Henrik Alexandersson:

Låt väljarna bestämma!

I Sverige finns en så kallad fyraprocentsspärr till riksdagen. Den är till för att hålla småpartier och knäppskallar borta från köttgrytorna. Praktiskt, tycker de stora, etablerade partierna. Mindre kul, tycker de som befinner sig farligt nära gränsen. Idiotiskt, tycker vi som vill se lite äkta folkvälde och liv i politiken.

Naturligtvis måste det finnas en gräns för att komma in i riksdagen. Man kan ju bara ha en ledamot per mandat. Så den naturliga gränsen borde vara en 349-del av det totala röstetalet. Det skulle, uppskattningsvis, betyda att man behöver 17 000 röster för att få en stol i riksdagen. Detta skall jämföras med att dagens system kräver bortåt en kvarts miljon röster för att ett parti över huvud taget skall bli representerat. Jag tycker faktiskt att den som lyckas samla ihop 17 000 röster är väl värd en plats i riksdagen. Och skulle antalet blankröster vara tillräckligt stort - då skulle väljarna även kunna välja "tomma stolar". Att rata de politiska partierna är faktiskt också ett val. Nu invänder "vän av ordning" att direkta val, utan fyraprocentsspärren, kommer att innebära att en massa knäppskallar kommer att ta plats i riksdagen. Jaha! Och vad är skillnaden mot i dag? Dessutom bör man, i en demokrati, även släppa in dem som har konstiga, stötande, obehagliga eller lustiga åsikter - om folket så kräver i allmänna val. Samtidigt kan vi vara rätt så säkra på att en hel del klokt folk, med fräscha idéer, då också skulle släppas in i maktens boningar. Det är kanske det dagens etablerade partier fruktar mest. De vill helt enkelt inte ha konkurrens. De är ointresserade av nya grepp och ett genuint engagemang. De fruktar det som de själva inte kan kontrollera. Låter det som en tilltalande idé att slopa fyraprocentsspärren? Tja, i så fall skall du nog inte hoppas på för mycket. Dagens stora politiska partier kommer aldrig att släppa en jävel över bron. De kommer aldrig frivilligt att dela makten med några glada frifräsare. De avskyr den demokrati de själva hyllar i sina festtal - när den innebär verkligt, äkta folkvälde. Inget politiskt parti kommer, någonsin, att frivilligt ta de initiativ som krävs för en förändring. Frågan är om det inte börjar bli dags för medborgarna att på allvar kräva den direkta demokrati som politikerna inte själva vill ge dem?

Detta är en krönika. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Flashback är politiskt och religiöst obunden.

Publicerad 2001-01-01