"Jag försöker alltid provocera!" - Ett samtal med Ingrid Swede

Det finns få ämnen som är tabubelagda i Sverige i dag. Pornografin och dess funktion är ett av dem. Visst har det under årens lopp gått utmärkt att göra dokumentärer som "avslöjar" och "belyser" svenska insatser från till exempel Berth Milton och hans numer börsintroducerade Private-imperium. Men har man sett fler än en dokumentärfilm eller läst fler än en artikel inser man att alla ju utgår från exakt samma produktionsidé, samma koncept och samma vinkel. Det tabubelagda ligger i förståelsen av mekanismen som får folk att arbeta med porr. Ja, förutsatt att det inte är en snyftscen med en östeuropeisk flicka, där det dokumentära ögat zoomar in på hennes känslosamt tårdränkta ansikte. En laddad bild som passar in i den redan kända känslan, den redan tänkta tanken. Men nog måste ett av världens största verksamhetsområden även innehålla människor som gillar det de gör? Självklart. Den svenska porrstjärnan Ingrid Swede är en av dem. Efter att ha arbetat sig uppåt, från strippa över modell till producent med eget bolag, är hon en av pornografins främsta och mest högljudda förespråkare i det puritanska Sverige. Titt som tätt är hon med i soffprogram och väcker anstöt hos politiskt korrekta feminister vars enda åsiktskälla tycks vara Alexa Wolf (propagandisten bakom den hårt kritiserade dokumentärfilmen "Shocking Truth"). Det är enkelt att profitera på ett koncept som ligger i tiden. Det är enkelt att använda känslomässiga avtryckare som får folk att reagera men inte tänka. Det är enkelt att låta en panel med kacklande feminister häckla kvinnor som lever ett eget, tänkande liv och som har en diametralt motsatt synvinkel. Ingrid Swede är en av dessa kvinnor. Den blonda valkyrian från Skåne som numer har sitt huvudsäte i Ungern nöjer sig inte med att arbeta med porr på olika nivåer. Hon kräver också debatt, respekt och förståelse. Inte bara från medierna och nyfikna utan även inom branschen. Detta har lett till en hel del problem för henne, både karriärmässigt och på familjeplan. Ingrid Swede verkar dock inte speciellt bekymrad över det då Flashback träffar henne strax efter att hon medverkat i TV3-spektaklet "Silikon" den åttonde oktober 2001. "Producenterna gillar mig inte för det jag har en personlighet.", berättar Ingrid. "Jag jobbar hårt i scenerna, det vet alla, och jag ser bra ut. Men de gillar inte min attityd. De vill inte att tjejerna skall ha åsikter eller idéer. En fransk producent ringde mig varje dag i flera veckor men nådde bara telefonsvararen. Han ville verkligen ha med mig i sin film och tjatade och tjatade. Han hade sett mig i några filmer och verkade helt besatt. Sedan faxade jag honom mina krav, hur jag ville ha det, vilka pengar som var inblandade och så vidare. Jag hörde aldrig ifrån honom igen. Jag är övertygad om att han blev rädd för att jag ville så mycket, att jag hade så pass många krav. Det var verkligen inga orimliga krav heller ..." Medieproducenter är inte bättre de heller, menar Ingrid. Producenter av dokumentärer eller soffprogram bemödar sig sällan att göra ordentlig research, som till exempel att faktiskt se de scener Ingrid Swede själv producerat. Scener som gärna ställer många förväntningar och könsroller på ända. Man vill bara ha en porrstjärna i intervjusoffan, en kliché-bimbo som är villig att prata och göra bort sig en liten stund. "Det kan vara mycket irriterande ...", suckar Ingrid Swede. "'Silikon' klippte bort en hel del. De försökte styra vad jag skulle svara också. Jag sa innan att det kanske inte alls är säkert att jag svarar si eller så. Jag är en mycket impulsiv kvinna som gör vad jag känner för. Gry (Forsell, programledare/red.) ville väl att jag skulle svara på samma sätt som jag gjorde under den tidigare telefonintervjun. Annars var jag nöjd, förutom att jag fick den sämsta positionen i soffan." "Det här var egentligen första gången jag fick just den frågan: 'Hur kan du kalla dig feminist och vara med i porr?'", fortsätter hon. "Det var faktiskt första gången. Jag anser att feminister behövs extra mycket i porren. Feministerna menar att det är kvinnoförnedrande men ändå finns det så många kvinnor och par som mer än gärna tittar på porr. Det är fel att de inte skall kunna stå för att de tittar på porr. Lika mycket som jag måste respektera att det finns feminister som inte tycker om porr, lika mycket måste de respektera att jag håller på med porr. Och ändå är feminist!" Ordet feminist är svårt att förstå. Ingen tycks kunna definiera det så till den grad att ett flertal andra kan acceptera definitionen. Ingrid Swede har, inte helt oväntat, en egen definition. "Det var faktiskt precis en motfråga jag hade men som inte kom med på tv. Feminster kan väl vara på alla möjliga sätt? Tjejerna i publiken som svarade höll med om det, så producenterna blev nog lite ställda ... De tog inte med det i programmet. Jag själv anser att en feminist är en kvinna som står för vem hon är och att hon är stolt över det." Den beskrivningen stämmer definitivt in på Ingrid själv. Ergo: Ingrid Swede är feminist. Kanske är det det som irriterar hennes belackare mest - det att hon inte bara jobbar med något andra avskyr (eller drömmer om) utan också har en inre styrka att prata högt om ett infekterat fenomen utan vare sig skygglappar eller moral. "Tyvärr har vi väldigt mycket dubbelmoral i Sverige.", konstaterar Ingrid på sin breda skånska. "Det räcker ju bara att åka över sundet till Danmark för att hitta en helt annan inställning. Det är där problemet ligger i Sverige, i dubbelmoralen. Folk tittar mycket på porr och porr säljer. Om det blir något inslag i ett program som till exempel 'Silikon' så är det alltid sådant de tar upp. De visar scener som de vet att folk vill se och chockeras av ... Men man får inte hålla på med det själv. Det är inte bra. Kabelkanalerna lever på det, alla hotell har det. Då någon ställer sig upp och berättar att det finns tjejer som tycker om att hålla på med porr, då tycker de att det är mycket märkligt. Man kan se att jag är feminist även i mina filmer, i mina scener. Jag sa åt Gry att titta på några scener. Men det hade hon inte gjort. Visst finns problem inom porren. Det skall man inte sticka under stol med. Men allt är verkligen inte dåligt. Och allt är verkligen inte kvinnoförnedrande." Ingrid Swede har jobbat med porrfilmsproduktion som skådespelerska och även som producent och regissör i snart tre år. Med Budapest i Ungern som bas, jobbar hon runt om i Europa: främst i Danmark, Tyskland och Sverige. Scenerna säljs till samlingskassetter eller så rör det sig om mer ambitiösa spelfilmer med porrinnehåll. De svenska bolagen Max's och Bestseller har gett ut Ingrid Swede-material och har sett en ökning av hennes popularitet. I Europa är hennes popularitet än vidare, något som främst har att göra med hennes minst sagt spektakulära scenframträdanden och strippshower på olika sexmässor. Hennes vanliga klimax på en show med bra respons från publiken, är att vildsint föra in en egen näve i rumpan ... "Jag försöker alltid provocera!", hävdar hon. "Det kan vara beroendeframkallande att uppträda på scen, det kan det. När man precis skall gå upp på scen och man både ser och hör publiken ... Det är en enorm kick som får mig att vilja ge allt! Jag älskar verkligen att uppträda inför publik, exhibitionist som jag är!", skrattar den nu i Porreuropa välkända Ingrid Swede. "De så kallade feministerna bara tjatar vidare om att porren skall bort och förbjudas ...", fortsätter hon. Att det inte bara rör sig om en stjärte- utan även en hjärtesak för henne går inte att ta miste på. "Men de vågar sällan ta en diskussion med mig per telefon eller offentligt. Man borde kunna diskutera det, tycker jag. Men det är precis där dubbelmoralen kommer in. Jag har varit med i ett antal program i Sverige, Danmark och Tyskland. Det jag tycker är synd här i Sverige är att jag har försökt få fram min mening med varför jag arbetar med porr. Men hjälper det ...?", suckar hon. "Nu har jag i alla fall planer på att göra en slags dokumentär till- sammans med ungdomar, en film som skall kunna visas i skolorna, i gymnasiet. Vad är porr? Vem är porren till för? Hur går det till att göra de här scenerna? Och så vidare. Det skall bli en förklaring till vad porr är, en undervisningsfilm. Det är något jag har på gång nu det närmaste halvåret. Det handlar inte om att visa sexscener och så. Det skall bara vara intervjuer med ärliga svar om hur allt verkligen går till.", berättar hon. Det skall bli mycket intressant att se huruvida Ingrid Swede kan övertala skolor runt om i Sverige att visa dokumentären i fråga. Finns det någon som kan det, så är det säkert hon! Hur resonerar en kvinna som inte bara vill bli hårdporrstjärna utan också en slags libertinsk missionär? I Ingrids fall tycks det mest handla om en vilja att visa upp sig, en katartisk exhibitionism som helt enkelt växte med årens lopp. Från att ha varit tävlingssimmerska, kock, grönsaksförsäljerska och mycket annat kände Ingrid Swede att hon måste börja ta sina signaler på allvar. Hon började strippa i södra Sverige, lät det växa till en strippförmedling och började snart därefter spela in porr. "Jag har alltid gillat att visa upp mig och det var därför jag började som strippa. Men det är svårt att få det att gå runt och det finns heller ingen möjlighet att bli stjärna på samma sätt. Så jag ville kombinera det: att visa upp mig och att bli stjärna. Jag gillade och gillar heller inte det mesta av den porr som produceras i dag. Tjejerna är underdåniga och passiva och det avskyr jag. Jag vill visa att det går att producera en annan slags material. Material som är betydligt tuffare och där tjejerna tar för sig!", skrattar hon. "Jag lever på det här nu helt och hållet.", säger Ingrid med stolthet i rösten. "Tyvärr kan man inte göra det genom att bara arbeta i Sverige. Det finns tjejer som i normala fall jobbar i kassan på McDonald's eller 7-Eleven. De gör ett par scener och så kan det hända att någon kommer fram till dem i kassan och undrar om det är just hon som är med på den här kassetten ... Det är tufft för många tjejer, att de inte kan leva på det eller att omgivningen kritiserar för mycket. Men jag är både modell och producerar själv så jag kan sträcka mig mycket längre i det jag håller på med. Det är något jag har fått jobba mig fram till. Dubbelmoralen hittar man i andra länder också. Själva branschen i sig är alltid tuff, oavsett vilket land du befinner dig i. Men det är nog det ekonomiska som är det svåra. Det att det inte går att leva på det gör att många tjejer tröttnar. I Sverige är det så att branschen inte vill ha några stjärnor. I USA och Tyskland har man mycket gärna stjärnor. I Sverige måste det vara nya tjejer hela tiden. En tjej som kommer in kan bara göra ett visst antal scener och filmer och sedan är hon 'finished' ... Det är synd, men det har ingenting med dubbelmoralen att göra. Det är själva branschen som fungerar så." Ingrid Swede har haft nog med insikt i de delar av branschen som skapat dess dåliga rykte. Mycket tas för givet, berättar hon. Upplevelser i branschen då hon enbart arbetade som skådespelerska blev avgörande för att hon ville börja producera porr själv. Porr med en i sammanhanget ovanlig könsbalans och med starkare fokus på kvinnlig sexualitet och kvinnlig psykologi. "'Private' och andra stora bolag bor på hotell i de gamla östländerna och annonserar efter tjejer.", berättar hon. "De intervjuar tjejer på hotellrummen och låter dem visa vad de kan. De knullas på hårt. Sedan åker de med till Barcelona eller var nu filmerna skall spelas in. Och de behandlas hela tiden likadant ... Tänk att det är en bransch där man måste knulla för att få knulla! Jag kan förstå att det kan vara så i Hollywood, att man kan knulla för karriären. Men i den här branschen ... Det är sinnessjukt, tycker jag." Ingrid Swedes produktioner börjar bli mer och mer eftertraktade av distributörer och konsumenter. Hon är noga med vilka hon arbetar med och kräver färska hälsointyg från de hon väljer ut. Hon vill heller inte ha alltför unga östtjejer i sina scener. "Man skall inte börja för ung ...", hävdar Ingrid. "Jag tror man skall vänta med att börja till dess man är 23-24 år. Man måste ha livserfarenhet. Man måste ha personlighet och man måste vara väldigt, väldigt stark för att lyckas. Åker man till Ungern eller till de andra gamla östländerna hittar man lätt tjejer som ställer upp, men de gör det bara för pengarna. De ser bra ut och accepterar att knullas hursomhelst. Men de kan inte prata och inte agera framför en kamera." "De medverkande granskas ordentligt.", fortsätter hon. "Man går igenom intygen innan man över huvud taget sätter igång. Det är viktigt att veta vilket sjukhus intyget kommer ifrån. Scenen som visades i 'Silikon', med killar som visade intyg, togs för över två år sedan och då hade ännu inte skandalen med hepatit c dykt upp. Då var det bara för hiv man testade sig. Jag har försökt få fram till alla modeller att man alltid skall testa sig för hepatit c också. När man är en erfaren modell har man ju också ett arkiv av intyg bakåt i tiden. Man går och testar ungefär var tredje vecka. Man brukar vara mer orolig då det kommer in nya modeller." Attityden gentemot hiv-rädsla verkar dock variera väldigt mycket, något som kan sätta hela branschen i gungning. Vissa tjejer och bolag kräver 100 % säkerhet medan andra tvärtom verkar göra sig en karriär på en fullkomlig ansvarslöshet. Det senare brukar bli de mer populära produkterna, vilket förmodligen säger en hel del om den tid vi lever i. På en fest nyligen i Budapest som tidningen 'Tutti Frutti' anordnat lovade man att alla med giltigt hälsointyg skulle få vara med i en inspelning med europeiska stjärnan Deborah Valentine. Ingrid var där och kunde iaktta hur det fifflades med intyg och hur den köttsliga lusten helt tog överhanden ... "Deborah Valentine ville inte ställa upp eftersom hon inte visste var killarnas intyg kom ifrån. De var inte från det sjukhus som vi alla brukar använda. Hon vågade inte och då kom Monique Couvet in i bilden och var väldigt stor i munnen. Hon skrek och gapade och fick till slut ta över allt. Hon tog sig an alla killar tillsammans med två slavinnor hon har ...", minns Ingrid. "Men jag tycker kontrollen generellt är bra i Europa.", fortsätter hon. "Det har inte varit så många tillfällen av rädsla. Det är trots allt ganska många människor som är inblandade. Jag tycker inte det är något fel på den kontroll som finns." Att det inte är världens enklaste eller mest glamorösa arbete tycks uppenbart. Det är heller inte många tjejer och killar framför kameran som tjänar några substantiella pengar utan att på något sätt vara inblandad i produktionen. Är man väl det i en fokuserad och entreprenörsmässig anda, går det utmärkt att tjäna pengar. Men det finns naturligtvis även andra nackdelar förutom en möjlig fattigdom och risk för hälsohotande infektioner. "Man måste vara stark ...", berättar Ingrid Swede avslappnat och porrfilosofiskt. "Man måste vara stark för det rör sig också om en del smärta. Dels fysiskt ... Det känns ju att ha dubbla kukar i rumpan, det gör det. Eller när man är dubbelmackad, det känns inte alltid så skönt. Även psykiskt måste man vara stark, för man får ta en hel del smärta där också. Man får ta skit från släkt och vänner och även från många avundsjuka människor i branschen. Min familj vet vad jag håller på med. Halva släkten har sagt upp bekantskapen och den andra halvan känner mig bättre och respekterar väl på något sätt att det är detta jag vill hålla på med. Jag är ju med på tv ibland så ingen kan ha missat det. Och jag har aldrig försökt dölja det heller ..." Ingrid Swede är tacksamt medveten om att många kritiska röster tystnar då det bevisligen går bra för den kritiserade. "Det går bra för oss just nu.", berättar hon. "Men vi vill satsa mer och bli större, det är självklart. Vi spelar in mer och mer och jag bygger ett litet nätverk som också växer månad för månad. Jag är med i alla moment och tycker det är jättekul att spela in och tänka på tekniska detaljer och redigeringen och allt annat. Jag vill definitivt jobba vidare med porr även efter det att jag slutar som aktris." Jag undrar om det inte föreligger problem eller motsättning i att regissera sig själv i en scen som egentligen kräver ett minimalt mått regi och ett maximalt mått frisläppthet ... "I själva scenen tänker jag på att resultatet skall bli så bra som möjligt.", svarar Ingrid. "Men jag vet inte om man kan kalla det att tänka ändå. Jag tappar många hämningar och jag kan bli ganska vild i scenerna. Men någonstans är jag medveten om att allt, helheten, måste bli bra. Men det är inte så att jag ligger och tänker på kameravinklar i ögonblickets hetta. Men det kan vara tändande att tänka på att någon skall sitta och titta på det efteråt. I några av mina egna scener har jag varit lite för mycket perfektionist. För att få en scen att kännas naturlig är det viktigt att köra på, att man till exempel byter ställningar utan att göra avbrott. Det är svårt att tänka på både som regissör och modell. I vissa scener kan jag märka det då jag ser dem efteråt. Jag blir splittrad mellan vildheten och tänkandet på det tekniska. Det har inte hänt så jätteofta, men någon gång har det skett ..." Hur påverkas då den egna sexlusten av att arbeta med könsliga möten så ofta, så intensivt och, i många fall, så opersonligt? "Ja, har man jobbat en hel vecka med att knulla från morgon till kväll orkar man inte med mer sex ...", erkänner Ingrid. "Det brukar krävas en veckas paus. Jag har absolut inte tröttnat på sex ... Men pauserna behövs ibland, det skall inte förnekas!" Utvecklingen av Internet har gått hand i hand med pornografins dikterande direktioner. Hur mycket av de pengar som omsätts via Internet som är sex- och porrelaterade går inte att svara på, men det är definitivt en mycket ansenlig del av kakan. Ingrid hakade på tidigt och använder sin webbplats (www.ingridswede.nu) främst för information och promotion. Kontakten med fansen, till exempel via webbplatsen, är det absolut viktigaste som finns, hävdar hon. "Nätet är viktigt redan nu och det kommer att bli viktigare och viktigare.", spår Ingrid. "Det är ju mer anonymt. Folk som kanske inte i vanliga fall vågar gå ned i en videobutik och hyra en porrfilm kan nu sitta och titta på porr nästan när de vill. För de som vill vara anonyma är det ju väldigt bra. Ekonomiskt sett tror jag porren är väldigt bra för nätet. Porr har alltid varit en bra källa. Porr har alltid spelat en stor roll för människor och så kommer det alltid att förbli. Oavsett all dubbelmoral. Sedan gäller det naturligtvis att få bort all dålig, olaglig porr. Det är svårt på nätet, men det finns folk som verkligen kämpar hårt för att få bort till exempel barnporr." Ingrid Swedes värld är inte direkt saxad ur en stabil folkhemsvision med rödkindade kärnfamiljer och sanerad tv-underhållning. Hennes värld är kanske snarare en reaktion på den visionen. Ingrid Swede är inte ett offer för gement manschauvinistiska kapitalister. Hon är inte kränkt, krossad eller krasst exploaterad. Tvärtom är hon något så udda som en hårt arbetande, sund, till synes lycklig och definitivt framgångsrik porrstjärna ... Inte undra på att svenska medier har problem med att kategorisera henne! "Och så har jag ju precis träffat Mike Tyson!", skriker Ingrid avslutningsvis, apropå egentligen ingenting. "Jag träffade honom i fredags ... Det var nog en chockupplevelse för honom! Vi var i Danmark på kvällen och skulle festa. När vi senare på kvällen körde tillbaka mot bron såg vi ett helt gäng med svarta killar i träningsjackor. Det visade sig vara Tyson och hans gäng. Jag hoppade direkt ut ur bilen för att önska honom lycka till inför matchen dagen efter. Han tog min hand och tackade så mycket. Det här var efter klockan ett på natten. Tyson var väldigt trevlig och lugn. Men de andra var betydligt stöddigare ... 'C'mon, show us what you got, baby ...' Jag hade ju urringat på mig. Jag lyfte lite på urringingen och frågade om det var det de ville se. Jag sa till dem att 'Det här kan alla ha. Men det jag har sitter i huvudet ...' En av dem stod och pratade väldigt högt och kaxigt, precis som de brukar göra inför matcherna. Jag kaxade emot och sa 'You don't even know who I am ...' Då blev de nyfikna ... Då jag berättade att jag är Skandinaviens största porrstjärna frågade de direkt om jag varit tillsammans med någon svart kille ... Jag sa att det hade jag visst det. Sedan gick jag direkt fram och la handen på Mike Tysons kuk. 'Mike, I don't know your size ...' Han hoppade en halv meter! Efter det önskade jag dem lycka till, vände på klacken och gick därifrån. Det var ett roligt sammanträffande ... Jag började så snällt med lyckönskningar men de var så kaxiga. De hade nog inte väntat att jag skulle bli kaxig tillbaka, tror jag. De hade ju varit inne på alla sexklubbar i Köpenhamn och träffat en massa thailändska tjejer. De är ju inte riktigt så stora i truten som jag är!" Webbadress: http://www.ingridswede.nu

Denna intervju är publicerad i Flashback News Agency (FNA) nummer 146 (oktober 2001)

Text & Foto: Carl Abrahamsson