Intervju med Nick Zedd
"Jag gör filmer för att hämnas på världen" sa Nick Zedd för några år sedan. Sedan dess har han bl.a. hunnit bli vräkt från sin lägenhet i New York, portad från Berlins Film Festival och bannlyst på den amerikanska tidningen Film Threat. I Sverige är han förbjuden att ens visa sina filmer. För ett par år sedan så funderade han och Lydia Lunch på att göra barnporrfilmer. De skulle kidnappa små barn och sedan döda dem efteråt. När kommer du att bli klar med din bok? Jag vet inte. Jag behöver någon som betalar mig. Jag har väl en sådär hundra sidor kvar. Men om jag kan så ska jag försöka att stanna kvar här i Sverige och skriva den klart. Du vill lämna USA bakom dig? Ja, om jag kan. Det är dåligt, det är dött. Inget stöd från staten eller någon kulturinstitution alls. Subkulturen har brutits upp, det finns liksom ingen underground längre. Dom är alla opportunister som säljer sig. Det finns ingen konst- eller rockscen att tala om. Hyrorna är för höga och brandskyddsmyndigheterna stänger alla intressanta ställen. Mycket av det alternativa sköts väldigt dåligt. Har folk blivit för kommersiella eller håller det bara på att självdö? Richard Kern gör fortfarande film. Men han har sålt sig för någon tidning i Los Angeles, även om han gör en del bra filmer. Och Lydia Lunch? Hon har flyttat till New Orleans. Många har lämnat New York - eller vill lämna New York - hyrorna har gått upp för mycket. Hur var det med den där historien om att du och Lydia Lunch skulle kidnappa barn? Det var en pryl som aldrig blev förverkligad, jag skull ha gjort det om inte hon... Men sen bestämde jag mig för att inte göra det. Det står om det i boken. Vi hade en massa knäppa ideer. G.G.Allin ville att jag skulle göra en snuffmovie, men han dök aldrig upp. Han ville sticka upp på ett hotellrum, kidnappa nån och sen mörda honom. Jag ägde ingen film- eller video kamera. När jag tänkte på det var jag inte säker på att jag ville göra något sånt bara för att göra G.G. Allin berömd. Har du hört något om hur han dog? Jag hörde att han tog en överdos i en lägenhet på 2nd Street 6th Ave. Så du har ingen egen utrustning? Jag har aldrig ägt någon. Jag lånar bra prylar från filmare jag känner. Man hittar alltid folk som ställer upp gratis. Så problemet är att få tag på film? Ja, pengar. Pengar att köpa film för. Jag har en sponsor som gått i konkurs och sen har jag två potentiella sponsorer i New York. Hade jag nån som ville betala mig här så skulle jag kunna filma här. Så det är skälet till att du inte gör någon film just nu? Ja, jag skulle vilja rekonstruera War is Menstrual Envy, för den är egentligen 1 timme lång. Det är en scen som jag skulle vilja göra i framtiden som är väldigt blodig och våldsam, men effektkillarna som jag var i kontakt med var idioter som inte visste vad dom gjorde, det var svårt att få tag i effektsnubbar som jag kunde lita på. De verkar vara oärligt folk som först säger vad det kommer att kosta och sen ändrar summan. Vad är skillnaden mellan Europa och USA, där man till exempel inte kan visa bröst på tidningsomslag. Du andvänder ju ganska mycket sex i dina filmer. Tror du att effekten av det blir annorlunda i t.ex. Sverige eller är det något bortom tabun, något primalt? Tabu i det här samhället verkar i första hand vara mot våld. Alla har blivit så förskräckta så fort det har varit lite våld, inklusive polisen. Min lägenhet blev stormad av polisen i Göteborg. De tittade på mina filmer och hotade med fängelse i två år. Jag gillar att göra filmer som kombinerar sex och våld. En annan sak som förvånar mig är den verkligt förtryckta sexattityd jag stött på hos en del kvinnor här, som tycker att sex är äckligt. Så du får andra reaktioner hos publiken här? Ja, dom verkar vara förvirrade. Som om dom inte kunde bestämma sig för om dom gillade det eller inte. Sverige - inklusive Stockholm och Göteborg - är en ankdam, speciellt i jämförelse med New York. Ja, i New York skulle ingen säga att en bild av Annie Sprinkle är äcklig, men kvinnorna här blir verkligen kränkta av det. Jag vet inte om dom tycker att det är hotande med hennes frihet eller för att hon är avvikande. Det är verkligen konstigt, jag trodde att folk skulle vara mer öppna sexuellt här. Den svenska öppenheten är väl till stor del en myt... Många gick ut under min visning av POLICE STATE för att dom tyckte att den var för våldsam, många höll för ögonen som om dom inte ville se sanningen. Dom täcker sina ögon för att det ska bli lättare att leva, men dom lurar bara sig själva.. Hade du några problem med tullen när du kom hit? Jodå, dom kroppsvisiterade mig och tittade igenom alla mina filmer på en 16-mm projektorer. Höll mig i fyra-fem timmar, sa sen att dom inte skulle släppa in mig i landet för att mina filmer var så sjuka och perverterade. Det finns en scen där en person skär sig med ett rakblad på riktigt i mina filmer, och dom sa att dom inte ville att det svenska folket skulle imitera sånt perverterat beteende. Dom var verkligen upprörda över att det var riktigt blod, men det finns massor av blod i Hollywood, och om nån vill skära sig i min film, vad spelar det för roll? Det är ju bara en film, jag kan inte fatta varför dom blev så kränkta av det. Dom blev upprörda över min bok också. En av snutarna frågade mig: -Kallar du det här för konst? -Andra gör det. Då svarade hon: -Jag kallar det sjukt. -Men du är snut, inte konstkritiker. När snuten kom till lägenheten och bröt sig in för jag inte ville släppa in dom, så sa de åt mig att jag skulle klä på mig, för dom skulle ta med mig till snutstationen. Där tittade dom på filmerna och lät mig vänta i fem-sex timmar. Sen kom en snut och sa att jag kunde åka på dryga böter och hamna i fängelse i två år för olaga skildring av våld. Han försökte reda ut med åklagaren hurvida jag skulle åtalas eller inte. Efter att ha ringt någon i regeringen så blev han tillsagd att det här inte var polisens sak och att jag skulle släppas. Innan jag gick sa han att jag var förbjuden att visa mina filmer eller sälja videokassetter med dom. Jag tror inte han hade rätt att säga det. Men det riktiga våldet, och de verkliga farorna är ju föroreningarna och det ekonomiska våldet. När folk pratar om våldet i mina filmer så är det absurt. Det är inget våld alls att tala om i jämförelse med det värdsliga som staten utsätter oss för. Visste dom att du skulle komma, eller plockade dom in dig bara för att du såg så ful ut? Dom plockade in mig för att jag var så vacker. Men varje gång jag kommer till Sverige så letar dom efter droger. Dom är besatta av droger. Droger är fortfarande något sorts tabu i det svenska folkhemmet. Men det finns många knarkare här, jag hade inget problem med att hitta heroin. Finns det några nyligen producerade filmer som du gillar? Nej, det kommer inte ut några filmer som jag gillar. Men jag gillade den här australienska filmen "Romper Stomper" om nazistiska skinheads. Den var bra. Det måste var svårt att vara filmare, i jämförelse med att vara t.ex musiker; då har man ju skivbolag, massmedia, distribution etc. Ja, det var ju det som gjorde att det funkade så bra med Cinema of Transgression-prylen, att vi tillsammans kunde få publicitet och publik till våra filmer. Vi var organiserade. Idag finns inget organiserat, och då är det svårt. Det har aldrig funnits någon bra distribution för oberoende filmer. Det borde det verkligen göra. Men nya filmare får hitta egna medel att nå ut till folk. Hur distribuerar du dina filmer? Hemifrån. Jag har inte fått någon respons från de distributörer som jag har skickat flyers till. Hur är det med filmtidningar som Film Threat? De har sålt sig. De är bara mainstream. Dom försöker bara lura folk att filmerna de distribuerar är underground medans det är en jävla massa skit. Det är väldigt skenheligt alltihop. Vem som helst kan genomskåda det. Det faktum att de filmer som de ger ut får bra recensioner, och att dom filmerna som de inte får distribuera får dåliga recensioner gör det hela uppenbart. Det handlar mest om reklam för dom själva, några snubbar som inte har någon riktig talang. Jag väntar hela tiden på att dom ska gå omkull. Varför skulle någon bry sig om såna tidningar? Är du totalt bortom alla begrepp som moral och anständighet? Ja, jag är inte intresserad av begrepp som moral och mental hälsa, de är helt värdelösa för mig. Så det handlar bara om att vara ärlig? Ja, sanningen; att uttrycka sanningen. Ett stort problem i samhället är orienteringen av information. Vi lär oss inte mycket som är praktiskt tillämpbart, som t.ex psykologi i skolan. Det är farligt. Jag har en fyraårig son, hans mor kan ingenting om barnuppfostran eller barnpsykologi. Dom borde ha lärt henne det i gymnasiet. Föräldrarna gör en massa misstag som barnen får betala. Precis som att filmskolorna inte lär en hur man ska få ihop pengar. Det är det stora problemet för en filmare. Har man inga pengar, och inte vill sälja sig, så får man göra allting själv. Jag hade en manager i Tyskland som arrangerade två turneer. Men han kraschade med bilen, så nu är han som en grönsak eller nåt. Slutligen, har du några favoritböcker att rekomendera? Dostojevski, Sexist av Henry Miller, Junkie av William Burroughs. Text: Jens Näsström
