OBS! Denna textfil ingår i ett arkiv som är dedikerat att bevara svensk undergroundkultur, med målsättningen att vara så heltäckande som möjligt. Flashback kan inte garantera att innehållet är korrekt, användbart eller baserat på fakta, och är inte heller ansvariga för eventuella skador som uppstår från användning av informationen.
### ### ### ### ### #### ### ### ### #### ### ### ##### ### ### ### ### ### ### ### ### ### ##### ### ### ########## ### ### ########## ### ### ### ### Underground eXperts United Presenterar... Intressant Svenskt Stoff [ #097 - Projekt Bg ] _____________________________________________________________________ Projekt Bg Han sprrar upp sina gon mot taket och drar hrt efter andan. Kvav, mgelst luft rusar ner i hans lungor. Taket r flammande vitmlat och har noppriga stalagmiter som hnger ner mot honom. En bakfull mlare kanske? Fortfarande lika ont. Musiken darrar i honom, fr honom att luta sig bakt - krulla trna. Sm illvilliga tankar som inte ger honom ngon vila i bakfyllans ckliga klvatten. Oerhrt fr sm fr att egentligen bry sig om. De finns dock alltid dr, eftert. Soli ser sig om i rummet och upptcker att klockan brjar nrma sig glmska. Aldrig dricka innan sex eller efter tolv p kvllen! Mamma finns alltid dr. Han hjer p gonbrynen och stter sig i sin soffa. Vrlden r vass och uddig kring honom och ingenting passar. Till en brjan hade det nog mest varit en tankelek. Onekligen skulle det vara bekvmt om det var s att det bara var ett tillflligt filosofiskt utforskande som ftt pg lite fr lnge. Klockan visar sjutton och femtionio och Soli dricker upp det vinglas han hllt upp i en klunk. ven denna gng surt och jvligt. Det fanns faktiskt ingen som helst jvla urskt. Det hela var ofrltligt och Soli var sannnerligen den frsta att erknna att han tyckte att det var frbannat ckligt. En liter vin och en Wiehe-skiva senare r vrlden mer behaglig. Vaselininsmetad och luddig. Om det bara fanns en sdan sak som rosa elefanter! Fingertopparna visslade bekant och den frsta riktiga utandningen p hela dagen kndes som en befrielse. Han sg p vinflaskorna och resonerade med sig sjlv. Om en flaska vin fr mig att m shr bra - hur bra mr jag d inte efter tv? Inte helt motvilligt beslutar han sig fr att se efter. Fyra minuter i elva - Soli str p ett ben och urinerar p toaletten. Han sjunger hgt om fittor med fradgande blygdlppar. En ensam strle kroppsvarm urin plaskar mot kacklet nr Soli frstr att han inte orkar vara fr sig sjlv ven denna kvll. Det dummaste, mest simpla ludret, han knner till svarar mot alla odds nr han ringer. - Hej, det r Mona. - Det r Soli, hur r det? - Toppen, jag har just precis satt upp mina nya gardiner. Rda med litet grtt p sig. Du mste verkligen se dom! - Ja det skulle ju vara trevligt. - Hur r det med dig d Soli? - Bra, bara bra, sitter hr och funderar lite. - P vad? Mig? Egentligen inte. Snarare onani och surt vin. - Just precis. - Inga stygga tankar hoppas jag. Du vet hur det blev sist du kom ver. - Ja. Han mindes hur roligt de hade haft tillsammans. Eller snarare, han kom ihg allting fram till klockan tre p natten. Sedan terstod endast fragment. Solis bleka hud mot hennes grannes fnsterruta, pitten som skulle vara med verallt och slutligen piktpolisen som s varsamt tog hand om honom. - Det blev ju inte ngot bra. Satt du i hkte lnge sen, eller? - Tjugofyra timmar. - S vill vi ju inte ha det, eller hur! - Gr det ngot om jag kommer ver ikvll? - Du vet... Hon kommer att bortfrklara och sga att det egentligen inte passar just... Han parerar och slnger ur sig en mening innan han lgger p luren. - Utmrkt, jag kommer om en kvart! Soli packar fr utflykt. Tre liter av det finaste grisvin han har och ett paket cigaretter. Utanfr huset r natten genomfrusen och himlen stjrnklar. P samma vis som han tidigare stirrat upp mot de vitmlade stalagmiterna vilar han nu sina gon p stjrnorna. En glasklar pil av drggel letar sig ner lngs hans mungipa innan han upptcker det. Bussen anlnder och Soli frdas terigen, med en dres envishet, mot landet Kussimurra. Grdaskig betong mter honom nr han stiger av bussen. All heder t miljonprojekten! Bort med individen och kollektivet framfrallt! Alla nmnda och samtliga glmda. Drren han knackat p r lika intetsgande som kvinnan som ppnar den. - Men Soli, jag sa ju att... - Nu r jag ju nd hr. Du menar att jag mste st och vnta p bussen nu igen i tjugo minuter!? - Ja, allts... - Ok, inga problem. Jag gr. Han vnde sig om och brjade g ner fr trapporna i hghuset. Drren stngs och han kan hra hur hon gr ett par steg i sin hall och sedan stannar. Ettusenett, ettusentv, ettusentre, ettusenfyra... - Soli! Den gllla rsten studsar taggigt ekande i trappuppgngen, men tystnaden r kompakt. - Soli! Hall!, r du kvar? Han andas ut och ler. - Ja, glmde jag ngot? - Nej, allts... Det blev lite fel. - Jass? - Kan du inte komma upp en stund s vi kan prata lite? Soli tar tio trappsteg upp p mindre n en sekund. Han var inte helt sker p om det bara var han eller om det faktiskt var p det viset att mnniskor faktiskt luktade mer n de ville knnas vid. I stort sett alla mnniskor han trffade p hade en klar och mycket distinkt doft som de fr det mesta bara behagade maskera nr de gick ut p krogen. Avskyvrt. Det kunde ju faktiskt inte vara p det viset att Soli, av alla mnniskor, hade ngot speciellt utvecklat luktsinne. I rimlighetens namn s borde ju alla kunna knna de hr dofterna. Varfr sa ingen ngonting? Utan att anstrnga sig kunde han direkt knna nr en kvinna hade mens. St och kvljande doft med ett mycket besvrande inslag av blomma. Mona dremot var, frvnansvrt nog, en av de f mnniskor som faktiskt bde tvttade sig ordentligt och lt bli att slppa sig bland andra. Hon kramade om honom nr han steg in lgenheten. Nr hennes armar slt sig kring honom kndes det som om ngot blev lite bttre. Lite. Hon pratade och log mot honom. - Jag har vin med mig till dig Mona. - Vad fint! - Tja... - Vad r det fr ngot? - Gult. - Va? - Det r gult och luktar jst. - Va ckligt. - Skmtade bara med dig. Det hr r ett rgngsvin frn nittonhundrattiosju. Drfr att det var det hon ville hra. - Visste vl att du skmtade med mig. Jag hmtar glasen s sl dig ner under tiden Soli! Soffan han hllde sig ner i var inte lika cklig som den vinrda och porriga saken han hade hemma. Hon kom tillbaka med tv glas och satte sig ned bredvid honom. Det brjade bli en obehagligt bekant vana att vnta ut kvinnors fylla. Om det nd vore s enkelt att han, ven med sina gon, kunde se p sina medmnniskor som bitar av avfring. Riktigt s ltt kunde det nog aldrig bli. Hur mycket han n hoppades p att kunna slppa den dr sista biten av empati och medknsla s fanns den alltid dr. Fr honom var det inte lngre tal om ngon slags moral. Hon hade inte lngre p sig trjan som hon burit nr hon ppnat drren fr honom. Sm, ofrnkomligt illvilliga, tankar letade sig fram till hennes brstvrtor och gick hndelserna i frvg. Retsamt lekfullt lutar hon sig fram och frgar varfr han s pltsligt bestmt sig fr att komma hem till henne. - Det kndes p ngot vis som om vi kanske behvde prata ut litegrand, du och jag - Mona. - Precis s knner jag ocks. Det knns ju alltid lite krystat nr man r tvungen att ringa kravallpolisen fr att bli av med sina gster. Hon skrattade frvntansfullt. - Ja, jag r ju faktiskt dmd fr det dr, vet du. - Va? - Hemfridsbrott, tillgrepp av tjnstevapen, osedligt beteende med mera. - Det har du aldrig sagt ngot om. - Villkorligt. - Men... - Vi behver inte prata om det. Hon tystnade och lutade sig tillbaka med vinglaset mot lpparna i den utomordentligt frscha soffan. - Mera vin Mona? - Ja tack. Kvinnan skmdes och ngonstans inom sig knde Soli att det var ngon typ av seger att f en av de vackra, lt vara dumma, kvinnorna som doftade av Ariel Ultra att skmmas. Det mrkliga med hela situationen var inte att han lyckades komma innanfr porten hos den hr kvinnan. Det mrkliga var att hon faktiskt, nr allt kom omkring, ville ha honom dr. Glmskans timme var fr lnge sedan slagen och nu gllde det bara att dra med sig s mnga som mjligt i fallet. Kvinnor som r pverkade av alkohol kan antingen bli de mest ljuvliga varelser eller det jvligaste som finns att uppbda p det hr klotet. Efter sju glas somnade hon och blev det frra. ____________________________________________________________________________ uXu.org 2001 Av Joseph 2001 uXu.org ____________________________________________________________________________