Henrik Alexandersson:
Jävla politiker!
I veckan visade SVT ett program som hette "Jävla Politiker". Det handlade om protester mot politiska beslut. Protester som då och då urartar till otrevligheter och hot.
Sådant är ju aldrig bra. Man får inte ta till våld eller hota folk. Inte ens politiker. Oavsett hur förbannad man blir. (Annat än i rent självförsvar mot fysiska hot, ska kanske tilläggas.) Och att jävlas med de politiker man själv röstat fram, det förefaller lite ... enfaldigt. Samtidigt får politikerna nog skylla sig själva rätt så mycket. De har slagit i folk att de är duktiga och att de ger folk saker gratis. Dessutom uppmanar de "vanligt folk" att engagera sig. Sedan klarar de inte att leverera vad de lovat. Men folk tar dem på orden. De engagerar sig. Och då blir det problem. "Att engagera sig" är, i politikernas värld inte samma sak som att protestera och bråka. Vad är det då? Beats me. Studiecirklar, kanske? Eller att skriva remissvar? Det är nog så att inte ens de politiker som uppmanar folk att "engagera sig" riktigt vet vad det betyder. Helst skulle de nog egentligen vilja att folk lät bli. Att folk blir så jävla förbannade nu för tiden kan ha något att göra med att de känner sig lurade. De betalar världens högsta skatt. Men de får inte den bästa sjukvården, den bästa polisen, den bästa omsorgen eller de bästa vägarna. När man pröjsar, utan att få något tillbaka - då blir man förbannad. Det är rätt så mycket strunt samma om politikerna stoppat pengarna i egen ficka, köpt orimligt mycket byråkrati för slantarna eller bara slarvat bort dem genom gammal hederlig inkompetens. Folk vill ha valuta för sina pengar! Men politiker kan inte leverera. Kan inte. I den politiska världen går mycket av slantarna till lullull. Jag menar, staten vet inte ens riktigt säkert hur många pengaslukande myndigheter det finns. Den verksamhet politikerna rattar är centralplanerad och baseras på åsikter, tyckande och en övertro på den egna förmågan. Politikerna bygger så många skolor, BB, akutmottagningar och äldreboenden som de tror, gissar och anser behövs. Då blir det fel. Alltid. Då blir det köer i sjukvården. Eftersom man gissade, tyckte och planerade fel. Köer i vården skulle aldrig kunna uppstå på en fri marknad. Aldrig. Där är det efterfrågan - det vill säga verkligheten, människors behov - som styr, inte politiken. Så vad kan man då göra åt saken? Jag har ett förslag. Ett som inget politiskt parti skulle gå med på fullt ut. Mitt förslag till politikerna är: Håll er borta! I det politiska systemet fattas ett beslut om hur alla ska ha det. Ett enda val. Alla tvingas följa detta beslut. Själva skulle medborgarna kanske gjort på något annat sätt, valt ett annat alternativ eller gjort andra prioriteringar. Men det får de inte. Istället tvingas medborgarna avstå från egna, frivilliga, val - och stillatigande acceptera det som politikerna valt åt dem. "One size fits all." Dessa politiskt gjorda val är ofta orealistiska, dumma, fördomsfulla, verklighetsfrämmande, onödigt dyra, kontraproduktiva eller direkt farliga. Men alla tvingas rätta in sig i ledet. Egna val, efter eget huvud - sådana går stick i stäv med politikens själva affärsidé. Jag kan alltså bara se en lösning på detta. Politikerna bör hålla fingrarna borta. De måste låta människor välja de alternativ som passar dem själva bäst. Folk måste få göra sina egna prioriteringar. Sedan kommer marknaden - automatiskt - att tillgodose denna uppsjö av olika önskemål. Utan att någon endaste politiker eller byråkrat behöver lägga sig i. Inte nog med att folk skulle bli mer nöjda om de fritt fick göra val efter eget huvud. Saker och ting skulle dessutom bli billigare. Och bättre. Men så lär det alltså inte bli, så länge folk låter politiker bestämma. Jävla politiker!
Detta är en krönika. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Flashback är politiskt och religiöst obunden.
Publicerad 2004-12-01