Denna textfil ingår i ett arkiv som är dedikerat att bevara svensk undergroundkultur, med målsättningen att vara så heltäckande som möjligt. Flashback kan inte garantera att innehållet är korrekt, användbart eller baserat på fakta, och är inte heller ansvariga för eventuella skador som uppstår från användning av informationen.
### ###
### ###
### #### ### ### ### ####
### ### ##### ### ###
### ### ### ### ###
### ### ##### ### ###
########## ### ### ##########
### ###
### ###
Underground eXperts United
Presenterar...
Intressant Svenskt Stoff
[ #097 - Projekt Bg ]
_____________________________________________________________________
Projekt Bg
Han sprrar upp sina gon mot taket och drar hrt efter andan. Kvav,
mgelst luft rusar ner i hans lungor. Taket r flammande vitmlat och har
noppriga stalagmiter som hnger ner mot honom. En bakfull mlare kanske?
Fortfarande lika ont. Musiken darrar i honom, fr honom att luta sig bakt -
krulla trna. Sm illvilliga tankar som inte ger honom ngon vila i
bakfyllans ckliga klvatten. Oerhrt fr sm fr att egentligen bry sig om.
De finns dock alltid dr, eftert. Soli ser sig om i rummet och upptcker
att klockan brjar nrma sig glmska. Aldrig dricka innan sex eller efter
tolv p kvllen! Mamma finns alltid dr. Han hjer p gonbrynen och stter
sig i sin soffa. Vrlden r vass och uddig kring honom och ingenting passar.
Till en brjan hade det nog mest varit en tankelek. Onekligen skulle det
vara bekvmt om det var s att det bara var ett tillflligt filosofiskt
utforskande som ftt pg lite fr lnge. Klockan visar sjutton och
femtionio och Soli dricker upp det vinglas han hllt upp i en klunk. ven
denna gng surt och jvligt. Det fanns faktiskt ingen som helst jvla
urskt. Det hela var ofrltligt och Soli var sannnerligen den frsta att
erknna att han tyckte att det var frbannat ckligt.
En liter vin och en Wiehe-skiva senare r vrlden mer behaglig.
Vaselininsmetad och luddig. Om det bara fanns en sdan sak som rosa
elefanter! Fingertopparna visslade bekant och den frsta riktiga utandningen
p hela dagen kndes som en befrielse. Han sg p vinflaskorna och
resonerade med sig sjlv. Om en flaska vin fr mig att m shr bra - hur
bra mr jag d inte efter tv? Inte helt motvilligt beslutar han sig fr att
se efter.
Fyra minuter i elva - Soli str p ett ben och urinerar p toaletten. Han
sjunger hgt om fittor med fradgande blygdlppar. En ensam strle kroppsvarm
urin plaskar mot kacklet nr Soli frstr att han inte orkar vara fr sig
sjlv ven denna kvll. Det dummaste, mest simpla ludret, han knner till
svarar mot alla odds nr han ringer.
- Hej, det r Mona.
- Det r Soli, hur r det?
- Toppen, jag har just precis satt upp mina nya gardiner. Rda med litet
grtt p sig. Du mste verkligen se dom!
- Ja det skulle ju vara trevligt.
- Hur r det med dig d Soli?
- Bra, bara bra, sitter hr och funderar lite.
- P vad? Mig?
Egentligen inte. Snarare onani och surt vin.
- Just precis.
- Inga stygga tankar hoppas jag. Du vet hur det blev sist du kom ver.
- Ja.
Han mindes hur roligt de hade haft tillsammans. Eller snarare, han kom
ihg allting fram till klockan tre p natten. Sedan terstod endast
fragment. Solis bleka hud mot hennes grannes fnsterruta, pitten som skulle
vara med verallt och slutligen piktpolisen som s varsamt tog hand om
honom.
- Det blev ju inte ngot bra. Satt du i hkte lnge sen, eller?
- Tjugofyra timmar.
- S vill vi ju inte ha det, eller hur!
- Gr det ngot om jag kommer ver ikvll?
- Du vet...
Hon kommer att bortfrklara och sga att det egentligen inte passar
just... Han parerar och slnger ur sig en mening innan han lgger p luren.
- Utmrkt, jag kommer om en kvart!
Soli packar fr utflykt. Tre liter av det finaste grisvin han har och ett
paket cigaretter. Utanfr huset r natten genomfrusen och himlen stjrnklar.
P samma vis som han tidigare stirrat upp mot de vitmlade stalagmiterna
vilar han nu sina gon p stjrnorna. En glasklar pil av drggel letar sig
ner lngs hans mungipa innan han upptcker det. Bussen anlnder och Soli
frdas terigen, med en dres envishet, mot landet Kussimurra.
Grdaskig betong mter honom nr han stiger av bussen. All heder t
miljonprojekten! Bort med individen och kollektivet framfrallt! Alla nmnda
och samtliga glmda. Drren han knackat p r lika intetsgande som kvinnan
som ppnar den.
- Men Soli, jag sa ju att...
- Nu r jag ju nd hr. Du menar att jag mste st och vnta p bussen
nu igen i tjugo minuter!?
- Ja, allts...
- Ok, inga problem. Jag gr.
Han vnde sig om och brjade g ner fr trapporna i hghuset. Drren
stngs och han kan hra hur hon gr ett par steg i sin hall och sedan
stannar. Ettusenett, ettusentv, ettusentre, ettusenfyra...
- Soli!
Den gllla rsten studsar taggigt ekande i trappuppgngen, men tystnaden
r kompakt.
- Soli! Hall!, r du kvar?
Han andas ut och ler.
- Ja, glmde jag ngot?
- Nej, allts... Det blev lite fel.
- Jass?
- Kan du inte komma upp en stund s vi kan prata lite?
Soli tar tio trappsteg upp p mindre n en sekund.
Han var inte helt sker p om det bara var han eller om det faktiskt var
p det viset att mnniskor faktiskt luktade mer n de ville knnas vid. I
stort sett alla mnniskor han trffade p hade en klar och mycket distinkt
doft som de fr det mesta bara behagade maskera nr de gick ut p krogen.
Avskyvrt. Det kunde ju faktiskt inte vara p det viset att Soli, av alla
mnniskor, hade ngot speciellt utvecklat luktsinne. I rimlighetens namn s
borde ju alla kunna knna de hr dofterna. Varfr sa ingen ngonting? Utan
att anstrnga sig kunde han direkt knna nr en kvinna hade mens. St och
kvljande doft med ett mycket besvrande inslag av blomma. Mona dremot var,
frvnansvrt nog, en av de f mnniskor som faktiskt bde tvttade sig
ordentligt och lt bli att slppa sig bland andra.
Hon kramade om honom nr han steg in lgenheten. Nr hennes armar slt
sig kring honom kndes det som om ngot blev lite bttre. Lite. Hon pratade
och log mot honom.
- Jag har vin med mig till dig Mona.
- Vad fint!
- Tja...
- Vad r det fr ngot?
- Gult.
- Va?
- Det r gult och luktar jst.
- Va ckligt.
- Skmtade bara med dig. Det hr r ett rgngsvin frn
nittonhundrattiosju.
Drfr att det var det hon ville hra.
- Visste vl att du skmtade med mig. Jag hmtar glasen s sl dig ner
under tiden Soli!
Soffan han hllde sig ner i var inte lika cklig som den vinrda och
porriga saken han hade hemma. Hon kom tillbaka med tv glas och satte sig
ned bredvid honom.
Det brjade bli en obehagligt bekant vana att vnta ut kvinnors fylla. Om
det nd vore s enkelt att han, ven med sina gon, kunde se p sina
medmnniskor som bitar av avfring. Riktigt s ltt kunde det nog aldrig
bli. Hur mycket han n hoppades p att kunna slppa den dr sista biten av
empati och medknsla s fanns den alltid dr. Fr honom var det inte lngre
tal om ngon slags moral. Hon hade inte lngre p sig trjan som hon burit
nr hon ppnat drren fr honom. Sm, ofrnkomligt illvilliga, tankar letade
sig fram till hennes brstvrtor och gick hndelserna i frvg. Retsamt
lekfullt lutar hon sig fram och frgar varfr han s pltsligt bestmt sig
fr att komma hem till henne.
- Det kndes p ngot vis som om vi kanske behvde prata ut litegrand, du
och jag - Mona.
- Precis s knner jag ocks. Det knns ju alltid lite krystat nr man r
tvungen att ringa kravallpolisen fr att bli av med sina gster.
Hon skrattade frvntansfullt.
- Ja, jag r ju faktiskt dmd fr det dr, vet du.
- Va?
- Hemfridsbrott, tillgrepp av tjnstevapen, osedligt beteende med mera.
- Det har du aldrig sagt ngot om.
- Villkorligt.
- Men...
- Vi behver inte prata om det.
Hon tystnade och lutade sig tillbaka med vinglaset mot lpparna i den
utomordentligt frscha soffan.
- Mera vin Mona?
- Ja tack.
Kvinnan skmdes och ngonstans inom sig knde Soli att det var ngon typ
av seger att f en av de vackra, lt vara dumma, kvinnorna som doftade av
Ariel Ultra att skmmas.
Det mrkliga med hela situationen var inte att han lyckades komma
innanfr porten hos den hr kvinnan. Det mrkliga var att hon faktiskt, nr
allt kom omkring, ville ha honom dr. Glmskans timme var fr lnge sedan
slagen och nu gllde det bara att dra med sig s mnga som mjligt i fallet.
Kvinnor som r pverkade av alkohol kan antingen bli de mest ljuvliga
varelser eller det jvligaste som finns att uppbda p det hr klotet. Efter
sju glas somnade hon och blev det frra.
____________________________________________________________________________
uXu.org 2001 Av Joseph 2001 uXu.org
____________________________________________________________________________